1/67
Looks like no tags are added yet.
makt
tre dimensioner:
första ansikte:
när A får B att göra något som B annars inte skulle ha gjort
makten över beslut
synlig makt (t.ex. riksdagen)
andra ansikte
makten över dagordningen
icke-beslut
tredje dimension
vem har makt att påverka vad vi tänker?
makten över tanken, ideologisk makt
dominerande strukturer
empirisk stats
att beskriva, förklara och förstå (hur är det och varför)
normativ stats
att värdera och rättfärdiga (hur bör det vara, är det rätt att göra)
konstruktiv stats
att rekommendera och föreskriva (vad ska göras för att uppnå ett mål)
ontologi
finns politik?
verklighetssyn: finns verkligheten oberoende av oss eller ör verkligheten bara en konstruktion?
realism
verkligheten finns oberoende av oss, vi försöker avbilda den
relativism
verkligheten är en konstruktion, vi tolkar den
epistemologi
kan vi nå kunskap om politik
kunskapsteori: vad kan vi ha kunskap om?
objektivism
vi kan ge en objektiv beskrivning av verkligheten
relativism
vår beskrivning av världen är subjektiv, våra tolkningar färgas av vår förförståelse
olika vetenskapstraditioner
positivism
hermeneutik
positivism
naturvetenskaplig kunskapsideal
man kan nå objektiv kunskap genom att samla in fakta
forskaren är objektiv och opartisk - avstånd
beskriver och förklarar verkligheten, “varför”, samband
det generella
hermeneutik
verkligheten tolkas utifrån sammanhanget och egna förförståelsen
forskaren är “inkännande” - närhet
förskaren vill tolka och förstå det specifika
jämförelse vetenskapstraditioner (fokus, mål, studieobject, förhållningssätt)
positivism
fokus: det generella
mål: besrkiva och förklara
studieobjekt: observerbara fakta
förhållningssätt: avstånd
hermeneutik:
fokus: det unika
mål: tolka och förstå
studieobjekt: erfarenheter och upplevelser
förhållningssätt: närhet

intersubjektivitet
“forskaroberoende
forskningen ska vara tillgänglig och begriplig för andra när det gäller:
innehåll (vad)
metod (hur)
måste/kan all forskning vara reproducerbar?
spelar det roll vem som är forskare?
operationalisering
göra teoretiska begrepp mätbart
t.ex. makt, inflytande, demokrati, korruption, jämställdhed
stat
vanligast tre kriterier:
avgränsat territorium med ett styre
våldsmonopol (intern suveränitet)
självständighet i relation till andra stater (extern suveränitet)
nation
folk med en gemensam identitet
demokratins principer
hur ska folkstyret funegera?
direktdemokrati
medborgarna fattar själva beslut
folkomröstningar, byastämmor
representativ demokrati
valda representanter fattar beslut
riksdagen, kommunfullmäktige
byråkratisk organisation
= opersonlig administrativ system
beslut fattas utifrån formella och tydliga regler
tjänstemannen är fast anställda och tillräckligt avlönade
specialiserade arbetsuppgifter som kräver expertis
tjänstemännens auktoritet baseras på deras position - inte på släktband etc
verksamheten dokumenteras genom skriftliga beslut och protokoll som arkiveras
teoriutvecklande studie
syfte: vidareutveckla teori som kan förklara en viss typ av fenomen
forskningsfråga: vad förklarar politisk polarisering?
teori 1.1: höger vänster skala
test
teori 1.2: höger vänster och GALTAN
teoriprövande studie
syfte: testa en eller flera teorier
forskningsfråga: vad orsaker demokratisiering?
teori 1: ekonomisk utvecklingsnivå
teori2: demokratiska grannländer
applicera på ett antal fall
jämför föklaringskraft
teorianvändande studie
syfte: att beskriva, förklara eller förstå ett fenomen
forskningsfråga: hur gick demokratiseringen av sydafrika till?
