1/47
Vad hände under Stockholms Blodbad?
1520 – Danske kungen Christian II lät avrätta ca 100 svenska adelsmän och borgare i Stockholm för att kväsa motståndet mot Kalmarunionen. Massakern väckte uppror och ledde direkt till Gustav Vasas maktövertagande.
Hur blev Gustav Vasa kung?
Ledde bondearmé mot danskarna, erövrade Stockholm 1523, valdes till kung av riksdagen i Strängnäs. Avslutade Kalmarunionen och grundade självständigt Sverige.
Hur förändrades Sverige under Gustav Vasas styre? (a. Kyrkan, b. Landets styre, c. Bönderna)
a. Bröt med påven, luthersk statskyrka, konfiskerade kyrkans jord (reduktion). b. Stark centralmakt/envälde, riksdagen som stöd, minskad adelns makt. c. Tyngre skatter/utskrivning, men många blev kronobönder med viss markrätt.
Vad tyckte folk om Gustav Vasa? (a. Propaganda, b. Upprorsmakare)
a. Framställdes som “landsfader” och befriare via tryckta skrifter, psalmer och porträtt. Kontrollerade all information. b. Extremt hård – t.ex. Dackefejden 1542–43 krossades brutalt (avrättningar, bybränder).
Vem blev kung efter Gustav Vasas död?
Sonen Erik XIV (1560). Därefter Johan III, Sigismund och Karl IX.
Hur har bilden av Gustav Vasa förändrats från 1800-talet till vår tid?
1800-talet: Nationalromantisk hjälte och statsgrundare. Idag: Mer kritisk – effektiv men brutal tyrann mot uppror. Central symbol för svensk självständighet i historieskrivningen.
Vilka områden kontrollerade Sverige under Stormaktstiden? Vad finns kvar idag?
Kontrollerade: Sverige + Finland + Baltikum + delar av norra Tyskland. Idag: Endast Sverige och Finland (delvis) självständiga – Baltikum och Tyskland förlorades efter 1709–1721.
Vilka olika orsaker till den svenska krigspolitiken lyfts fram?
Ekonomisk (Östersjöhandeln och tullar), säkerhetspolitisk (omringad av fiender), religiös (30-åriga kriget), ära och krigsbyte för kung/adel.
Hur förändrades maktbalansen mellan Danmark och Sverige under stormaktstiden?
Sverige blev dominant “herre över Östersjön”. Danmark förlorade Skåne, Blekinge, Halland, Gotland och Bornholm (delvis) i krig 1645–1660.
Hur förändrades adelns ställning under stormaktstiden? (ekonomiska & politiska faktorer)
Ekonomiskt: Blev rikare via krigsförläningar, gods och byte. Politiskt: Förlorade makt till kungen (Karl XI:s reduktioner) men behöll inflytande som officerare.
Hur kunde ett litet land som Sverige bli en så framgångsrik krigsmakt?
Effektiv administration (indelningsverket), allmän utskrivning, rikedom på järn & koppar, stark flotta, skickliga fältherrar (Gustav II Adolf m.fl.), allianser och plundringsekonomi.
Hur påverkade krigen den svenska bondebefolkningen?
Extremt hårt: Höga skatter, massutskrivning (unga män dog), svält, plundring av gårdar, flyktingströmmar och demografisk kris.
Karl XII – framgångsrik krigare men hur påverkades Sverige? (a+b)
a. Vunna tidiga segrar (Narva 1700 med överraskningstaktik), personligt mod. b. Överansträngning → Poltava 1709 (katastrof), förlust av imperium, ekonomisk ruin, hungersnöd och slutet på stormaktstiden.
Gustav III som upplyst monark – vad menas och exempel på reformer?
Upplyst absolutism: Kung med absolut makt men inspirerad av upplysningsidéer. Reformer: Tryckfrihet 1766, teaternational, jordbruksreformer, avskaffad tortyr. Statskupp 1772 för mer makt.
Bakgrunden till kungamordet på Gustav III 1792 – vem och varför?
Adeln motsatte sig hans envälde och reformer som hotade privilegier. Sammansvärjning ledd av Jacob Johan Anckarström som sköt honom på maskeradbalen. Motiv: Återställa maktdelning.
Mellan 1808–1815 – ny kung och nya gränser?
Förlorade Finland till Ryssland 1809. Ny kung: Karl XIII. 1810 valdes Bernadotte (Karl XIV Johan). 1814: Union med Norge (från Danmark). Gränser: Förlorade Finland, fick Norge i union (till 1905).
Skiftesreformen 1827 – vad innebar den och hur förändrade den landsbygden?
Enskiftet: Samlade splittrade åkrar till sammanhängande gårdar. Effektivare jordbruk men många småbönder sålde mark och blev statare eller flyttade till städer.
“Freden, potatisen och vaccinet” – vad menade Tegnér?
Esaias Tegnér: Efter Napoleonkrigen kom fred. Potatis blev ny basföda → mer mat. Smittkoppsvaccin → lägre barnadödlighet. Resultat: Befolkningsexplosion från ~2,5 till över 5 miljoner 1800–1900.
