1/64
Looks like no tags are added yet.
Respirationsorganen
Omfattar de strukturer som är involverade i andningen.
Respiartion = andning, dvs gasutbyte O2 och CO2
Övre luftvägar:
Nos — nasus
Näshåla — cavum nasi
Nedre luftvägar
Struphuvud — larynx
Luftstrupe — trachea
Lungor — pulmones
Övre luftvägar
Nos — nasus
Näshåla — cavum nasiBihålor
Värma, fukta och rengöra luften som passerar.
Luktsinne — mycket välutvecklat, för luften till hjärnan och dess luktcentra
Nosen delar:
A. Nosspegel
B. Nosfåra
Näshåla
Nässkiljevägg
Näsmusslor (A), slemhinna och broskringar som skapar ytförstoring f.a. kunna jobba med mer luft
Tårkanal (B)
Bihålor
“sinus”
Oklar funktion
Fyller ut skallen utan att öka vikten (hålrum)
Påverkar resonans från ljudet och läten
Nedre luftvägar
Struphuvud — larynx
Luftstrupe — trachea
Lungor — pulmones
Funktioner:
Skydda lungorna mot främmande föremål
Reglera inspiration (inandning) och expiration (utandning)
Rensa luftvägarna; hosta
Vokalisering
Gasutbyte
Larynx
Struphuvuet med struphuvudets brosk
Sköldbrosk
Slutbrosk “epiglottis” (“locket” mellan luftstrupe och matstrupe)
Ringbrosk
Kannbrosk — parigt
A. Stämband
B. Slutbrosk “epilottis”
C. Kannbrosk
D. Ringbrosk
Broskringar: hästskoformade med muskelbit mot ryggen
Bifurkationen
Luftstrupens förgrening
Luftrör
Trachea– luftstrupe
Bronker – luftrör
Bronkioler – små luftrör
Alveoler – lungblåsor
Lungornas delar
Pulmones sin - vänster lunga
Kraniala lunglobens främre del
Kraniala lunglobens bakre del
Kaudala lungloben
Pulmones dx - höger lunga
Kraniala lungloben
Mediala lungloben
Kaudala lungloben
Accessoriska lungloben (mitten mot höger)
Brösthålan
Pulmones
Pleura
Mediastinum “mellanvägg”
Foderstrupe
Hjärta samt kärl
Bräss
Diaphragma
Pleura
Brösthinna/lungsäck
Pleuras yttre blad — bekläder brösthålans väggar, diafragma och mediastinum
Pleuras inre blad — bekläder lungorna
Mellan det uttre och inre bladet bildas ett hålrum
Mediastinum
Aorta
Esophagus
Trachea
Cor
Vena cava cranialis
Vena cava caudalis
Lymfknutor
Nerver och kärl
Thymus
Diaphragma
Delvis senomvandlad muskel (gör lungexpandering möjligt) som hjälper till med andning och åtskiljer brösthåla från buk.
Genom diaphragma passerar:
Aorta
Vena cava caudalis
Esophagus
Nerver och lymfkärl
Hjärtats exteriör
Hjärtbasen ligger dorsalt och pekar i kraniodorsal riktning — hjärtat har en lutning
Hjärtspetsen ligger nära sternum
Hjärtat ligger ung mellan 3-6 revbenet
Hjärtats klaffar
Segelklaffar mellan förmak och kammare
Tricuspidalis — höger sida, 3 st
Mitralis — vänster sida
Stora kärlen (aorta, truncus pulmonalis) har fickklaffar/semilunarklaffar
Kretsloppet
Syrefattigt blod från kroppen → HF → HK → lungartär → lungorna
Syrerikt blod från lungorna → VF → VK → aorta
Lilla kretsloppen: HF → lungartär → lungor → lungven → VF
Stora kretsloppen: VK → aorta → kroppen och huvudet → främre och bakre hålven → HF
Organsystem i bukhålan
Digestionsorgan
Urinorgan
Endokrina organsystemet
Lymfoida organsystemet
Könsorgan
Cirkulationsorgan (vener och artärer)
Munhåla och svalg
Munhåla
Tunga
Svalget
Nässvalg
Munsvalg
Nedre svalgrummet
Foderstrupe
Munhåla & svalg
Tänder
Hårda gommen
Mjuka gommen
Tunga
Tungpapiller
Bukhålan
Kroppshålornas väggar samt organen är beklädda med en mycket tunn hinna. Denna hinna agerar även fäste åt organen.
