1/21
Looks like no tags are added yet.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced | Call with Kai | Chat |
|---|
No analytics yet
Send a link to your students to track their progress
bäckslända
Vuxen:
långa antenner
två långa stjärtspröt längst bak
Vingarna ligger oftast platt eller tältlikt över kroppen
Kroppen är mjuk, långsmal och brun/svart
Ser lite “platt” och diskret ut
Larv:
två stjärtspröt
platt och krypande kropp
Saknar de tydliga bladformade gälarna som dagsländor ofta har på bakkroppen
Ser mer “insekt/krypare” ut än “simmande fjäder”
minnesregel: två svansar + strömmande vatten + platt/disktret vuxen.

dagslända
Vuxen:
skir och tunn kropp
korta antenner
två eller tre mycket långa stjärtspröt
Vingarna hålls ofta rakt upp, som små segel
Framvingarna är stora, bakvingarna små eller ibland nästan osynliga
Ser bräcklig och “luftig” ut
Larv:
tre stjärtspröt
Har tydliga gälar längs sidorna av bakkroppen, ofta som små blad eller fransar
Bra minnesregel: segelvingar + långa svansar + korta antenner.

nattslända
Vuxen:
Ser nästan ut som en liten mal/fjäril
Har håriga vingar
Vingarna hålls ofta som ett tak över kroppen
långa, trådformiga antenner
Saknar långa stjärtspröt
Ofta brun, grå eller diskret färgad
Larv:
Kroppen är larvlik och mjuk
Har tydligt huvud och ben framtill
Bakänden kan ha krokar som håller fast larven i sitt fodral
Bra minnesregel: mal-lik vuxen + långa antenner + larven bor i hus.

nätslända
Vuxen:
stora, tydligt nätådriga vingar
Vingarna hålls ofta takformigt över kroppen
Kroppen är ganska mjuk och mörk
Har långa antenner
Vingarna ser mer genomskinliga och ådriga ut, inte lika håriga
Larv:
Kraftigare, mörkare larv
Har tydliga sidoutskott/gältrådar längs bakkroppen
Kan ha en längre tråd längst bak
Ser ofta mer rovlevande och “aggressiv” ut än nattsländelarven
Bra minnesregel: nätvingar + larv med sidotrådar/gälutskott.

fjädermygg
Vuxen:
Ser ut som en liten mygga
Hanen har ofta tydliga fjäderlika antenner.
Kroppen är smal och långbent.
Saknar tydlig lång stickande snabel.
Vingarna är smala och hålls ofta tätt längs kroppen.
Larv:
Masklik, mjuk och segmenterad kropp.
Ofta röd, vitaktig, gulgrön eller brun.
Har tydligt mörkare huvud.
Saknar riktiga ben.
Kan vara lätt böjd som ett C.
Bra minnesregel: mygglik vuxen + fjäderantenner + masklik larv.

knott
Vuxen:
Mycket liten, mörk och kompakt tvåvinge.
puckelryggig och knubbig
Kortare ben och antenner
Har bredare kropp och kortare, kraftigare utseende.
Vuxna honor kan bitas.
Larv:
Kroppen är lite klubblik eller flaskformad.
Har en fästskiva/bakände som fungerar som sugkopp.
Har tydliga fjäderlika solfjädrar/borstar vid huvudet för att filtrera föda ur vattnet.
Ser ofta ut som en liten fastsittande “krokig mask”.
Bra minnesregel: puckelryggig liten fluga + larv som sitter fast och filtrerar med huvudborstar.

trollslända
Vuxen:
Stor och kraftig
stora ögon, ofta nästan ihopsittande
Kroppen är robust
Vingarna hålls oftast rakt ut åt sidorna, som ett flygplan
Bakvingarna är ofta bredare vid basen än framvingarna
Larv:
Kraftig, bred och lite “kompakt”
Saknar tre bladformade stjärtgälar
Har ofta en kraftig, rovlevande kropp
Har en utfällbar fångstmask/underläpp som används för att ta byten
Bra minnesregel: kraftig kropp + stora ögon + vingar rakt ut.

flickslända
Vuxen:
Mycket smal och elegant kropp
Ser ut som en tunn nål eller pinne
Ögonen sitter tydligt isär på varsin sida av huvudet
Vingarna är smala och ungefär lika stora
I vila hålls vingarna ofta ihopfällda längs kroppen
Larv:
Har tre tydliga bladformade stjärtgälar längst bak
Larven är långsmal
Ser nästan ut att ha tre små “fjädrar” eller “blad” i bakänden
Bra minnesregel: smal kropp + ögon isär + tre blad i rumpan som larv.

dykare
Vuxen:
En vattenlevande skalbagge.
Oval, hård och blank kropp.
Ser strömlinjeformad ut, nästan som en liten ubåt.
Har hårda täckvingar, inte mjuka flygvingar som sländor.
Bakbenen är ofta breda och håriga som åror.
Larv:
Avlång och rovlevande.
Har stort huvud med kraftiga, ofta böjda käkar.
6 tydliga ben framtill.
Bakkroppen är långsmal och ofta avsmalnande bakåt
Bra minnesregel: blank oval skalbagge + årben + rovdjurslarv med stora käkar.