teorin ‘guidar’ oss rätt
demokratiseringsteori
den räknande statsvetenskapen
(oftast) positivistisk grund
kvantitativ metod kan användas för att beskriva och/eller förklara politik
oberoende (x) och beorende (Y) variabler
material: många fall som kan bearbetas statisitisk
fördelar: generaliserbarhet
nackdelar: ytlig kunskap, mätbarhet, korrelation inte kausalitet
den jämförande statsvetenskapen
jämföra fall (länder, kommuner, regioner, konflikter, revolutioner, etc) för att kontratsera och förstå skillnader och likheter
mest olika och mest lika
fördelar: djupare förståelse och detaljrikdom
nackdelar: generalisering
tolkande statsvetenskapen
analyserar oftast texter
forskaren kan inte vara helt neutral
källkritik: närhet, oberoendde, tendens
textanalytiska metoder
argumentationsanalys
analyserar politiska argument, t.ex, en politisk debatt
manifest budskap
propagandaanalys
analyserar budskap som är framtagna för att påverka
manifest och latent budskap
idéanalys
klarlägga, förstå hur idéer (tex rättvisa, frihet, jämlikhet) förstås
inre koherens och logik
ideologianalys
ideologier som systematiserade samhällsåskådningar som har ett handlingsprogram
inre koherens och logik
diskursanalys
konstruktivism
språket aldrig neutralt
diskurs = övergripande meningssystem
makten = utspridd + internaliserad
normativ analys
hur det bör vara, vad är ett bra samhälle?
john rawls: okunnighetens slöja → positiva rättigheter
robert nozick: absoluta rättigheter → negativa rättigheter
platon
vad är rättvisa?
antidemokratisk
filosofkungarna = rättvisa (frågar inte patienten men läkare/inte folket men experter → färdighetsanalogi)
formlära:
relativism (olika standarder för olika samhällen/grupper)
subjektivism (varje människa sätter sin egen standard)
däremot platon: rättvian likadan i alla stater, likadan i staten som hos individer
formvärlden perfekt, evig, oföränderlig och fulländad
cirklen i formvärlden är cirkel i sig, cirkeln är fulländad
vi (i sinnevärlden) ser cirkeln som reflektion av formvärldens cirkel
cirkeln i sinnevärlden aldrig perfekta, är förgängliga, kan förstöras
vi kan bara få äkta kunskap om cirkeln genom förnuftet (rationalism)
högsta formen av kunskap är det godas form, bara filosoferna som kan nå kunskapen om det godas form och rättvisans form → filosoferna är enda som har insikt i rättvisans sanna natur och kan styra rättvist
platons rättvisa staten
stark hierarkist och ojämlik stat → en organisk helhet
platons “proto-feminism”: kvinnor kan vara en del av väktarna
väktare (filosofkungar och soldater) får inte äga egendom eller ha familj (motverka nepotism och tyranni)
demokrati leder till att politiken blir godtycklig, oförutsegbar, orationell
folket i demokratin förleds av demagoger, de röster på de som lovar mest, talar högst

aristoteles zoon politikon
människan= politisk djur
- poliziken är praktisk och ska hjäpa oss att leva gott (lyckligt och dygdigt)
att leva som en medborgare i en rättvis polis som styrs i det allmännas intresse är vägen till att leva gott
rättvisa ör att arbeta tillsammans i en stat för att maximera nytta och undvik skada
Teleogi (aristoteles)
teleos = slut, mål
kan förstå ett tings natur genom dess slutpunkt
ändamålet för ett ekollon är att bli en ek
människans ändamål är att vara medborgare i en rättvis polis
där kan hen uppnå eudaimonia
eudaimonia (lycka) uppnår vi när vi når vår fulla potential
dygdighet är en förutsättning flr att uppnå fullkomlig lycka
doktrinen om medelvägen
dygd uppnår vi genom att balansera vår djuriska och rationella del
platons idealstat privilegierar vår rationella del
medborgarskapet (aristoteles)
människans teleos gör att polis är naturlig för oss
men det är inte människan han talar om
kvinnanr teleos är fortplantningen och behövs flr mannen
slavens teleos är att vara slav under den manliga medborgare
metoiker (utlänningar) utestängs också från polis
gruppen (familjen, byn, polis, etc) är alltid viktigare än individen
medborgare ska delta i militären, juridiken, och politiken
statstyper (aristoteles)
god människa = god medborgare
politiken = praktisk → olika stater är legitima och i enlighet med telos
goda: kungadömen, aristokratier, medborgarstater (timokrati)
dåliga: tyrannier, oligarkier, demokratier

thomas hobbes
naturtillståndet
vad är den mänskliga naturen?
