Mikrobiologi, smittspridning och vårdhygien- A&F

Vad menas med en allmänfarlig sjukdom?

En allmänfarlig sjukdom är en smittsam sjukdom som kan vara livshotande, leda till långvarig sjukdom, svårt lidande eller andra allvarliga konsekvenser, och där det går att förebygga smittspridning genom åtgärder riktade mot den smittade, vilket ger den särskild status i smittskyddslagen, inklusive kostnadsfrihet för patienten och skyldighet till smittspårning.

Exempel: Klamydia (p.ga. sterilitet), tuberkulos.

Allvarlighetsgrad: Kan vara dödlig, orsaka långvarig sjukdom/lidande.

Smittrisk: Kan spridas till andra, kräver insatser för att stoppa spridningen.

Exempel: HIV, Tuberkulos, Salmonella, Hepatit A-E.

Vilka skyldigheter har en person vid misstanke om allmänfarlig sjukdom?

1. Uppsöka läkare och låta sig undersökas (provtagning). 2. Ta emot vård och behandling. 3. Delta i smittspårning.

Vilka tre alternativ är korrekta för basala hygienrutiner?

1. Händerna ska spritas före rent och efter orent arbete. 2. Arbetskläder ska vara kortärmade och bytas dagligen. 3. Händerna ska tvättas med tvål och vatten om de är synligt smutsiga.

Vilka är de mest frekventa vårdrelaterade infektionerna (VTI)?

Urinvägsinfektioner (UVI), sårinfektioner (post-op) och lunginflammation (pneumonier).

Vilken metod leder till sterilisering?

Autoklav (Hög temperatur och högt tryck som dödar allt inkl. sporer).

Vad är korrekt gällande normalfloran?

Den bidrar till att upprätthålla hälsan genom att konkurrera med patogena mikroorganismer och producera substanser (t.ex. vitaminer) som främjar immunförsvaret/ stödjer kroppens funktioner.

Vad är korrekt för en biofilmsassocierad infektion?

En biofilmassocierad infektion innebär att bakterier fäster vid en yta och bildar ett skyddande slemlager. Detta gör dem extremt motståndskraftiga mot både antibiotika och kroppens immunförsvar, vilket ofta gör infektionen kronisk eller återkommande

(tex urinvägskateter insidan av slangen)

Beskriv patogenesens fem steg

1. Smitta/Inträde (bakterien kommer in). 2. Vidhäftning (fäster med vid slemhinnor/celler). 3. Invasion (tränger in i vävnad/förökar sig). 4. Skada (via gifter/ toxiner eller inflammation). 5. Utträde (sprids vidare till nästa person).

Vad är en flagell och hur ökar den virulensen?

En svansliknande struktur som ger rörelseförmåga. Den ökar virulensen genom att bakterien kan "simma" genom slem (t.ex. i tarmen eller luftvägar) för att nå cellerna den ska infektera.

Vad beskriver bäst endotoxin?

Toxiner som är en inbyggd del av bakteriens cellvägg (LPS hos Gramnegativa). Frigörs när bakterien dör/spricker och kan orsaka feber och septisk chock.

Vad beskriver bäst droppsmitta?

Smitta sprids via hosta, nysningar, kräkningar där dropparna faller ner inom ca 1 meter (når ögon/slemhinnor).

Genetik: Bakterien plockar upp fritt DNA från omgivningen

Transformation.

Genetik: Bakterien får nytt DNA via ett virus (bakteriofag)

Transduktion.

Exempel på parasiter

Plasmodium (orsakar Malaria, lever inuti kroppen), Fästingar (ektoparasit- lever utanför kroppen, suger blod) Löss/ skabbmask (lever på hudens yta- oftast hårbotten)

Beskriv hur ett virus infekterar och förökar sig

1. Adsorption: Viruset fäster på värdcellens yta. 2. Penetration: Viruset tar sig in i cellen. 3. Avklädning: Arvsmassan frigörs. 4. Syntes: Cellen tvingas tillverka virusdelar. 5. Sammansättning: Delarna byggs ihop. 6. Frisättning: Nya virus lämnar cellen (ofta genom att cellen dör).

Smittskyddslagen: Individens rättigheter

Vid allmänfarlig sjukdom är undersökning, vård och medicin kostnadsfri. Rätt till psykosocialt stöd.

Renhetsgrader: Höggradigt rent vs Sterilt

Höggradigt rent: Fritt från sjukdomsframkallande bakterier (t.ex. gastroskop). Sterilt: Fritt från ALLA mikroorganismer inkl. sporer (t.ex. kirurgiska instrument).

Bakteriecellens uppbyggnad

Prokaryot (ingen kärna). Cellvägg (Grampos=tjock, Gramneg=tunn + yttermembran), Ribosomer, Plasmider (DNA-ringar med t.ex. resistens).

Aerob vs Anaerob vs Fakultativ

Aerob: Kräver syre. Anaerob: Dör av syre. Fakultativ: Kan växla (lever med eller utan syre).

Konjugation (Genöverföring)

"Bakteriellt sex". Två bakterier kopplar ihop sig med en pilus och för över plasmider (DNA).

Antibiotikaresistens (Uppkomst)

Uppstår genom slumpmässiga mutationer. Överdriven antibiotikaanvändning "rensar bort" känsliga bakterier/ vanliga bakterieceller och låter de resistenta föröka sig då de inte påverkas av antibiotikan (selektion/ ''urval''- När du tillsätter antibiotika "väljer" medicinen bort alla de svaga bakterierna genom att döda dem.).

Opportunistiska svampar

Svampar som normalt är ofarliga (t.ex. Candida) men orsakar infektion om immunförsvaret sänks eller antibiotika dödar normalfloran.

Provtagning (Viktiga principer)

Representativt: Rätt material från rätt djup. (Provet måste tas där infektionen faktiskt sitter (t.ex. djupt slem från lungorna, inte bara saliv från munnen- för att labbet ska hitta den verkliga ''skurken'' och inte de runt om)

Renhet: Ingen hudkontakt/förorening. (: Nudda inte hudkanter eller annan vävnad med provpinnen.- kan förvirra labbet och ge fel diagnos)

Timing: Alltid före antibiotika för att bakterierna ska kunna växa på labbet. (Ta alltid odlingen innan patienten sväljer första medicindosen- eftersom väntar man tills efter kommer inget växa i labbets odling)