Fysiologi och anatomi

0.0(0)
Studied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/64

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

65 Terms

1
New cards

Respirationsorganen

Omfattar de strukturer som är involverade i andningen.

Respiartion = andning, dvs gasutbyte O2 och CO2

Övre luftvägar:

  • Nos — nasus

  • Näshåla — cavum nasi

Nedre luftvägar

  • Struphuvud — larynx

  • Luftstrupe — trachea

  • Lungor — pulmones


2
New cards

Övre luftvägar

  • Nos — nasus

  • Näshåla — cavum nasiBihålor

Värma, fukta och rengöra luften som passerar.
Luktsinne — mycket välutvecklat, för luften till hjärnan och dess luktcentra

Nosen delar:

A. Nosspegel
B. Nosfåra


3
New cards

Näshåla

Nässkiljevägg
Näsmusslor (A), slemhinna och broskringar som skapar ytförstoring f.a. kunna jobba med mer luft
Tårkanal (B)

4
New cards

Bihålor

“sinus”

Oklar funktion

Fyller ut skallen utan att öka vikten (hålrum)
Påverkar resonans från ljudet och läten

5
New cards

Nedre luftvägar

  • Struphuvud — larynx

  • Luftstrupe — trachea

  • Lungor — pulmones

Funktioner:

  • Skydda lungorna mot främmande föremål

  • Reglera inspiration (inandning) och expiration (utandning)

  • Rensa luftvägarna; hosta

  • Vokalisering

  • Gasutbyte


6
New cards

Larynx

Struphuvuet med struphuvudets brosk

  1. Sköldbrosk

  2. Slutbrosk “epiglottis” (“locket” mellan luftstrupe och matstrupe)

  3. Ringbrosk

  4. Kannbrosk — parigt

A. Stämband

B. Slutbrosk “epilottis”

C. Kannbrosk

D. Ringbrosk

Broskringar: hästskoformade med muskelbit mot ryggen


7
New cards

Bifurkationen

Luftstrupens förgrening

8
New cards

Luftrör

Trachea– luftstrupe

Bronker – luftrör

Bronkioler – små luftrör

Alveoler – lungblåsor



9
New cards

Lungornas delar

Pulmones sin - vänster lunga 

Kraniala lunglobens främre del

Kraniala lunglobens bakre del 

Kaudala lungloben

Pulmones dx - höger lunga

Kraniala lungloben

Mediala lungloben

Kaudala lungloben

Accessoriska lungloben (mitten mot höger)

10
New cards

Brösthålan

  • Pulmones

  • Pleura

  • Mediastinum “mellanvägg”

    • Foderstrupe

    • Hjärta samt kärl

    • Bräss

  • Diaphragma


11
New cards

Pleura

Brösthinna/lungsäck

Pleuras yttre blad — bekläder brösthålans väggar, diafragma och mediastinum

Pleuras inre blad — bekläder lungorna

Mellan det uttre och inre bladet bildas ett hålrum

12
New cards

Mediastinum

  • Aorta

  • Esophagus

  • Trachea

  • Cor

  • Vena cava cranialis

  • Vena cava caudalis

  • Lymfknutor

  • Nerver och kärl

  • Thymus


13
New cards

Diaphragma

Delvis senomvandlad muskel (gör lungexpandering möjligt) som hjälper till med andning och åtskiljer brösthåla från buk.
Genom diaphragma passerar:

  • Aorta

  • Vena cava caudalis

  • Esophagus

  • Nerver och lymfkärl


14
New cards

Hjärtats exteriör

Hjärtbasen ligger dorsalt och pekar i kraniodorsal riktning — hjärtat har en lutning
Hjärtspetsen ligger nära sternum
Hjärtat ligger ung mellan 3-6 revbenet

