Cirkulation

vad innebär homeostas?

Handlar om att kroppen (inre miljön) i ett konstant tillstånd/nivå, som i väsentliga avseenden skiljer sig från den yttre skiftande miljön.

• att hålla miljön konstant är ett grudläggande villkor för liv.

• strävar för att ha homeostas oavsett tillstånd.

vad är cirkulationens huvudsakliga uppgift?

• transport

vad trasnporteras genom cirkluationen?

• syras till organ

• koldioxidd och protoner från organ.

• andra näringsämnen till organ (glukos, aminosyror, fetsyror osv).

• annat från organ som laktat.

• transport av avfallsämnen till njurarna.

• transport av hormoner till organ.

• värmereglering

• emotionell kommunikation (ex: rodnad).

Vilka sjukdomarhar cirkulationen en central roll i?

• blodproppar

  • trombos (propp som bildats i ett ställe i blodkärl), emboli (propp som bildats men lossnat och följt med cirkulationen och fastnat i ett annat kärl).

• hypertoni

  • högt blodtryck

• angina pectoris

  • kärlkramp

• diabetes

• hjärtinsufficiens

  • olika typer av sjukdomar där hjärtat te pumpar som det ska.

• raynauds syndrom

  • överaktiv sympatisk aktivering, där vasokontraktion sker överdrivet vid exempelvis fysisk träning där blodet inte är tillräckligt.

• allergiska sjukdomar

• cancer

• demens

vad innebär parallell kopplat system?

• inom cirkulationen finns det en princip som syftar till att alla delar i kroppen måste få blodförsörjning hela tiden.

• därför har vi ett paralellkopplat system.

  • vi kan styra vart blodförsörjningen ska ge men viktigt att komma ihåg är att blodflödet enbart kan justeras (inte stoppas. Endast låg eller hög nivå) (anastomos).

Vilka nivåer sker kretsloppsstyrningen?

• central styrning

• reflexkontroll

• lokal kontroll

vad är central styrning av kretsloppet?

• adekvata svar på yttre stimuli.

• Det fungerar som en överordnad kontroll över fyllnad, volym och beror till stor del på de stimuli som inkommer.

vad är reflexkontroll av kretsloppet?

• sker från hjärnstammen

• reglerar perfusionstryck och kretsloppets fyllning (alltså blodvolym, för mycket eller för lite blodvolym justeras efter situation och behov).

vad är lokal kontroll av kretsloppet?

• Ombesörja adekvat organperfusion (dvs. säkerställer att kroppens organ får tillräckligt med blod och syre för att kunna fungera normalt)

Vad är Ohms lag? Hur kan ohms lag översättas?

• U = R x I

  • spänning = motstånd x ström

• P = R x Q

  • energi (tryck) = motstånd x flöde

varför är flödet viktigt? Hur skapas det?

• om man inte har ett flöde så skapas det inte någon blodcirkulation.

• flödets drivs av tryckskillnaden.

  • Perfusionstryck = blodtryck som driver blodflödet genom organets vävnader och kapillärer.

  • när det kommer till blod talar om om tryckskillnaden mellan artärer och vener.

vad är skillnaden mellan flöde och flödeshastighet?

• liten yta → snabb flödeshastighet → litet flöde (volym).

• stor yta → låg flödeshastighet → stort flöde (volym)

vad är Poiseuilles lag?

• Q = (P1 - P2)/resistans

• Q = (P1 - P2)/resistans

• Resistans = (8 x L x n) / (pi x r^4)

  • L = längden på kärlet

  • n (eta) = viskositet

  • r = radie av kärl

Vilken variabel i poiseuilles lag är viktigast?

• r = radie

  • pga

    • radien kan förändras vid vasodilatation eller vasokontriktion.

    • i poiseullied lag formel så r radien upphöjd till 4 (innebär att den blir ett stort värde i formeln beräkning. (viktigaste anledningen)

blodets viskositet (n (eta)) kan också sägas vara viktig men radien är vitkigast.

definiera blodtryck

• blodtryck syftar på det tryck som blodet utövar vinkelrätt mot kärlväggen.

• enhet: mmHg

vad är systemtryck?

• det är det tryck som går att avläsas i aortan när blodet pumpas.