vattenfis
Vuxen:
Vattenlevande skinnbagge
Kroppen är oval, platt och bred.
Ser lite ut som en liten sköld eller platt båt.
Frambenen kan vara korta och specialiserade.
Bakbenen används ofta som simben.
Har ofta en tydlig, bred rygg med skinnbaggelik form.
Nymf/ungstadium:
Liknar den vuxna, men är mindre och saknar fullt utvecklade vingar.
Bra minnesregel: platt oval skinnbagge + ungstadiet liknar vuxen.

sötvattengråsugga
Vuxen:
Har många ben, fler än 6.
Kroppen är platt och tydligt segmenterad.
Ser ut som en liten gråsugga som lever i vatten.
gråbrun eller mörkbrun.
Har antenner och en bred, platt kropp.
Ung individ:
Liknar den vuxna men är mindre.
Bra minnesregel: vattenlevande gråsugga + många ben + platt segmenterad kropp.

gammarus
Vuxen/ung:
Kroppen är ofta böjd som ett C eller en komma.
Kroppen är sidopressad, alltså smal från sidan men hög i profil.
många ben, fler än 6.
långa antenner framtill.
grå, gulvit, brunaktig eller genomskinlig.
Ser lite “räklik” ut, men mycket mindre och mer hopkrupen.
Viktigt att tänka på: Gammarus har inte larvstadium som sländor eller tvåvingar. Ungarna liknar vuxna individer men är mindre.
Bra minnesregel: liten böjd sidoräka med många ben.

bredkaveldun
långa, breda, svärdslika blad.
Bladen är styva och upprätta.
Blomställningen ser ut som en brun cigarr/korv på ett rakt strå.
Den bruna “kolven” är mycket kompakt och mörkbrun.
Bra minnesregel: breda blad + brun cigarr.

bladvass
Har långa, smala blad längs ett strå.
Stjälken är rak, hård och ofta ihålig.
Blomställningen är en stor, luftig brun-lila vippa/plym.
Ser ut som ett högt gräs
Bra minnesregel: högt gräs + brun plym.

andmat
Mycket små, gröna flytblad på vattenytan.
Varje “blad” är ofta bara några millimeter stort.
Ser ut som små gröna linser eller miniatyrblad.
Kan täcka hela vattenytan som en grön matta.
Har ofta små tunna rötter som hänger ner under varje blad.
Saknar tydlig stjälk.
Bra minnesregel: pyttesmå gröna flytande linser.

skräddare
Vuxen:
långa, smala ben.
Mellan- och bakbenen är särskilt långa och används för att “gå” på ytspänningen.
Frambenen är kortare och används ofta för att fånga byten.
Kroppen är smal och långsträckt.
Kan vara vingad eller vinglös beroende på individ/art.
Ser ut som en “spindellik” insekt som glider på ytan.
Nymf/ung:
Liknar den vuxna men är mindre och saknar fullt utvecklade vingar
Bra minnesregel: långbent yt-löpare som står på vattenytan.

gul och vit näckros
stora flytblad på vattenytan.
Bladen är oftast runda till ovala och har en tydlig inskärning/slits in mot bladfästet.
Växer fast i botten med långa stjälkar upp till ytan.
Blommorna sitter vid eller strax över vattenytan.
Bra minnesregel: stora flytblad med slits + blomma på vattenytan. Vit = öppen stjärnblomma. Gul = gul skålblomma.

vattenpest
Har långa, mjuka, slingrande stjälkar.
Bladen sitter ofta i kransar, vanligtvis tre blad runt stjälken.
Bladen är små, gröna och smala.
Bildar täta undervattenssnår.
Saknar stora flytblad.
Kan se ut som en grön undervattensgirlang.
Bra minnesregel: undervattensstjälk med små blad i kransar.

grodyngel
Ser ut som en liten svart eller mörk “komma” i tidigt stadium.
Har rund/oval kropp och lång svans.
Saknar ben i början.
Svansen är ofta genomskinlig med mörk mittlinje.
När den utvecklas syns först bakben, senare framben.
Bra minnesregel: rund kropp + svans + inga fenor/fjäll.

mört
Silverblank fisk med ganska hög och jämn kroppsform.
Ofta röda eller orange ögon.
Fenorna kan vara rödaktiga/orange, särskilt bukfenor och analfena.
Kroppen är täckt av tydliga silverglänsande fjäll.
Munnen är ganska liten och sitter framtill.
Ryggfenan sitter ungefär mitt på kroppen.
Saknar taggig ryggfena.
Bra minnesregel: silverfisk + röda ögon + rödaktiga fenor.

aborre
Grönaktig eller gulgrön kropp.
Har tydliga mörka lodräta ränder på sidorna.
Har ofta röda/orange bukfenor, analfena och stjärtfena.
Har två ryggfenor, varav den främre är taggig.
Kroppen är ganska hög och kompakt.
Munnen är större än hos mört.
Ofta mörk fläck längst bak på främre ryggfenan.
Bra minnesregel: randig kropp + taggig ryggfena + röda fenor.

gädda
Lång, smal och torpedformad kropp.
Stort huvud med bred, platt mun → nästan som en anknäbb.
Munnen är stor och rovfisklik.
Kroppen är grönbrun/mörk med ljusa gula eller vita fläckar.
Ryggfenan sitter långt bak, nära stjärtfenan.
Ung gädda kan vara smal och randig/prickig, men har fortfarande lång kropp och stor mun.
Bra minnesregel: lång rovfisk + anknäbbsmun + ljusa fläckar.