15
New cards

Hjärtats klaffar

Segelklaffar mellan förmak och kammare

  • Tricuspidalis — höger sida, 3 st

  • Mitralis — vänster sida

Stora kärlen (aorta, truncus pulmonalis) har fickklaffar/semilunarklaffar


16
New cards

Kretsloppet

Syrefattigt blod från kroppen → HF → HK → lungartär → lungorna
Syrerikt blod från lungorna → VF → VK → aorta

Lilla kretsloppen: HF → lungartär → lungor → lungven → VF
Stora kretsloppen: VK → aorta → kroppen och huvudet → främre och bakre hålven → HF

17
New cards

Organsystem i bukhålan

  • Digestionsorgan

  • Urinorgan

  • Endokrina organsystemet

  • Lymfoida organsystemet

  • Könsorgan

  • Cirkulationsorgan (vener och artärer)


18
New cards

Munhåla och svalg

  1. Munhåla

  2. Tunga

  3. Svalget

    1. Nässvalg

    2. Munsvalg

    3. Nedre svalgrummet

  4. Foderstrupe


19
New cards

Munhåla & svalg

  1. Tänder

  2. Hårda gommen

  3. Mjuka gommen

  4. Tunga

    1. Tungpapiller


20
New cards

Bukhålan

Kroppshålornas väggar samt organen är beklädda med en mycket tunn hinna. Denna hinna agerar även fäste åt organen.

Bukhinnan – peritoneum (i buk- och bäckenhålan)

Krös (3) – dubbellager av bukhinna med blodkärl, lymfkärl, nerver och bindväv

21
New cards

Kraniala bukhålan

A. Magsäck
a. övre och nedre magmun
B. Mjälte
C. Lever
C1. Gallblåsa
D. Bukspottkörtel


22
New cards

Magsäck häst

Körtelfri slemhinna i övre delen av magsäcken och körtlar i nedre delen. Mellan finns en kant.

Magsyra kan komma upp på körtelfri hinna = magsår. Vanligt hos elithästar, kan få mycket kraftfoder vilket inte suger upp magvätska lika bra = “den stiger”

23
New cards

Tarmarna

Tunntarm:

A. Duodenum – tolvfingertarm

B. Jejunum (majoriteten av tunntarmen) 

C. Ileum (liten, hinna mellan ileum och blindtarm markerar brytpunkt tunn/grovtarm) 

Grovtarm:

D. Blindtarm – cecum

E. Tjocktarm – colon

E1. Framåtgående del av tjocktarm

E2. Tvärgående del av tjocktarm

E3. Bakåtgående del av tjocktarm

F. Ändtarm – rectum (i bäckenhålan) 

CD. Hinna mellan ileum och cecum

AE. Hinna mellan duodenum och colon

24
New cards

Njurens delar

Innifrån och ut:

Njurbark
Njurmärg
Njurbäcke

25
New cards

Lymfoida organ

Immunförsvar

  • Mjälte (bildar lymfocyter och bryter ner gamla röda blodkroppar)

  • Brässen (mer hos unga djur, blir mindre med ålder. Kranialt om mediastinum)

  • Lymfknutor 

Finns “palperbara lymknutor” 

  • Käklymfknutor (kranialt om käkspottkörteln)

  • Boglymfknutor (framför bogen)

  • Knälymfknutor (baksidan av knävecket) 

Reaktiva lymfknutor kan palperas lättare, men dessa är de lättaste att hitta. 

26
New cards

Endokrina organ

Producerar hormoner

  • Sköldkörtel — gl. thyrocidea; reglerar ämneomsättning och temp

  • Bisköldkörlar; pyttesmå, i/nära sköldkörteln. Kalcium och fosforomsättning. Sitter alteralt och lite ventralt

  • Binjurar; vid njurarna, producerar kortikosteoider, kranialt/medialt om njurarna

  • Hypofysen, epifysen (hjärnan)


27
New cards

Äggstockar

  • Beläget i dorsala bukhålan, nära binjurarna

  • Äggceller som ligger i folliklar/äggblåsa. Vid ägglossning kastas äggceller ut och där äggcellen legat bildas en gulkropp