• det är detta tryck (ca 100 mmHg) som används som referens.

• Blodtrycket i resterande delar av kroppen kan inte överstiga systemtryckets nivå.

vad händer med blodtrycket ju längre ner man kommer?

ju längre ner man kommer i systemet kommer blodtrycket minska i kärlen.

hur beräknas medelartärtryck?

medelasrtärtryck = diastoliskt tryck + 1/3 x pulstrycket

• pulstryck (PP) = SBP-DBP

• SBP = systoliskt blodtryck

• DBP = diastoliskt blodtryck

detta skapar normaltrycket hos oss.

vad är hydrostatisk tryckpelare?

• höjdskillnaden mellan hjärtat och en specifik plats i kroppen.

artär:

• grundprincipen som denna bygs på är att blodet utövar ett tryck i kärlen men samtidigt kommer blodet att påverkas av gravitationskraften som bidrar med ytterligare tryckkraft som påverkar blodet.

  • artärsidan: detta innebär att hydrostatiskt tryckpelare strävar efter att få blodet at gå neråt i kroppen (mot foten). Däremot skiljer detta sig när blodet ska up i hjärnan.

  • när blodet går upp mot hjärna kommer blodet behöva arbeta emot gravitationskraften. Eftersom gravitationskraften inte är verksam på samma sätt nu så kommer hydrostatiska tryckpelaren att inte ha någon funktion (ej verksam). → man utgår då enbart från systemtrycket (ju längre upp man kommer desto mindre blir trycket ändå pga att kärlen blir mindre).

• Om man lägger ihop blodtrycket som utövats på blodet från hjärtat tillsamans med hydrostatisk tryckpelare får man den sammanlagda trycket som utövas i kärlen i en specifik plats i kroppen (ex: knä eller foten).

vensidan:

• I foten: när man kommer från artärsidan (i kapillärerna) till vensidan kommer tycket nu gå från att vara 190 mmHg till 90 mmHg i foten. Detta är pga att systemtrycket kommer ha gå till 0 då all energi har förbrukats, kärlen har blivit mindre på vägen → hydrostatisk tryckpelare är det enda som dominerar. Därmed kommer trycket endast trivas av hydrostatiska tryckpelaren som är 90 mmHg.

• till huvudet: efersom trycket på vensidan vod hjärtat är 0 innebär det (om man följer samma princip som i srtärsidan där man subtraherar hydrostatiska tryckpelaren från systemtrycket) så kommer rent matematiskt trycket i huvudet bli negatvt. men i verkligheten kommer det inte fungera då böodtryck intekan vara negatuvt.

hur stor är hydrostatisk tryckpåelare i foten?

90 mmg.

hur påverkar lägesförändring blodtrycket?

• om man ligger ner kommer trycket att jämnas ut mellan huvud och fot till skillnad från när man står. detta är pga att gravitationskraften verkar med samma kraft på huvudet och foten och därmed kommer hydrostatiska tryckpelaren vara densamma i kroppens olika platser. Däremot kommer trycket fortfarande sjunka ju längre ifrån man kommer hjärtat. Detta är pga

  • kärlförgreningar (blodkärlen blir mindre och mindre ju längre ifrån man kommer).

  • Mer energi kommer vara förbrukad ju längre bort från hjärtat man kommer.

vad är gemensamt för alla blodkärl uppbyggnad?

alla har följande tre lager (gäller för både artärer och vener).

• tunica intima

  • består av ett lager av endotelceller.

• tunica media

  • består av vaskulära glatta muskelceller.

• tunica externa

  • består a bindväv.

hur skiljer sig artärer och vener i deras uppbyggnaden?

1. största skillnaden r att artärer har ett tjockare lager av glatta muskelceller (tunica media).

2. Venerna har också en mer sladdrig struktur i histologisk bilder medan art'ärer har en mer runt struktur.

3. vener har en större lumen än artärer (ger de möjlighet för större resoirkapacitet, dvs kan lagra stor volym blod).

4. En artär motsvaras av 2 vener i kärlsystemet (ex: aorta påartärsidan motsvaras av vena cava superior och inferior på vensidan).

I vilken ordning följer artärförgreningen och venförgreningen?