Bukhinnan – peritoneum (i buk- och bäckenhålan)
Krös (3) – dubbellager av bukhinna med blodkärl, lymfkärl, nerver och bindväv
Kraniala bukhålan
A. Magsäck
a. övre och nedre magmun
B. Mjälte
C. Lever
C1. Gallblåsa
D. Bukspottkörtel
Magsäck häst
Körtelfri slemhinna i övre delen av magsäcken och körtlar i nedre delen. Mellan finns en kant.
Magsyra kan komma upp på körtelfri hinna = magsår. Vanligt hos elithästar, kan få mycket kraftfoder vilket inte suger upp magvätska lika bra = “den stiger”
Tarmarna
Tunntarm:
A. Duodenum – tolvfingertarm
B. Jejunum (majoriteten av tunntarmen)
C. Ileum (liten, hinna mellan ileum och blindtarm markerar brytpunkt tunn/grovtarm)
Grovtarm:
D. Blindtarm – cecum
E. Tjocktarm – colon
E1. Framåtgående del av tjocktarm
E2. Tvärgående del av tjocktarm
E3. Bakåtgående del av tjocktarm
F. Ändtarm – rectum (i bäckenhålan)
CD. Hinna mellan ileum och cecum
AE. Hinna mellan duodenum och colon
Njurens delar
Innifrån och ut:
Njurbark
Njurmärg
Njurbäcke
Lymfoida organ
Immunförsvar
Mjälte (bildar lymfocyter och bryter ner gamla röda blodkroppar)
Brässen (mer hos unga djur, blir mindre med ålder. Kranialt om mediastinum)
Lymfknutor
Finns “palperbara lymknutor”
Käklymfknutor (kranialt om käkspottkörteln)
Boglymfknutor (framför bogen)
Knälymfknutor (baksidan av knävecket)
Reaktiva lymfknutor kan palperas lättare, men dessa är de lättaste att hitta.
Endokrina organ
Producerar hormoner
Sköldkörtel — gl. thyrocidea; reglerar ämneomsättning och temp
Bisköldkörlar; pyttesmå, i/nära sköldkörteln. Kalcium och fosforomsättning. Sitter alteralt och lite ventralt
Binjurar; vid njurarna, producerar kortikosteoider, kranialt/medialt om njurarna
Hypofysen, epifysen (hjärnan)
Äggstockar
Beläget i dorsala bukhålan, nära binjurarna
Äggceller som ligger i folliklar/äggblåsa. Vid ägglossning kastas äggceller ut och där äggcellen legat bildas en gulkropp
Äggstocken hänger i krös
Äggledare
Fångar upp ägg efter ägglossning
Äggledartratt; fingerliknande struktur som fångar upp och för äggen till ampulla; här sker befruktning
Äggledare har krös som bildar äggstocksficka, typ en påse där äggstocken ligger
Livmoder
Dorsalt om tunntarmar och urinblåsa
Livmoderkropp abdomen/pelvis, ventralt om ändtarm
Hund och häst har livmodertapp
Livmoderns upphängning
FInns flera, men breda livmodersligamenten är det vitkigaste:
Uppgängning från bukens tak och bäckenhålans väggar
Testikel
Testiklarna bildas i bukhålan
Sker under slutet av dräktigheten (häst) eller under första månaderna i livet (hund & katt) dras ner till sin plats i pungen
Passage sker via ljumskkanalen/inguinalkanalen
Inguinalkanalen = öppning i bukmuskulaturen i form av en smal spalt
Descensus testis = medicinska term för vandringen. Sker mha ett ligament i pungen/scrotum = gubernalculum testis
Kryptorkid
Om testikeln inte ligger i pungen utan stannat i bukhåla elr i ljumsskanalen.