Vad var den demografiska transitionen? (använd diagrammet)
Övergång från hög födelse- och dödlighet till låg. Stage 1: Hög CBR & CDR. Stage 2: CDR sjunker → stark tillväxt. Stage 3: CBR sjunker → stabil befolkning. Sverige: Övergång ~1800–1950.
Exportindustrin på 1800-talet (a. Största, b. Varför lönsamma & påverkan)
a. Järn & stål, trä & timmer, cellulosa & papper, tändstickor, verkstadsindustri. b. Rika råvaror, billig arbetskraft, ångkraft, export. Påverkan: Avverkning, gruvdrift, industrialisering, urbanisering, miljöförstöring.
Göta kanal och Stambanorna – varför viktiga?
Göta kanal (1810–1832): Sjöväg Göteborg–Stockholm utan dansk tull → ökad handel. Stambanor (1850+): Järnvägar → snabb transport, industrialisering, nationell enhet och tillväxt.
Politiska reformer på 1800-talet – vad innebar de och syfte? (a+b)
a. Folkskolereformen 1842: Obligatorisk folkskola 7–13 år. Syfte: Läskunnighet, moral, nationell enhet. b. Representationsreformen 1865: Tvåkammarriksdag. Syfte: Modernisera staten, steg mot demokrati.
Vad innebar det att kvinnor var omyndiga under 1800-talet? Vad betyder patriarkat?
Omyndiga: Gift kvinna under makens förmyndarskap – kunde inte äga egendom, ingå avtal, rösta eller jobba utan tillstånd. Patriarkat: Manligt dominerat samhällssystem där män har makt över kvinnor och familj.
Hur skiljde sig livet för arbetarkvinnor och medelklasskvinnor? (a+b)
a. Arbetarkvinnor: Fabriksarbete + obetalt hushållsarbete = dubbelarbete med låg lön. b. Medelklass: Idealt hemmafru, men många jobbade som guvernant/lärarinna/sjuksköterska före giftermål. Gift: Hem, välgörenhet.
Hur skiljde sig äktenskapet under 1800-talet jämfört med idag? Vad var viktigast vid val av partner?
1800-tal: Ofta arrangerat eller ekonomiskt/socialt motiverat (status, förmögenhet). Kärlek sekundärt. Idag: Kärlek och personligt val. Viktigast då: Social status, ekonomi, religion. Idag: Kärlek, kompatibilitet.
Barnamord – hur kan brottet förklaras och vad ledde till det?
Vanligt bland fattiga (särskilt ogifta tjänsteflickor). Orsak: Skam, fattigdom, ingen preventivmedel, risk för utstötning. Kvinnor dödade nyfödda för att överleva. Visar patriarkalt förtryck.
Förklara begreppen (a. Finlandssvenskar, b. Tornedalsfinnar, c. Sverigefinnar)
a. Svenskspråkig minoritet i Finland (~5–6%). b. Finskspråkiga i Tornedalen (meänkieli), utsatt för assimilering. c. Finländare och ättlingar i Sverige (~700 000), största nationella minoritet.
Vilka är samerna? Hur förändrades deras ställning 1600–1700-talen?
Urfolk i Sápmi, traditionellt renskötare. 1600–1700-tal: Kolonisation, tvångskristnande, skattläggning, markrofferi, förbud mot samiska seder – början på assimilering och underordning.
När kom romerna till Sverige? Hur levde de?
Kom ca 1510–1520-talet från Indien via Europa. Levde nomadiskt som “tattare” – hantverk, spådom, handel. Förföljda: Utvvisningar, dödsstraff, tvångsassimilering, barnomhändertaganden.
När kom de första judarna till Sverige? Vad innebar “Judereglementet”?
Första organiserade ca 1770-talet (från Tyskland/Polen). Judereglementet 1782: Tillåtna bara i vissa städer, begränsade yrken, särskild skatt, men religionsfrihet. Fulla rättigheter först 1870.
Hur påverkades minoriteterna av reformerna? (a–d)
a. Nationalism & språk: Fördel enhet, nackdel minoritetsspråk forbjöds, assimilering. b. Liberal religion: Mer tolerans men statskyrkan dominerande. c. Näringsfrihet: Fri handel men konkurrens slog ut traditionella näringar. d. Folkskolan: Utbildning men svenskspråkig, straff för minoritetsspråk.
Vad låg bakom den stora emigrationen till USA? (push & pull)
Push: Fattigdom, jordbruksbrist, militärtjänst, hungersnöd. Pull: Billig mark, industrijobb, “American dream”, brev från emigranter. Ca 1,3 miljoner svenskar 1850–1930.
Exempel på snilleindustrier och deras bidrag?
Ericsson (telefoner), SKF (kullager), ASEA/ABB (elektricitet), Nobel (dynamit), Alfa-Laval, AGA. Bidrog till teknisk innovation, exportboom, jobb och modern industrination.