1. elastiska artärer

2. muskulära artärer

3. arterioler

4. prekapillära sfinktrar

5. kapillärer

6. venoler

7. större vener

8. stora vener

varför är arterioler effektiva på att reglera tryck?

detta är på grund av att de endast består av ett enda lager av endotelceller som gör att deenkla att reglera och effektiva vid vasokontriktion och vasodilatation.

vad är konduktansfunktion och resistans?

konduktansfunktion = beskriver kärlens förmåga att släppa igenom blod. (högre konduktansfunktion → enklare för blodet att passera/flöda genom)

Resistans = det motstånd som blodet möter när det flyter genom cirkulationsystemet.

man kan sga att konduktansförmågan fungerar som det fysiologiska motsatsloppet till resitans.

vilka är de största artärerna i kroppen och vilka funktioner har de?

• det är elastiska artärer.

• de ser ut som ledningsrör och har bra konduktansfunktion

• de är eftergivliga (de kan vidga sig vilket ger de en kapacitansfunktion. detta innebär att de lagrar mycket blod men inte i samma utsträckning som vener.

vad har muskulära artärer för funktin?

• har också ledningsrör med konduktansfunktion.

• det kommer finnas en resistansfunktion här (men endast en liten så vi kommer inte ha en tillräcklig resistansfunktion för att reglera blodflödet genom vasokontriktion och vasodilatation).

  • i de mindre artärerna finns mer resistansfunktion och därför kan dessa utföra en vasodilatation och vasokonstriktion).

vad har arterioler för funktion? hur kopplas detta till blodflöde?

• kännetecknande för dessa är att de har en resistansfunktion.

  • det innebär att resistansen påverkas beroende på om vi har en vasokonstriktion eller vasodilatation.

    • vasokonstriktion → mer resistans → mindre flöde

    • vasodfilatation → mindre resistas → mer flöde.

• det är den viktigaste blodkärlsstrukturen för att kunna reglera blodflödet i artärerna.

  • det är dessa som främst avgör tryclet i kapillärerna eftersom dessa artärer kommer innan kapillärena.

vad har prekapillära sfinktrar för funktion?

• den har ingen effekt på TPR (totala perifera motståndet).

  • Dessa har ingen resistansfunktion så därmed kan de inte reglera flödet genom vasodilatation och kontriktion.

• däremot kan de reglera antal öppna kapillärer .

vad har kapillärer för funktion?

• det finns olika typer av kapillärer.

• i kapillärerna sker gasutbyte och näringsutbyte mellan blod och vävnad.

• kapillärerna kan också reglera vätskevolymen i blodomloppet.

  • vätskan kan därmed gå fram och tillbaka mellan blodkärl och vävnad).

Vad har veoler för funktion?

• Uppgift att samla ihop alla kapiilärer med blod där gasutbyte och näringsutbyte skett. Därmed kommer vensidan att påvröjas.

• huvudsakliga uppgift:

  • lagra mycket blod (kapacitansfunktion).

• utbytesfunktion

  • i omdelebart i postkapillära venoler.

• resistansfunktion vs kapacitansfunktion:

  • i små venoler ökad resistansfunktion, i större venoler kapacitansfunktion.

större vener

Hur uppstod Windkesselprincipen?

• man hade en gammaldags brandsläckare som man behövde pumpa för att få ut vatten men problemet vad att vatten endast kom ut vid varje pumpning och vattenflödet avstannade mellan pumpningarna (när man lyfte för ny pump).

• Problemet som man då ville lösa var hur man ska få vattnet att flöda kontinuerilgt mellan pumpningarna också.

• detta löste man då genom Windkesselprincipen som gick ut på att man la till en kopparbulp över kranens/tapp som skapade ett extra förhöjt utrymme.

  • då sjkapades ett extra utrymme över som kunde fungera som ett ecxtra lager mellan pumpningar för att flödet skulle fortsätta mellan omladdningen.

  • När man pumpar kommer vatten spolas ut genom kranen men samtidigt kommer lite vatten at ansamlas i kopparbulben. När man ladar om kommer vattnet i denna bulb att forsa ner igen under omladdningen så att vattenflödet fortsätter tills nästa pump.

Hur kopplas Windkesselprincipen till hjärtat?