svaret i förpolitiskt tillstånd, innan samhället
i naturtillståndet: alla söker tillfredsställa deras begär, jämlika, fria; ledde till rivalitet, misstro och ärelystnad
är ensamt, fattigt, otrevligt, brutalt, och kort
allas krig mot alla
individen förnuftig men kan inte mätas sig mot lidelserna → naturliga lidelse leder till att alla har partiskhet högmod, hämndlystnad i sig
tre naturliga lagarna:
1) naturlig frihet och jämlikhet = orsaken till att i naturtillståndet leva i allas krig mot alla
2) för att ta sig ut naturtillståndet: förnuftet tvinga att eftersträva fred
3) för detta: måste ingå i kontrakt där avstår från naturliga rätt
→ Leviathan
absolut makt, absolut suverän, källan till all rättvisa
alla suveräna (eller stater) som skapar fred är legitima och folket förpliktade att lyda
stater ska bildas genom samtycke, i verkligheten: genom erövring och krig
priset för fred, stabilitet, rättvisa: att underkasta sig
motsägelse: upproret
ingen maktdelning
John Locke
naturtillståndet
tillstånd av perfekt frihet och jämlikhet
naturrätten (morallagen) kommer från gud
tillgänglig för oss alla genom förnunftet
i naturtillståndet alla jämlikar → alla mycket lika ansvar för rättskipning, alla domare, jury och bödel → i slutet: kvasi-hobbesianskt tillstånd
rätten till egendom given av gud
arbete + naturtillgånger = min egendom
naturlig frihet: inte underkastad någon härskare
social och politisk frihet: underkastad en lagstiftande makt
samhällskontraktet måste bygga på den naturliga friheten
kontraktet mellan individerna som ingår i samhället
folkets suvrönitet upphävs inte, samtycket kan tas tillbaka
Jean-Jaques Rousseau
naturtillståndet
“Männsikans föds fri och överallt är hon i bojor”
motstandare toll Hobbes och Locke
människan ör naturligt oboeroende och vi reser till moralisk mognad
lämnar naturtillståndet av nödvändighet → befolkningsökning
moralen: att lära sig leva tillsammans
egendom fördärvade oss; fåfänga, egoism, under- och överordning och slaveri i dagens samhälle
att lämna naturtillståndet: måsta avsäga sig sin naturliga frihet → genom att försöka bevara sin naturliga frihet blir en korrupta, egoistiska, avundsamma, osv
allmänvilja inte allas vår vilja men det gemensamma intresset
lagstiftaren är en utopisk messiasgestalt
sammanfattning hobbes, locke, rousseau
hobbes: naturtillståndet (allas krig mot alla) → en stat som styrs av en absolut suverän
locke: naturtillståndet (naturrätten misslyckas) → en stat som upprätthåller naturrätten
rousseau: naturtillståndet (harmoniskt) → en stat som förverkligar folkviljan
Mary wollstonecraft
till försvar för kvinnans rättigheter
uppföljare till a vindication of the rights of men
förnuftet är densamma för män och kvinnor
kvinnor förhindrade att utveckla sitt förnuft
kanske lite borgerligt?
naturlig/artificiell
antiken: människan och politiken naturlig
samhällskontraktsteoretikerna: människan är naturlig och politiken artificiell
wollstonecraft?
socialismen: den formbara (artificiella) människan
robert owen (1771-1858)
förundrades över den nya arbeterklassens moraliska förfall, kriminalitet, våld och fylleri
formbara människan
tradition och miljö lär oss vilka vi är, inte vår natur
kriminalitet = socialt problem
omsatte sina teorier i egna fabriker, skapade owenska “mönstersamhällen”
marx och engels beteckning “utopisk socialist” blivit mönsterbildande för tolkning av owen
Karl Marx (1818-1883)
marx och engels “grundade” det som kallas marxismen, en av världshistoriens viktigaste ideologier
historiska materialismen
människans untveckling och hennes natur är historisk
historiska utveckling bestäms av klassförhållanden
sex olika stadier/produktionssätt genom historien
primitivt jordbruk
slavekonomi
feodalism (bönderna är ofria och bundna till jorden)
kapitalism (arbetarna är fria, och deras arbetskraft säljs på en marknad)
socialism
kommunism
produktivkrafter + produktionsförhållanden = produktionssätt
på denna bas (ekonomin) reser sig en överbyggnad (staten, institutionerna, moralen, politiken, religionen, idéerna, det sunda förnuftet); idéer är alltid kopplade till basen
produktivkrafternas (tekniska) utveckling “spränger” produktionsförhållandena som “fjättrar dem”
Alienationen
förfrämligande, att vi blir främmande inför nått
Marx: människan skiljer sig från djur genom förmåga till kreativt arbete, vårt “artväsen”