Hur bidrog folkrörelserna till demokratin? (a. Missionsrörelsen, b. Nykterhetsrörelsen, c. Arbetarrörelsen)
a. Frikyrkor byggde demokratiska möten, läskunnighet, ledarskap. b. Mot alkohol, starka föreningar, kvinnligt deltagande, politiskt tryck. c. Fack (LO), SAP, strejker, krav på rösträtt, 8-timmarsdag – drivande för demokrati.
De tre ledande “partierna” vid sekelskiftet 1900?
SAP (socialdemokrater) – arbetarklass, socialism, allmän rösträtt. Liberalerna – medelklass, frihandel, reformer. Högern (AVF) – konservativa, storgodsägare, begränsad rösträtt, kung.
Vad hände under bondetåget 1914? Varför bakslag för demokratin?
Ca 30 000 bönder marscherade till Stockholm för starkare försvar. Stött av kung Gustav V (borggårdstalet). Ledde till liberala regeringens fall (“borggårdskrisen”). Bakslag: Visade kungens makt över riksdagen.
1917 – Sverige nära revolution? Vad bidrog och vad hände?
WWI: Matbrist, inflation, strejker. Ryska revolutionen inspirerade radikala (Zeth Höglund). Hungerdemonstrationer. Regeringen avgick, ny koalition bildades. Undvek revolution genom reformer.
När fick Sverige allmän och lika rösträtt?
1921 (valet 1921): Alla svenska medborgare 21 år och äldre – både män och kvinnor – fick rösta. (Män utökad 1909, 1921 blev den allmän och lika.)
Hur fungerade rösträtten före 1921? Argument för och emot?
Före: Endast män med viss inkomst/skatt (ca 20–30 %). Kvinnor uteslutna. FÖR: Demokrati, jämlikhet, arbetare har rätt. EMOT: “Okunniga massor”, kvinnor “känslostyrda”, fattiga “köpta”, tradition hotad.
Hur utsattes romer och samer för rasism av staten? (a+b)
a. Romer: “Tattarutredningar”, tvångssteriliseringar, barnomhändertaganden, “asociala”, rasbiologisk diskriminering. b. Samer: Rasbiologiska institutet, “lapp skall vara lapp”-politik, tvångssteriliseringar, markkonfiskering, “vetenskaplig” rasism.
Ådalen 1931 och Saltsjöbadsavtalet 1938 – vad hände och varför viktigt?
Ådalen 1931: Strejk – militär sköt ihjäl 5 arbetare. Ledde till debatt om statligt våld. Saltsjöbadsavtalet 1938: LO-SAF avtal om fredliga förhandlingar – grunden för “svenska modellen” (samförstånd).
Vad innebar folkhemstanken och varför var den viktig?
Per Albin Hansson: Samhället som “det goda hemmet” där ingen är privilegierad eller eftersatt – alla bidrar efter förmåga, får efter behov. Viktigt: Byggde solidaritet, förebyggde klasskamp, motiverade välfärdsstaten.
Sverige neutralt under WWII – vad innebar det egentligen? Höll man sig neutrala?
Förklarade sig neutrala men tillät tysk transitering av trupper/varor (järnmalm via Narvik). Realpolitik – litet land valde överlevnad. Kritiseras för att gynna Tyskland, men räddade många judar (Wallenberg) och tog emot flyktingar.
Välfärds- och skattepolitiken “utjämnande” – förklara begreppen (a–e)
a. Generell välfärd: Universella förmåner till ALLA → minskar stigma, bygger solidaritet. b. Progressiv skatt: Högre % på höga inkomster → omfördelning. c. Barnbidrag: Universellt stöd per barn. d. Fri sjukvård: Vård oavsett plånbok. e. Allmän sjukförsäkring & ATP: Obligatorisk, trygghet för alla arbetare.
Hur förändrades skolan genom grundskolereformen 1962? Syfte?
Införde 9-årig grundskola (obligatorisk), blandade klasser utan tidig sortering, gemensam läroplan. Syfte: Jämlikhet (samma chans oavsett bakgrund), demokrati, bryta klasskillnader.
Vad var miljonprogrammet och hur förändrade det Sverige? Varför behövdes det?
1965–1974: Byggde 1 miljon moderna bostäder för att lösa bostadsbrist från urbanisering/babyboom/invandring. Förändrade: Moderna förorter med hög standard, men segregation och “betongförorter”. Behövdes pga. efterkrigstidens tillväxt.
Sverige under Olof Palme som “moralisk stormakt” – hur då? Exempel?
Aktiv utrikespolitik: Skarp kritik mot USA i Vietnam, stöd till befrielserörelser, anti-apartheid, kärnvapennedrustning, “brobyggare” öst-väst. Ex: FN-tal, stöd till PLO. Gjorde litet Sverige till stor röst för rättvisa.
Hur förändrades politiken i Sverige efter Palmes död 1986?
Fortsatte socialdemokratisk linje men 1990-talet: Ekonomisk kris, nedskärningar, EU-medlemskap 1995, mer marknadsinriktad (avregleringar). Borgerlig “systemskifte” 1991–94, men SAP åter och bevarade välfärdens kärna.