• I aortan finns en Windkesselfunktion.

• på liknande sätt så kommer aortan ha en eftergivlighetsfunktion, dvs att den kan utvidgas lite när den pumpar ut blod (liknande kopparbulben på bransläckaren). Detta gör att det kommer på liknande sätt finnas lite extra blod som kan fortsätta flöda vidare från hjärtat mellan hjärtats kontraktioner (under diastole).

vad är eftergivlighet?

på vilket sätt kan aortans eftergivlighet påveka tryckförändirngarna?

• Pga Windkesselprincipen som aortans eftergoivlighet medför kommer tryckförändrngar i aortan att klunna minska.

  • 80-120 istället för hur det är i hjärtat (0-120).

rahma

vad är eftegivlighet och vilka typer av eftergivlighet finns det?

eftergivlighet (compliance)

• begränsad efetrgivlighet

• oändlig eftergivlighet

• bnoll eftergivlighet (zero eftergivlighet).

Vilken typ av eftergivlighet har aortan och varför?

begränsad eftergivlighet

• pga den har strukturer kollagen, bindväv och elastin runt kärlet som begränsar det.

var i cirkulationen sker det största tryckfallet? varför och hur?

• det största tryckfallet sker i prekapillära resistanskärlen (arterioler).

varför?

• pga det är viktigt att trycket sänks innan kapillärerna eftersom det ska ske ett utbyte mellan vävnaderna.

• också för att kapillärerna är väldigt tunna så de kan inte hantera ett alltför högt tryck då de skulle gå sönder.

hur?

• detta sker genom att kärlen minksat kraftigt i diametern som gör att man får denna drastiska tryckminskning.

• Dessutom kommer prekappillära resistanskälen ha en liten kontraktion (de är handlingsberedda påen vasokonstriktion) vilket gör att de snabbt kan öka resistansen och därmed minksa flödeshastigheten kärlen.

vart finns mest blod?

70% vensidan.

ad är flödeshastighet, tvärsnitssyta och transmuraltryck?

Rahma flashcard 28

vilka lolika kontroller har prekapillära resistanskkärl, vad inebär dessa?

myogen kontroll

• sty myogenes (dvs muskelbinding).

humoral kontroll

• hormon som binder till kärlväggen)

metabolisk kontroll

• ph, syreradikaler osv.

sympatikuskontroll

vad innebär att blodkärl har muskeltonus?

muskeltonus = bestående kontraktion

• Blodkärlen har alltid en liten tonus (liten kontraktion), det här gör att ökar vi sympaticus utflödet då kan vi få blodkärlen att dra ihop sig ytterligare, men om vi minskar sympaticus utflödet (släpper på bromsen) → vi får vasodilation (blodkärl vidgar sig). Så tonusen är viktig för att kunna dra ihop och dilatera kärlen. 

vad är myogen kontroll?

• det är en typ av autoreglering

  • syftar till blodkärlens egna fömråga att dra ihop sig eller vidga sig beroende på blodtryckets förändirngar för at håla blodflödet till vövnaderna stabilt.

• hur det fungerar

  • vid ökat blodtryck kommer blodtrycket stiga och töja ut blodkärlet. → glatta muskulaturen i krälväggen reagerar med att dras samman (utför vasokontriktion) → minksar kärlets diamterer, ökat motstånd och flödet/trycket hålls jämnt.

  • vid minskat blodtryck kommer trycket att sjunka i kärlen och för att reglera det kommer glatta muskler i kärlen slappna av → kärl vidgas (vasodilatation) och mer blod släpps igenom och på så sätt stabiliseras flödet/trycket i kärlen.

Vilka vävnader är bäst på autoreglering? varför?

• hjärnan

  • pga det är livsnödvändigt för blodtillförsel i hjärnan.

• njurarna

  • känsliga ifall det sker avbrott i deras blodtillförsel

vad är metabolisk reglering?

• här handlar de om lokal autoreglering där lokala vävnader styr diametern på sina blodkräl för att anpassa blodtillförseln utifrån det aktuella metaboliska behovet i vävnaden

  • mer arbete → mer näring och syrgas krävs samt att avfall tas bort frpn vävnad → blodtillförsel krävs så man kommer få en lokal vasodilatation.