  • Äggstocken hänger i krös


28
New cards

Äggledare

  • Fångar upp ägg efter ägglossning

  • Äggledartratt; fingerliknande struktur som fångar upp och för äggen till ampulla; här sker befruktning

  • Äggledare har krös som bildar äggstocksficka, typ en påse där äggstocken ligger


29
New cards

Livmoder

  • Dorsalt om tunntarmar och urinblåsa

  • Livmoderkropp abdomen/pelvis, ventralt om ändtarm

Hund och häst har livmodertapp


30
New cards

Livmoderns upphängning

FInns flera, men breda livmodersligamenten är det vitkigaste:

  • Uppgängning från bukens tak och bäckenhålans väggar


31
New cards

Testikel

  • Testiklarna bildas i bukhålan

  • Sker under slutet av dräktigheten (häst) eller under första månaderna i livet (hund & katt) dras ner till sin plats i pungen

  • Passage sker via ljumskkanalen/inguinalkanalen

  • Inguinalkanalen = öppning i bukmuskulaturen i form av en smal spalt

Descensus testis = medicinska term för vandringen. Sker mha ett ligament i pungen/scrotum = gubernalculum testis

32
New cards

Kryptorkid

Om testikeln inte ligger i pungen utan stannat i bukhåla elr i ljumsskanalen.

  • Ärftlig, avla inte på kryptorkida djur

  • Förhöjd risk för testikelcancer och torsion av testikel (sädessträngen vrider sig och stryper blodflödet till testikeln)

Hund och katt:

  • Kontrolleras på valpbesiktning, men kan ta upp till 6 månader innan de är på plats på hund (katt upp till 2 månader)

Häst:

  • Testiklarna är ofta på plats vid födsel elr strax efter


33
New cards

Accessoriska könskörtlar

Hund:

  • Producerar vätskan i sperma

  • Belägna rint urinrörets bäckendel

  • Ampuller: förtjockning av sädesledaren sista del

  • Prostata (blåshalskörtel): 2 lober

Häst:

  • Ampuller

  • Prostata

  • Sädesblåsor

  • Bulbourethralkörtlar

Katt:

  • Prostata

  • Bolbouretharkörtlar


34
New cards

Artärer

Går från hjärtat, högre tryck = blodet rör sig åt rätt håll

35
New cards

Vener

Går till hjärtat, lägre tryck, klaffar förhindrar att blodet går åt fel håll

36
New cards

Portasystemet

  • Arteriellt syrerikt blod via leverartären till levern

  • Venöst näringsrikt blod från mag-tarmkanalen → portavenen

  • Venöst näringsrikt och artiellt blod blandas i levern kring levercellerna

  • Venöst avflöde via levervenerna → V. cava caudalis → HF


37
New cards

Tänder i överkäken

  • Överkäken består av maxilla och incisivbenet. I incisivbenet sitter framtänderna fast

  • I maxilla finns foramn infraorbitale — utgångshål för kärl och nerver

  • Munhålans tak benämns gom och delas in i hårda resp mjuka gommen

  • Okbensbågen 2


<ul><li><p>Överkäken består av maxilla och incisivbenet. I incisivbenet sitter framtänderna fast</p></li><li><p>I maxilla finns foramn infraorbitale — utgångshål för kärl och nerver</p></li><li><p>Munhålans tak benämns gom och delas in i hårda resp mjuka gommen</p></li><li><p>Okbensbågen 2</p></li></ul><p></p>
38
New cards

Underkäken

Utgörs av mandibulans två grenar som förenas i symfysen (broskfog). I mandibularkanalen löper kärl och nerver. Mandibularkanalen slutar i foramina mentale

39
New cards

Alveoler — tänder

Tänderna sitter fast i käkbenet i alveoler = tandfack/hålrum i käkarna

  • 1 alveol = 1 rot

  • 2 alveoler = tvårotig tand

  • 3 aleoler = trerotig tand

Käkbenet närmast alveolerna benämns alveolarben


40
New cards

Tuggmuskulatur

Stänger munnen - aktiv handling att hålla munnen stängd, om dessa muskler slappnar av öppnas munnen lite