Ärftlig, avla inte på kryptorkida djur
Förhöjd risk för testikelcancer och torsion av testikel (sädessträngen vrider sig och stryper blodflödet till testikeln)
Hund och katt:
Kontrolleras på valpbesiktning, men kan ta upp till 6 månader innan de är på plats på hund (katt upp till 2 månader)
Häst:
Testiklarna är ofta på plats vid födsel elr strax efter
Accessoriska könskörtlar
Hund:
Producerar vätskan i sperma
Belägna rint urinrörets bäckendel
Ampuller: förtjockning av sädesledaren sista del
Prostata (blåshalskörtel): 2 lober
Häst:
Ampuller
Prostata
Sädesblåsor
Bulbourethralkörtlar
Katt:
Prostata
Bolbouretharkörtlar
Artärer
Går från hjärtat, högre tryck = blodet rör sig åt rätt håll
Vener
Går till hjärtat, lägre tryck, klaffar förhindrar att blodet går åt fel håll
Portasystemet
Arteriellt syrerikt blod via leverartären till levern
Venöst näringsrikt blod från mag-tarmkanalen → portavenen
Venöst näringsrikt och artiellt blod blandas i levern kring levercellerna
Venöst avflöde via levervenerna → V. cava caudalis → HF
Tänder i överkäken
Överkäken består av maxilla och incisivbenet. I incisivbenet sitter framtänderna fast
I maxilla finns foramn infraorbitale — utgångshål för kärl och nerver
Munhålans tak benämns gom och delas in i hårda resp mjuka gommen
Okbensbågen 2

Underkäken
Utgörs av mandibulans två grenar som förenas i symfysen (broskfog). I mandibularkanalen löper kärl och nerver. Mandibularkanalen slutar i foramina mentale
Alveoler — tänder
Tänderna sitter fast i käkbenet i alveoler = tandfack/hålrum i käkarna
1 alveol = 1 rot
2 alveoler = tvårotig tand
3 aleoler = trerotig tand
Käkbenet närmast alveolerna benämns alveolarben
Tuggmuskulatur
Stänger munnen - aktiv handling att hålla munnen stängd, om dessa muskler slappnar av öppnas munnen lite
Masseter (stänger munnen, sidvärts tuggrölser (häst))
Temporalis (stänger munnen)

Tuggfunktion hund & katt
Främst anpassade f.a. gripa och skära snarare än f.a. mal föda på det sätt som kindtänderna hos växtätare gör. Katte nhar en mer utpräglad köttskärande tanduppsättning, medan hunden har större förmåga att krossa föda med sina molarer.
Incisiver
Framtänder
Greppa, skrapa och plocka upp, pälsvård

Canintänder
Hörntänder
Fånga, hålla fast och bita
Hos hästar förekommer dessa främst hos hingst/valack, kallas ibland för bete-/hingsttand

Premolarer
Främre kindtänder
Skära och sönderdela

Molarer
Bakre kindtänder
Krossa och bearbeta
Finns aldrig som mjölktänder

Tanduppbyggnad hund och katt
Klassificeras som branchydonta = kort krona i förhållande till roten
Kronan = synlig del av tand, helt täckt av emalj hos hund & katt
Emalj = kroppens hårdaste vävnad, består till ca 96-97% av kalciumhyrdoxylapatitkristaller
Roten täcks av cement — benlik struktur med större densitet än käkben
Övergången mellan cement och emalj sker vid tandhalsen. Gränsen mellan vävnaderna benämns cementemaljgräns/cementoenamel junction (CEJ)
Spalten (=utrymmet) mellan tand och käkben benämns parodorsalspalt
Rotens spets kallas apex. Obs, roten på den permanenta tanden är inte färdigutvecklad när tanden bryter fram, då har den ett öppet apex
Ju äldre djuret blir desto tjockare dentinlager
Tandben/dentin
Består till ca 70% av kalciumhyrdoxylapatitkristallet, resten av kollagen och vatten.