  • mindre arbete/vila → inte samma mängd behov av dessa saker så man kommer vilja ha ett minskat bblodflöde lokalt → vasokontriktion

Hur kan endotel påverka kärlfunktionen?

• så när blodet passerar endotelet som kläder inre delen av blodkärlen kommer det utföra en skjuvningskraft på endotelet → endotelet kommer då frisätta olika typer av substanser och beroende på vilken substans det är så kommer man få en vasokontriktion eller dilatation

Vilka substanser kan endotelet frisätta och vad gör dessa?

Substanser som ger vasodilatation:

• NO - kväveoxid

• EDHF

• prostaglandin I2 (PGI2)

Substanser so ger vasokontrion

• ET (endotelin)

  • starkaste substansen som kan orsaka vasokonstrition.

• syreradikaler

• prostaglandin H2

• TxA2 (tromboxan).

hur kan rökning påverka kärlfunktionen?

• om man rökerkommer man å fler syreradikaler i blodet. dessa sryeradikaler kommer att påverka kärlen på så sätt att de driver på vasokontriktion trots att man vill ha vasodilatation (dvs man får försämrad vasodilatation).

Sympatisk och parasympatisk s. 54

Hur påverkar sympatiskus artärer och vener?

• Gles innervation av konduktanskärl

• Mycket tät innervation av resistanskärl

• Föga innervation av prekapillära sfinktrar

• Tät innervation av vener (i särskilt de mindre venerna)

• Sympatikus fyrningsmönster spelar roll för effektorsvaret

• Noradrenalin är sympatikus viktigaste transmittor, ATP är en snabb första transmittor

beskriv humoral styrning av kärltonus.

Här handlar det om hur hormoner påverkar kärlfunktionen.

• noradrenalin

  • binder till alfa-1 receptorer → vasokontriktion

• adrenalin

  • binder till Beta-2 receptorer → vasodilatation

• angiotensin II

  • binder till AT1 receptorer → vasokontriktion.

• Vasopressin (ADH)

  • binder till V1 receptorer → vasokontriktion.

vilka olika typer av kapillärer finns det?

• kontinuerliga kapillärer

  • vävnad som ej släpper ut mycket, (vi har en noga kontrollerat utbyte mellan blod och vvnad)

  • ex: i sklettmuskel, hud och CNS.

• fenestrerade kapillärer

  • behovet av utbyte mellan vävnad och blod kommer vara större i dessa områden och därför kommer genomsöläpplighetenhos kapillärerna vara lite större

  • ex: tarm, endokrina körtlar och njure.

• diskontinuerliga kapilärer (sinusoid)

  • behovet av utbyte mellan bloc och vävnad kommer vara mycket stor här och dämred kommer kapillärens genomsläpplighetsförmpga vara stor.

  • ex: lever, benmärg, mjälte, lymfvävnad.

Hur transporteras olika mlekyler över kapillärer?

• mellan kapillär och interstitium (mellanrum mellan celler) sker transport av vätska.

• transport av upplösta ämnen mellan kapillär och interstitium beror på molekyltyp

  • fettlösliga substanser (gaser: syrgas, koldioxid) → diffusion

  • små och stora vattenlösliga substanser → diffusion via porer.

  • vissa proteiner → tranascytos (de tar sig in i ena sidan och tar sig ut på andra sidan via transportmolekyl).

vad är starling jämvikt i kapillärerna?

beskriver det balanserade vätskeutbytet över kroppens kapillärväggar, vilket avgör hur mycket vätska som filtreras ut till vävnaderna (interstitiet) och hur mycket som reabsorberas tillbaka till blodet.

vad är det som bestämmer hur mycket vätska som ska tas upp respektive avges från kapillärerna?

• hydrostatiskt tryck

  • vätsketrycket i kapillärerna.

• osmotiskt tryck

  • utgörs av koncentrationsskillnader av alla molekyler som inte kan passera över kapillären.

rahma s. 64

vad beror transport av vätska mellan kapillär och interstitium på?

• vattenpermeabilitet

• tillgänglig kapilläryta

• hydrostatisk tryckskillnad

• osmotisk tryckskillnad

• de osmotiskt aktiva ämnenas reflektionskoefficient

hur kan förhållandet mellan hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck skilja sig i olika situationer?

