Autonoma nervsystemet

• Vilka typer av organ styr ANS nerver?

• Vilken typ av muskulatur styr ANS nerver?

• Vad styr INTE ANS?

• Icke-viljestyrda organ.

• Glatt muskulatur, körtlar och hjärtmuskulatur.

• Skelettmuskulatur, dvs. viljestyrd.

Beskriv kontrollen av ANS, fem steg uppifrån och ner.

1. Kortex: I synnerhet frontalloben startar ANS vid akut fara eller vila. Resonerar logiskt, ex. du ser en björn—>spring.

2. Limbiska systemet: Emotionell individuell koppling till ett stimuli, ex. att vara sen innebär inte livsfara, men aktiverar sympatikus för att man inte vill vara sen.

3. Hypothalamus: Övergripande integration av ANS som avgör hur kraftig en reaktion skall vara.

4. Retikulära systemet i hjärnstammen: Koordinerar ut responsen som hypothalamus bestämt till relevanta organ.

5. Ryggmärgsnivå: Somliga ANS-reaktioner sker på ryggmärgsnivå såsom avföring, erektion och ejakulation.

I vilken omfattning påverkar ANS organ?

ANS jobbar inte nödvändigtvis som ett helt batteri av responser, utan kan trigga mer lokala reflexer

• Hur påverkas blodkärl av sympatikus respektive parasympatikus?

• Hur kan blodkärl påverkas olika av huruvida de har alfa eller beta receptorer?

• Sympatikus kan dilatera eller konstringera blodkärl. Parasympatikus har ingen effekt på blodkärlen.

• Betareceptorer dilaterar och alfareceptorer konstringerar blodkärlen.

Vilken påverkan har sympatikus på ögon (1), huden (2), hjärtat (2), lungan (1), mag-tarmkanalen (3), binjuremärgen (1), urinblåsan (2) och könsorganen (2)?

• Ögon: Styr iris så att pupillerna vidgas.

• Hud: Drar ihop blodkärl/drar blodet från huden, kontraherar hårresarmuskeln.

• Hjärtat: Ökar hjärtfrekvensen och kontraktionskraften.

• Lungan: Vidgar bronkerna.

• Mag-tarmkanalen: Hämmar sekretion, blodflöde och rörelse.

• Binjuremärgen: Frisätter adrenalin.

• Urinblåsan: Relaxerar glatt muskulatur i väggen och och stänger inre slutarmuskeln. Detta för att vi inte skall urinera.

• Könsorgan: Kontraherar glatt muskulatur sädesledarna vid ejakulation samt slidan vid orgasm.

Vilken påverkan har parasympatikus på ögon (3), spottkörtlar (1), hjärtat (1), lungan (1), mag-tarmkanalen (2), urinblåsan (2) och könsorganen (2)?

• Ögon: Iris drar ihop pupillerna, ökar linsens brytningskraft, stimulerar tårsekretion.

• Spottkörtlar: Stimulerar salivsekretion.

• Hjärtat: Minskar hjärtfrekvens.

• Lunga: Drar samman bronker.

• Mag-tarmkanal: Frisätter nedbrytande enzymer och stimulerar rörelse.

• Urinblåsan: Kontraherar glatt muskulatur i väggen, relaxerar inre slutarmuskeln.

• Könsorgan: Erektion, stimulerar körtelsekretion.

Hur skiljer sig den motoriska signalens väg till skelettmuskulaturen jämfört med hur det funkar i ANS.

• Skelettmuskulaturen: När vi rör våra skelettmuskler styrs det av en direkt och enkel signalväg, inga omkopplingar från CNS till muskeln.

• ANS: Här sker en dubbelkoppling av nervcellen till målorganet. Det finns ett pre-ganglionärt neuron som startar i CNS och vars axon når ganglionet. Därifrån färdas ett post-ganglionärt neuron till målorganet.

Förklara det sympatiska nervsystemet från start till slut (3)

1. Vid aktivering lämnar det pre-ganglionära neuronet CNS via spinalnerver i thoraco-lumbala regionen.

2. Många omkopplingar sker i den sympatiska gränssträngen som löper längst ryggraden.

3. Således korta post-ganglionära fibrer och långa post-ganglionära fibrer som löper till målorganet. Undantaget är fibrerna till binjuren som inte omkopplas.

Förklara det parasympatiska nervsystemet från start till slut (3)

1. Neuronet lämnar CNS via kranialnerver samt sakrala spinalnerver.

2. Omkopplingen mellan det pre- och postganglionära neuronet sker oftast i anslutning till själva målorganet.

3. Således långa pre-ganglionära fibrer och korta post-ganglionära

Vilka neurotransmittorer/signalsubstans har sympatikus respektive parasympatikus pre- respektive post-ganglionärt (mot målorganet.

• Sympatikus: Pre: Acetylkolin. Post: Noradrenalin.

• Parasympatikus: Pre: Acertylkolin. Post: Acetylkolin.

Sympatikus: Vilka signalsubstans binder till vilka receptorer pre- och postganglionärt. Förklara undantaget binjuren.

Alla pre-ganglionära kolinerga neuron frisätter acetylkolin som binder till nikotinreceptorer på det post-ganglionära neuronet. De flesta post-ganglionära neuron är adrenerga och frisätter noradrenalin som binder till alfa- och betareceptorer på målorganet.

Binjuren: Det preganglionära kolinerga neuronet går direkt till binjuremärgen där acetylkolin binder till nikotinreceptorer, vilket gör att adrenalin och noradrenalin går ut i blodet.

Parasympatikus: Vilka signalsubstans binder till vilka receptorer pre- och postganglionärt. Förklara undantaget binjuren.

Alla pre-ganglionära kolinerga neuron frisätter acetylkolin som binder till nikotinreceptorer på det post-ganglionära kolinerga neuronet. Ute vid målorganet frisätts acetylkolin igen, men binder då till musklarinreceptorer.

Vad är det enteriska nervsystemet?

Förlängning av ANS i mag-tarmkanalen. Enteriska nervsystemets nervceller tar emot info från sympatikus och parasympatikus och utför själva jobbet.