alienationen gör att vi blir främmande för den fria och skapande mänskliga produktiva verksamheten → kapitalism och privat egendom dominerar och undertrycker vår skapande fria verksamhet
kommunismen: staten har vittrat bort, klasserna är borta och det finns inget avståndet för människorna mellan sig själva, sit arbete och produkten (det oalienerade arbetet)
Jeremy Bentham (1748-1832)
liberal tänkare
utilitarismens “grundare”
utilitarismen
målsättningen är att maximera lycka
konsekventialistisk etik
betham: njutning och smärta (lust/olust) är grunden för andra känslor
lycka kan bytas ut mot nytta, välfärd, det goda eller preferens
kan räkna ut hur nyttan maximeras
problem: undervärderar moralisk komplexitet
svar: regelutilitarism
John Rawls (1921-2002)
en teori om rättvisa
rättvisa = skälighet
okunnighetens slöja: ett föreställt tillstånd
grundantagande: jämlikhet är gott
två principer:
alla ska ha samma rätt till det mesta omfattande system av grundläggande frihet som är en förenligt med att alla har ett liknande frihetssystem
sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är båda a) till största möjliga fördel för de minst gynnade och b) knutna till ämbeten och befattningar som står öppna för alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möjligheter
Robert Nozick (1938-2002)
anarki, stat och utopi (1974)
en teori om den minimala staten: skyddar mot våld, stöld, bedrägeri och kontraktsbrott
grundläggande rättigheter: rätten till liv, frihet, och egendom
negativa, inte positiva rättigheter
definition rättvisa: vad som än uppstår ur en rättvis situation genom rättvisa steg är i sig själv rättvis
staten ska inte blande sig i fördelningen av resurser → beskattning = tvångsarbete som är intrång i ens frihet
det kan bara vara legitimt för att skydda rätten till liv, frihet och egendom
liberlism och mångkulturalism
funkar den universella idén om medborgarskapet i dagens värld?
Rawls: pluralism
kan vara bunna av vår kultur i det privata men behöver ha ett universellt medborgarskap i det politiska livet
så länge de två rättviseprinciperna ovan repsekteras får man ordna sitt liv hur man vill
will kymlicka (f. 1962): rawls utgår från individen, men kulturen konstituerar identitet
därför: vissa (men inte alla) minoriteter ha specifika grupprättigheter som kan indelas i tre grupper
1) rätt till självstyre (nationella minoriteter)
2) polyetniska rättigheter (rättigheter invandrarkan hävda)
3) rätt til särskild representation
universella mänskliga rättigheter
allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter: antogs 1948 av FN
lägger fram universella mänskliga värden som inte får kränkas
resulterat i internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning
realism: det internationella systemet är anarkist, stater är i ett konstant allas krig mot alla
idealism/utopism: internationella systemet ska ha rättsliga och politiska institutioner som kan förändra krif och orättvisor
rättfärdiga krig
michael walzers just and unjust wars 1977
funnits ett normsystem för krig historiskt sett: vad man får och inte får göra
FN-stadgan stipulerar våldsförbud (med undantag), hur krig får utkämpas och hur tillfångatagna soldater ska behandlas
ett internationellt system om krig har vuxit fram sedan 1945
rätten att gå i krig
Jus ad bellum
rätten att går i krig
walzer: aggression (förbuden våldsanvändning) är ett brott mot det internationella samfundet
grundidé: icke-interventation, man får inte kränka andra staters suveränitet
vi kan sklija mellan ett rättmättigt krigsmål och en aggression
Walzer: föregripande självförsvar är legitimt, eftersom det är omoraliskt att invänta att bli attackerad
kriget mot terrorimen: efter 11 september utvidgades principen att gälla vad som kallas för förebyggande självförsvar, definierat som allvarlig och tilltagande fara
detta legitimerade kriget mot terrorismen: invasionen av irak och afghanistan motiverades med att de var en fristad för terrorister
sex kriterier
finns det ett rättfärdigt skäl för kriget
är krig sista utvägen
kommer krigsförklaringen från en legitim auktoritet
utkämpas kriget med rätta och legitima avsikter
uppfyller kriget proportionalitet
finns det rimliga möjligheter till framgång
rätten i krig
Jus in bello
krigets lagar, legitima måltavlor, behandling av fångar, osv
Walzer: soldaters moraliska jämlikhet