• normal

Bild A (Normal): tappar tryck utefter blodbanan (blodtryck avtar med avstånd). Så länge hydro är högre än osmotiskt leder det till att blodkärlen trycker ut blod. Vice versa ger ett återupptag av vätska på blodbanan. Kolla på bild lika mycket vätska som blod tas upp. 

• prekapillär vasodilatation

Bild B: Prekapillär vasodilatation: (metabol vasodilation, sänkt pH, syreradikaler): Blodkärlen blir stora och resistansen minskas, då kan vi behålla energi tills vi kommer fram till kapillärerna och när vi inte förlorar så mycket har vi högre hydrostatiska tryck när man är framme i kapillärerna. Detta sker när man är ute och springer. Detta ger högre hydrostatisk tryck än osmotiskt och därför är det högre blodflöde och ger svullnad i fötterna. 

• prekapillär vasokonstriktion

Bild C: Tryckprofilen rasar i backen och har låg hydrostatisk tryck. Detta beror på att vi har har en vasokonstriktion. Mer energi förloras eftersom det kräver mer energi att trycka ut blod i en kontrakterad blodkärl. Osmotiska trycket är högre än hydrostatisk tryck och då får vi ett återupptag av vätska i blodbanan. Detta kallas för autotransfusion när osmotiska trycket är högre än hydrostatisk trycket som sätts igång i en vid en vasokonstriktion 

• minskad plasmamolaritet

Bild D: Hydrostatiska trycket är normalt men det finns ett sänkt osmotiskt tryck (från 25 till 15). Om detta sker då ökar skillnaden mellan hydrostatisk och osmotiskt tryck, vilket ger ett större filter/blodflöde ner till kapillärerna samt att det ger mindre återupptag av vätska. Detta orsakas av otillräckliga plasmaproteiner (levern funkar inte som det ska eller njurproblem) och ger ett sänkt osmotiskt tryck.

av vilka sk'äl kan ödem uppstå?

1. Ökat kapillärtryck (Pc )

2. Minskat osmotiskt tryck (c )

3. Ökad permeabilitet (inflammation)

4. Lymfobstruktion

5. Vätskeretention

hur går det till när blodet ska tillbaka till hjärtat?

detta sker mha:

• venklaffar

• muskelpumpar

vad är venklaffar, vart finns de och hur fungerar de?

• Finns i

  • vener i armar och ben

• uppgift

  • dessa enkelriktar blodflödet så att blodet åker tilbaka till hjärtat

• leder blod från ytliga blodkärl till djupare vener via klafförsedda perforanter (ser helt enkelt till att blodet inte åker tilbaka).

viktigt att komma ihåg är att venklaffar inte kan uoppnå dess mål själva utan arbetar med hjälåp av muskelpumpar.

hur fungerar muskelpumpar? hur bidrar de till att trycket blir noll?

• Rahma

vilka olika typer av receptorer har vi i kretsloppet och vart finns de?

• baroreceptorer

  • i aortabågen och halsartärerna.

  • reagerar på blodtrycksförändrngar.

• volymreceptorer

  • en typ av mekanoreceptor som fins i hjärtats förmak och kamre.

  • reagerar på mängden volym i kammare och förmak.

båda dessa skickar afferent signal till hjärnstammen i vasomotorcentrum.

• sedan kommer en eferent signal som antingen är sympatisk eller parasympatisk skickas till hjärtat.

ad är baroreceptorernas funktion?

• känner av blodtrycket och skickar affrent signal til VMC i hjärnstammen.

  • receptor skickar alltid en signal till VMC (då det alltid finns ett blodtryck så länge blodet är i cirkulation) men det är utifrån frekvensen av dessa signaler som VMC uppfattar om det är högt eller lågt tryck (ju högre frekvens destå högre blodtryck).

vad är volymreceptorer och vilka typer finns det?

• det är lågtryckreceptorer som är sträckkänsliga strukturer. och det finns:

  • myeliniserade hjärtafferenter: ffinns i förmaken och har ffa en effekt på ADH.

  • omyeliniserade hjärtafferenter: finns i kammaren och har ffa en effekt på kärltonus i skelettmuskel.

vilken funktion har