  • Masseter (stänger munnen, sidvärts tuggrölser (häst))

  • Temporalis (stänger munnen)


<p>Stänger munnen - aktiv handling att hålla munnen stängd, om dessa muskler slappnar av öppnas munnen lite</p><ul><li><p>Masseter (stänger munnen, sidvärts tuggrölser (häst))</p></li><li><p>Temporalis (stänger munnen)</p></li></ul><p></p>
41
New cards

Tuggfunktion hund & katt

Främst anpassade f.a. gripa och skära snarare än f.a. mal föda på det sätt som kindtänderna hos växtätare gör. Katte nhar en mer utpräglad köttskärande tanduppsättning, medan hunden har större förmåga att krossa föda med sina molarer.

42
New cards

Incisiver

Framtänder

Greppa, skrapa och plocka upp, pälsvård

<p>Framtänder </p><p>Greppa, skrapa och plocka upp, pälsvård</p>
43
New cards

Canintänder

Hörntänder

Fånga, hålla fast och bita

Hos hästar förekommer dessa främst hos hingst/valack, kallas ibland för bete-/hingsttand

<p>Hörntänder</p><p>Fånga, hålla fast och bita</p><p>Hos hästar förekommer dessa främst hos hingst/valack, kallas ibland för bete-/hingsttand </p>
44
New cards

Premolarer

Främre kindtänder

Skära och sönderdela

<p>Främre kindtänder </p><p>Skära och sönderdela</p>
45
New cards

Molarer

Bakre kindtänder

Krossa och bearbeta

Finns aldrig som mjölktänder

<p>Bakre kindtänder </p><p>Krossa och bearbeta</p><p>Finns aldrig som mjölktänder</p>
46
New cards

Tanduppbyggnad hund och katt

  • Klassificeras som branchydonta = kort krona i förhållande till roten

  • Kronan = synlig del av tand, helt täckt av emalj hos hund & katt

  • Emalj = kroppens hårdaste vävnad, består till ca 96-97% av kalciumhyrdoxylapatitkristaller

  • Roten täcks av cement — benlik struktur med större densitet än käkben

  • Övergången mellan cement och emalj sker vid tandhalsen. Gränsen mellan vävnaderna benämns cementemaljgräns/cementoenamel junction (CEJ)

  • Spalten (=utrymmet) mellan tand och käkben benämns parodorsalspalt

  • Rotens spets kallas apex. Obs, roten på den permanenta tanden är inte färdigutvecklad när tanden bryter fram, då har den ett öppet apex

Ju äldre djuret blir desto tjockare dentinlager


47
New cards

Tandben/dentin

Består till ca 70% av kalciumhyrdoxylapatitkristallet, resten av kollagen och vatten.
Olika typer av dentin:

  • Primär — det dentin som finns vid tanderuption (dvs när tanden bryter fram)

  • Sekundär — byggs på kontinuerligt när tanden åldras → gör pulparummet och rotkanalerna mindre

  • Tetriär — bildas som reaktion på skada/trauma f.a. skydda pulpan. Mörkare till färgen än emalj

I dentinet finns mikroskopiska kanaler som sträcker sig ända in till pulpan. Vid emaljskada blottas dessa sk. dentintubuli


48
New cards

Pulpan

Består av lös bindväv samt rikligt med blod- och lymfkärl och nerver. Ytterst i pulpan finns odontoblasterna som producerar sekundärdentin. Pulpan blir smalare ju äldre individen är, om tanden dör avstannar denna utveckling

49
New cards

Stödjevävnad - tand

Parodontium = samlingsnamn för tandens stödjevävnad

  • Tandkött

  • Rothinna = parodontalligament

  • Cement

  • Alveolarben/käkben

Parodontin = tandlossningsfunktion = inflammation i dessa strukturer. Mycket vanligt hos hund och katt, förebyggs genom tandborstning