oavsett vilken stat som är aggessor är soldaterna moraliskt jämlika
Walzer: utilitarism glidande skala
om vi accepterar att högsta prioritet är statens överlevnad, följer att desto större hot mot staten desto mer kan vi frånga rätten i krig
den moderna feminism
politiska teorin har varit könsblinf
universella rättigheter är mannens rättigheter
susan moller orkin: liberal likhetsfeminism
utgår från simone de beauvoir: man födds inte till kvinna, man blir det
kön/genus inte samma sak, naturligt och socialt
en modifierad okunnighetens slöja: inkludera genusrelationerna vilket leder till ett försvar för jämställdhet
särartsfeminism: det finns skillnader mellan könen, som vi behöver ta hänsyn till
den politiska teorin har utgått från individens autonomi, inte omsorgen, som av nödvändighet är gemensam
Carol Gilligan: kvinnors moraliska omdömen skiljer sig från mäns (empati och medlidande)
detta sätt är konstruera moralen (i stället för individuell autonomi) är lika legitim och trovärdig som ett manligt synsätt
Postmodernismen eller anti-fundamentalism
postmodernism är ett stort och svåröverskådligt begrepp
richard rorty: det går inte att hitta universella fundament
filosofin har sökt efter sanningen, kunskapen och moralisk säkerhet
det finns ingen sanning därute som vi kan hitta: detta kan formuleras ontologiskt eller epistemologiskt
ideologiers tre särdrag
samhällskritik “problembild”
framtidisvision “utopi”
tillvägagångssätt för att gå från a till b
poltitsk teori vs politiska ideologier
teori
idéer
normativ
mål och medel “light”
ideologi
paradigm “åsiktspaket”
deskriptiv, normativ och konstruktiv
hur bör världen förändras
ideologier är
inte alltid konsistenta
ofta flytande och överlappande, t.ex. liberalfeminism
thin or thick
liberalism centrala värden
individualism
individen måste befrias
individer = samhällets viktigaste enget, förnuftiga, kompetenta
individer både olika och jämlika
frihet
individuell frihet (liberty)
friheten inte absolut
förnunft
rationalism istället för vidskeplighet
mot paternalism
framtidstro, utbildningens roll, problemlösning genom diskussion och fredliga medel
rättvisa
likabehandling gällande förmåner och rättigehter
lika möjligaheter, men inte lika utfall
tolerans
pluralism och mångfald i debatten ses som pos
yttrandefrihet
konservatism centrala värden
tradition
motstånd till förändring
religion, monarkin, identitet, trygghet och gemenskap
burke, samhället som ett kontrakt mellan “de levande, de döda, och de ännu ofödda”
= “ackumulerad klokskap”
mensklig felbarhet
människor inte perfekta
individen svag och egoistisk → “lag och ordning” väldigt viktig
organsik samhällssyn
grupper viktiga, tex nation, familj
människor beroende av varandra, trygghetssökande, behöver rötter
plikter och krav håller samhället samman
hierarkier och auktoriteter
samhället är hierarkiskt
“ledare och följare
disciplin och auktoritetsrespekt
egendom
rätten till privat egendom
ägande genom meriter/arv, är ett uttryck för identitet, men också demokratin
Socialism
socialism som ekonomisk modell= motsats till kapitalism
socialism som ideologi
samhällsgemenskap
kollektivet framför individen
problemlösning genom samarbete
människan påverkas främst av miljö, inte arv
samarbete
samarbete framför konkurrens
kooperativ som företagsform
jämlikhet
fokus på lika utfall, inte bara lika möjligheter
→ omfördelning av resurser i samhället
klass
klassamhället ska avskaffas
klasser är den viktigaste sociala uppdelningen
kollektivt ägande
privat ägande av företag ska avskaffas
privat ägande = orättvisst, korrumperande, söndrade
två varianter av socialism
kommunism
absolut jämlikhet
avskaffa privat egendom och kollektivisera allt
kapitalism och klassamhället ska avvecklas
planekonomi
socialdemokrati
relativ jämlikhet
omfördelning genom välfärdsstat och progressiv beskattning
marknad och stat i en kompromiss
reformer genomförs genom politiska beslut i enlighet med konstitutionen
Anarkism
motstånd till staten
staten är ond, destruktiv
flesta samhällsproblem uppstår pga av staten
naturlig ordning
staten onödig
egoism, ondska beror på staten
motstånd till kyrkan
kyrkan också ond
indoktrinerar och styr
ekonomisk frihet
kollektivt ägande och antikapitalism (anarkokommunism)
privat ägande och en helt fri marknad (anarkokapitalism)
Nationalism
nation
inkluderande syn: nationell identitet är förvärvad; patriotism och värderingar
