1/10
Celler
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced | Call with Kai | Chat |
|---|
No analytics yet
Send a link to your students to track their progress
Fotosyntes samt dess kemiska formel |
Processen dĂ€r fotoautotrofer omvandlar solenergi, vatten och koldioxid till glukos och syre. 6CO2â+6H2âO+solenergiâC6âH12âO6â+6O2â |
Cellandning
Processen i mitokondrierna dĂ€r glukos bryts ner med hjĂ€lp av syre för att utvinna anvĂ€ndbar energi (ATP). C6âH12âO6â+6O2ââ6CO2â+6H2âO+ATP (energi) |
ATP |
Den energibÀrare (kemiska energivaluta) som cellen anvÀnder för att utföra arbete. |
Autotrof
Organism som sjÀlv kan tillverka sin nÀring frÄn oorganiska Àmnen (krÀver inte att Àta andra). |
Fotoautotrof
Autotrof som anvÀnder solljus som energikÀlla (t.ex. vÀxter, alger, cyanobakterier). |
Kemoautotrof |
Autotrof som utvinner energi ur kemiska reaktioner av oorganiska Àmnen (t.ex. vissa djuphavsbakterier vid hydrotermala öppningar). |
Heterotrof |
Organism som inte kan tillverka egen nÀring utan mÄste konsumera/Àta andra organismer (djur, svampar, de flesta bakterier). |
Oorganiska Àmnen |
Enkla föreningar utan kol-vÀte-struktur (t.ex. CO2, H2O, mineraler). |
Organiska föreningar |
Komplexa kolbaserade molekyler skapade av levande organismer (t.ex. glukos, proteiner, fetter). |
A-frÄga 1: "VarifrÄn kommer trÀdets massa (byggstenar) egentligen?"
Svar & Resonemang: Det Àr ett vanligt missförstÄnd att ett trÀd bygger sin massa frÄn jorden. I sjÀlva verket kommer den absoluta majoriteten av trÀdets torrsubstans frÄn luften i form av koldioxid (CO2). Genom fotosyntesen tar bladen upp koldioxid och vatten (H2O), och med hjÀlp av solenergi fogas kolatomerna ihop till glukos (C6H12O6). Glukosen omvandlas sedan till cellulosa och byggstenar för att bygga upp trÀdets stam och grenar. Solen ger energin, men luften (CO2) ger byggstenarna.
A-frÄga 2: "Varför sÀger man att nÀstan alla vÀxter Àr autotrofer, men inte ALLA?"
Svar & Resonemang: Vissa vÀxter saknar klorofyll eller har anpassat sig till nÀringsfattiga miljöer och övergÄtt till ett heterotroft levasÀtt.
Parasitiska vÀxter: Exempelvis parasitvÀxter (som nÀstrot eller snyltrot) saknar klorofyll och stjÀl glukos och nÀring direkt frÄn andra vÀxter eller svampar.
KöttÀtande vÀxter: Exempelvis tÀtört eller flugtrumpet har klorofyll och fotosyntetiserar (Àr alltsÄ autotrofa för energi/kol), men de fÄngar och bryter ner insekter för att fÄ tag pÄ kvÀve och fosfor som saknas i den fattiga jorden dÀr de vÀxer.