50
New cards

Tandkött

Fria gingivan - den del som inte sitter adherent (fast) mot tanden. Normalt fickdjup 0,1 mm katt, 0,3 mm hund

Fasta gingivan - den des som sitter adherent mot tanden

Utrymmer mellan tand och fria gingivan - gingival sulcus/tandköttsficka

Övergång mellan gingiva och munslemhinna benämns mukogingivial gräns (MGJ)

51
New cards

Rothinna

Parodontalligament

I parodontalspalten finns rothinna/parodontalligamentet, vilket utgörs av specialiserade bindvävstrådar som löper mellan cement och alveolarben

Parodontalligamentet har viss elasticitet — tillåter fjädring av tanden vid tuggning

52
New cards

Tandväxling

Hästar föds vanligen med mjölktänds premolarer & resterande från första levnadsveckan till ca 6-9 mån, hund & katt 3-4v

Permanta: börjar ca 4 månader hund/katt, klara ca 6-7 mån. Häst börjar ca 2,5 år och klara ca 5 år


53
New cards

Tandantal

Hund: 28 → 42
Katt: 26 → 30
Häst: 24 → 36-44

54
New cards

Tanduppbyggnad häst

Hypsodonta = lång anatomisk krona i förhållande till roten

Anatomiska kronan delas in i synliga/kliniska kronan och reservkronan (ligger subgingivalt)

Tydlig gräns mellan krona & rot (jmfr hund & katt som har tandhals)

Emalj ligger i vek i tuggytan. Eftersom emalj är hårdare än omgivande cement och dentin slits den långsamt.

→ emaljåsar bildas → ger “strecktecknade” tänder → skär fodret effektivt

Rotens apex är öppet ända tills hästen är 10-15 år

55
New cards

Äkta tandtillväxt vs pålagring av alveolen

Tänderna slits vid tuggning, växer i samma takt = behåller storlek

  1. Äkta tandtillväxt pga fördröjd rotutveckling = apex är fortfarande öppet. Tanden skjuts fram ur alveolen i takt med att mer tandvävnad bildas via apex. Först vid ca 10 - 15 år sluts apex och den äkta tandtillväxten upphör därmed

  2. Därefter sker en pålagring av benvävnad i botten på alveolen så att tanden forsätter att skjutas mot munhålan, dock ändå gradvis förkortning av tanden iom att den fortfarande slits vid tuggning → minskat tandkapital. Pålagring pågår till ca 20 år, först därefter kan tandkapitalet ta helt slut


56
New cards

Tuggmönster häst

Har anisognatism = underkäken smalare än överkäken. Betyder att kindtändernas tuggytor inte helt överlappar varandra. F.a. hela tuggytorna ska slitas normalt behöver hästen ha ett korrekt tuggmönster = sildledes roterande malningsrörelse.

Vid felaktigt tuggmönster slits inte hela tuggytorna, kan ge upphov till vassa kanter/hakar som i sin tur kan orsaka skada på tunga/slemhinna

När fodret förs i kaudal riktning under bearbetningen tuggar hästen på en sida i taget; arbetssidan. Andra sidan = balanssidan. Hästen tuggar ca 5 min innan byte, totala tuggtiden längre ju grövre fodret är. Grovfoder mkt viktigt för korrekt slitage av tänderna

57
New cards

Tuggsett häst

Tunga, kinder och läppar hjälper till för att förflytta och positionera fodret.

Införsel: incisiverna biter av stråfodret

Sortering: hästen sorterar ut det foder den inte vill behålla – detta sker i lanerna/diastema (tandlöst utrymme mellan incisiverna och premolarer)

Bearbetning: fodret bearbetas mekaniskt av premolarer och molarer.


58
New cards
59
New cards
60
New cards
61
New cards
62
New cards
63
New cards
64
New cards
65
New cards