Olika typer av dentin:
Primär — det dentin som finns vid tanderuption (dvs när tanden bryter fram)
Sekundär — byggs på kontinuerligt när tanden åldras → gör pulparummet och rotkanalerna mindre
Tetriär — bildas som reaktion på skada/trauma f.a. skydda pulpan. Mörkare till färgen än emalj
I dentinet finns mikroskopiska kanaler som sträcker sig ända in till pulpan. Vid emaljskada blottas dessa sk. dentintubuli
Pulpan
Består av lös bindväv samt rikligt med blod- och lymfkärl och nerver. Ytterst i pulpan finns odontoblasterna som producerar sekundärdentin. Pulpan blir smalare ju äldre individen är, om tanden dör avstannar denna utveckling
Stödjevävnad - tand
Parodontium = samlingsnamn för tandens stödjevävnad
Tandkött
Rothinna = parodontalligament
Cement
Alveolarben/käkben
Parodontin = tandlossningsfunktion = inflammation i dessa strukturer. Mycket vanligt hos hund och katt, förebyggs genom tandborstning
Tandkött
Fria gingivan - den del som inte sitter adherent (fast) mot tanden. Normalt fickdjup 0,1 mm katt, 0,3 mm hund
Fasta gingivan - den des som sitter adherent mot tanden
Utrymmer mellan tand och fria gingivan - gingival sulcus/tandköttsficka
Övergång mellan gingiva och munslemhinna benämns mukogingivial gräns (MGJ)
Rothinna
Parodontalligament
I parodontalspalten finns rothinna/parodontalligamentet, vilket utgörs av specialiserade bindvävstrådar som löper mellan cement och alveolarben
Parodontalligamentet har viss elasticitet — tillåter fjädring av tanden vid tuggning
Tandväxling
Hästar föds vanligen med mjölktänds premolarer & resterande från första levnadsveckan till ca 6-9 mån, hund & katt 3-4v
Permanta: börjar ca 4 månader hund/katt, klara ca 6-7 mån. Häst börjar ca 2,5 år och klara ca 5 år
Tandantal
Hund: 28 → 42
Katt: 26 → 30
Häst: 24 → 36-44
Tanduppbyggnad häst
Hypsodonta = lång anatomisk krona i förhållande till roten
Anatomiska kronan delas in i synliga/kliniska kronan och reservkronan (ligger subgingivalt)
Tydlig gräns mellan krona & rot (jmfr hund & katt som har tandhals)
Emalj ligger i vek i tuggytan. Eftersom emalj är hårdare än omgivande cement och dentin slits den långsamt.
→ emaljåsar bildas → ger “strecktecknade” tänder → skär fodret effektivt
Rotens apex är öppet ända tills hästen är 10-15 år
Äkta tandtillväxt vs pålagring av alveolen
Tänderna slits vid tuggning, växer i samma takt = behåller storlek
Äkta tandtillväxt pga fördröjd rotutveckling = apex är fortfarande öppet. Tanden skjuts fram ur alveolen i takt med att mer tandvävnad bildas via apex. Först vid ca 10 - 15 år sluts apex och den äkta tandtillväxten upphör därmed
Därefter sker en pålagring av benvävnad i botten på alveolen så att tanden forsätter att skjutas mot munhålan, dock ändå gradvis förkortning av tanden iom att den fortfarande slits vid tuggning → minskat tandkapital. Pålagring pågår till ca 20 år, först därefter kan tandkapitalet ta helt slut
Tuggmönster häst
Har anisognatism = underkäken smalare än överkäken. Betyder att kindtändernas tuggytor inte helt överlappar varandra. F.a. hela tuggytorna ska slitas normalt behöver hästen ha ett korrekt tuggmönster = sildledes roterande malningsrörelse.
Vid felaktigt tuggmönster slits inte hela tuggytorna, kan ge upphov till vassa kanter/hakar som i sin tur kan orsaka skada på tunga/slemhinna
När fodret förs i kaudal riktning under bearbetningen tuggar hästen på en sida i taget; arbetssidan. Andra sidan = balanssidan. Hästen tuggar ca 5 min innan byte, totala tuggtiden längre ju grövre fodret är. Grovfoder mkt viktigt för korrekt slitage av tänderna
Tuggsett häst
Tunga, kinder och läppar hjälper till för att förflytta och positionera fodret.
Införsel: incisiverna biter av stråfodret
Sortering: hästen sorterar ut det foder den inte vill behålla – detta sker i lanerna/diastema (tandlöst utrymme mellan incisiverna och premolarer)
Bearbetning: fodret bearbetas mekaniskt av premolarer och molarer.