Celler, Genetik och Genteknik

-

**Prokaryot cell**

Encelliga organismer med en cellkärna utan cellmembran t.ex bakterier.

**Eukaryot cell**

Växtceller och djurceller, skillnad, växt cellerna har en cellvägg.

**Organell**

Är cellernas motsvarighet till organ, cellens olika delar som har olika uppgifter/funktioner t.ex mitokondrier - skapa proteiner.

**Cellkärna**

I cellkärnan finns vårt DNA/arvsmassa

**Cellmembran**

Omger och skyddar cellerna, det avgör vad som ska tas in och ut.

**Ribosom**

Är eukaryota cellens proteinfabrik, där sätts aminosyror ihop till proteiner som en del av proteinsyntesen.

**Mitokondrie**

I mitokondrierna sker cellandningen

**Kloroplast**

Finns i växtceller och innehåller färgämnet klorofyll som gör att fotosyntesen är möjlig. 

**Vakuol**

Är en vätskefylld blåsa som finns i växtceller, och håller/avgör växtens form, det är så växterna tappar sin form. 

**Cellvägg**

Finns i växtceller och består av cellulosa, denna cellvägg ger västen stadga.

**Golgiapparaten**

Finns i växt och djurceller, den bearbetar, sorterar och paketerar proteiner som ska ut till olika ställen i djur-/växt-kroppen. 

**Endoplasmatiskt nätverk**

Sköter transporten av ämnen, där sitter också ribosomerna.

**DNA**

Finns i cellkärnan. DNA används för att tillverka proteiner, dessa bygger sedan upp cellerna i en organism, därför är DNA på så sätt fundamental för organismers utveckling och existens. Består av 23 kromosompar och då 46 kromosomer. DNA-molekylen ser ut som en dubbelspiral och är byggs upp av nukleotider. 

**Gen**

En sekvens i DNA-molekylen som kodar för ett visst protein. 

**Kromosom**

Namnet på den strukturen där DNA ligger väldigt kompakt redo för celldelning. Annars ligger DNA löst i cellen. 

**Nukleotid**

Finns i nukelotidsyran som bygger upp DNA-molekylen. En nukleotid består av en sockermolekyl, en fosfatgrupp samt en kvävebas. 

**Kvävebas**

Det finns fem olika kvävebaser, A (adenin),C (Cytosin) ,T (Tymin), G (Guantin)  och U (Uracil) , de fyra första finns i DNA-molekylerna i olika nukleotider. Vid translationen och tillverkningen av mRNA byts (T) Tymin ut mot U (Uracil).

**RNA: m-RNA och t-RNA**

RNA till skillnad från DNA innehåller sockergruppen ribos istället för deoxiribos, mRNA är instruktioner/en mall till hur ett protein ska se ut och kopieras från DNA under proteinsyntesen. Då bildar också uracil kvävebaser med adenin istället för tymin. T-RNA bär på aminosyror som sedan kopplas ihop till protein. 

**Kroppsceller**

Är de celler som har 46 kromosomer dvs 23 kromosompar. 

**Könsceller**

Är de celler som har 23 kromosomer och inga kromosompar, detta för att ägget och spermien tillsammans bildar första kroppscellen till det nya embryot. 

**Meios**

Celldelningen när kroppen bildar könsceller, då sker en dubbel delning. 1. Dna och kromosomer blandas i överkorsning, 2. Cellen delas i två och bildar 2 könsceller med enkel genuppsättning. 

**Mitos**

Vanlig celldelning, när en kroppscell delar sig till två kroppsceller. Innan celldelningen sker så kopierar cellen allt DNA så att varje kromosompar finns i två  kopior, sedan sker celldelningen och varje dottercell har vardera kromosompar.

**Mutationer**

En mutation är en slumpmässig avvikelse/förändring i arvsmassan

**Överkorsning** 

Innebär att delar av en kromosom byter plats med delar av den andra kromosomen i ett kromosompar vilket ger upphov till genetisk variation. 

**Evolution**

Förändring av organismers ärftliga egenskaper över tiden 

**Växtförädling**

Kunskaper om ärftlighet används för att systematiskt korsa varianter av växter för att skapa önskvärda egenskaper.  T.ex Blomkål, växtförädling av vildkål och en gen som gör att den inte klara av att blomma, utan istället bildas massa knoppar. 

**Djuravel**

Kunskaper om ärftlighet används för att systematiskt korsa varianter av djur för att skapa önskvärda egenskaper. T.ex Belgian Blue, framavlad ko för att få högsta köttproduktion, en gen som inaktiverar ett protein som hämmar muskeltillväxt

**Genmodifiering**

Är delen inom genteknik som möjliggör att man kan flytta en gen från en organism till en annan. 

**Genredigering**

Är när man gör specifika och riktade ändringar i DNAt i en organism. 

**Genteknik**

När man ändrar arvsanlaget, dvs gener i olika organismer, genom att exempelvis flytta en gen från ett djur till en växt.

**Genmodifierad organism (GMO)**

En organism dit en gen har flyttats från en annan art för att ge specifika möjligheter, t.ex det gyllene riset som innehåller två olika gener som bildar betakaroten tillförs i ris, betakarotenet är ett första stadium till vitaminet A som är livsviktigt, men kan vara svårt att få i sig i rätt mängd i fattigare länder i Asien och deras kost. 

**Gendrivare**

Ser till att en specifik gen eller mutation sprids vidare snabbt i en population, kan användas t.ex för att sprida sterilitet inom en population och på så sätt utrota arten. Gendrivare resulterar i att genen eller mutationen finns på båda kromosomerna i ett kromosompar vilket då ger 100% chans till ärftlighet.

**Replikation.** 

Innan ny celler bildas kopieras DNA-kedjan/molekylen till två kopior så att de nya cellerna innehåller arvsmassa. Detta kallas för replikation.  Processen börjar med att de två kedjorna i dna spiralen öppnas upp mha ett enzym vilket gör att två enkelkedjor bildas. De nya enkelkedjornas kvävebaser fungerar sedan som mall för att två nya dubbelkedjor ska bildas.  Det finns fria nukleotider i nukleoplasman som binder till de gamla enkelkedjorna. Sedan sammanfogas de två nya dubbelkedjorna ihop mha ett enzym. Sedan är det klart.

**Proteinsyntesen**

Proteinsyntesen är bildningen av proteiner som sker i cellerna och består av två delar transkription och translation. Varje gne kan överföras till ett protein. Transkriptionen innebär att instruktionen om hur proteinet ska se ut kopieras från DNA:et till mRNA. Translation är när informationen i mRNA-molekylen skickas till ribosomerna-proteinfabrik- och där sker ihopkopplingen av aminosyror till protein mha tRNA. 

**Proteiner**

Proteiner är kroppens byggstenar och de bestämmer hur vi ser ut. De byggs upp av aminosyror, vilket det totalt finns 20 av. Aminosyrornas ordningsföljd bestämmer de olika proteinernas olika uppgifter.

**Endoplasmatiskt nätverk**

Sköter transporten av ämnen och här sitter ribosomer