exkluderande syn: nationell identitet är medfödd; etnicitet och historia, rötter och arv
organiskt samhälle
nationella identiteten skapar band som binder människor samman
primordialism: något naturligt som alttid har funnits
modernism: något som uppstått som en reaktion på samhällsförändringar
självbestämmande
politiskt självbestämmande genom nationalstaten
nationalism som politisk projekt: seperatism (utbrytning), autonomi (självbestämmande inom en stat), expansiomism (erövrar andra stater), antikolonialism (självständighetssträvanden)
kulturalism
den egna kulturen står över andra kulturer
kulturen är grunder flr individers identitet
→ assimilering eller stängda dörrar
stat, nation, nationalstat
stat = avgränsat territorium
nation = folk med gemensam identitet, tex språk, religion, kultur
nationalstat = när stat och nation sammanfaller
facism
antirationalism
anti-intellektualism: känslor och handling, inte vetenskap
tar avstånd från alla andra ideologier
den gemensamma historien ör samhällets grund
kamp
socialdarwinism om naturligt urval
krig och våld är bra - förädlande handlingar
styrka är bättre ä svaghet, svaghet behöver utplånas (rashygien)
historien ör en skoningslös kamp och segern är aldrig fullständig
elitism
människor inte jämlika
allt makt utgår från ledaren
ledare (absolut makt) → elit (med mod och styrka att kriga) → massorna (som är svaga och ska lyda”
mobilisering av massorna genom propaganda
totalitärt styre
socialistisk ekonomi
ekonomin måste kontrolleras och regleras
antikapitalism: kapitalismens drivkrafter hotar statens sammanhållning
starkt reglerad marknad och förstatliganden
ultranationalism
egna nationens överlägsenhet
samhällets moraliska förfall ska ersättas med den nya nationen (som ofta har historiska rötter - myter)
andra stater ska underordnas och erövras (expansionism)
feminismens vågor
första vågen
liberalfeminism
fokus på kvinnlig rösträtt och politiska institutioner
andra vågens feminism
radikalfeminism
fokus på kvinnors befrielse och den privata, makt
tredje vågens feminism
intersektionalitet
kön samskaas alltid med etnicitet, klass, sexualitet, och andra sociala kategorier
makt mellan olika kvinnor
feminismens centrala värden
vad är politik
den privata också politik
ifrågasätta uppdelningen i privat och offentligt
vad ska staten respektive individen bestämmer
kön och genus - man och kvinna
kön - biologisk
genus - socialt
icke-binära kategorier/queerfeminism
kön inte binärt. varken biologiskt eller socialt
patriarkatet
könsmaktsordning
män makt över kvinnor
mäns meriter värderas högre än kvinnors (liberalism)
patriarkatet och kapitalism samverkar (socialism)
familjen är en patriarkal konstruktion (radikalfeminism)
särart eller likhet
särartsfeminism
essentialism
kvinoor och män är biologisk olika, skillnader är medfödda och naturliga
uppvärdering av det kvinnliga, kvinnor som en resurs
likhetsfeminism
konstruktivism
skillnader mellan kvinnor och män är socialt konstruerade pga patriarket
samhällsförändringar för att uppnå jämställdhet och rättvisa
ekologism
antropocentrism
människan i centrum. naturen finns för människan
ekocentrism
ekologisk balans, naturen har ett egenvärde, människan är inte överordnad naturen
ekologi
balans mellan allt levande i ett ekosystem
“grund” ekologi: människan måste vidta åtgärder för att skydda naturen (miljöpolitik), djurskydd, antropocentrism
djupekologi: allt levande har samma värde, människan måste ändra sin livsstil radikalt, djurrätt, ekocentrism
holism: ekosystemet är en helhet, som är mer än summan av delarna, helheten måste värnas mer än de separata delarna
hållbarhet
mot industrialism, konsumtion, och tillväxt
resurserna begränsade
jorden slutet system, som ett rymskepp
allmänningens tradegi
kortsiktigt egenintresse: utnyttja allmänningen maximalt
långsiktigt allmänintresse: visa återhållbarhet
miljöetik
djur och natur har ett värde i sig; alla arters lika värde
multikulturalism
postkolonialism
erkännandets politik
rättigheter, likabehandling
omfördelning, positiv särbehandling
erkännande, mångfalden accpeteras
kultur och identitet
identitetspolitik, särbehandling som rättvisa, är mot universalism
kultur viktig del av identiteten, men majoriteten förtrycker minoriteterna
alla kulturer respekteras lika
minoritetsrättigheter
självbestämmande
positiv särbehandling
anpassade rättigheter
mångfaldens gemenskap