1/50
Övningskort med centrala begrepp, teorier och definitioner från kursen i ekonomisk geografi, baserade på föreläsningar, tentamensfrågor och kurslitteratur (bland annat Peter Dickens Global Shift, klassiska och moderna lokaliseringsteorier samt arbetsmarknads- och genusgeografi).
Internationalisering (Shallow integration)
En kvantitativ process där nationellt organiserade ekonomier binds samman genom utökat handelsutbyte av varor över gränserna, utan att djupare funktionell integration i själva produktionssystemen uppstår.
Globalisering (Deep integration)
En kvalitativ process där nationella ekonomier flätas samman i gränsöverskridande, funktionellt integrerade produktionssystem, främst koordinerade och kontrollerade av transnationella företag (TNCs).
Transnationellt företag (TNC)
Ett företag som har kapacitet att koordinera och utöva kontroll över verksamheter i mer än ett land, även i situationer där företaget inte formellt äger de ingående enheterna; beskrivs av Peter Dicken som 'nätverk inom nätverk'.
Staten som 'container'
En av statens fyra roller i den globaliserade ekonomin enligt Peter Dicken, där staten fungerar som en bevarare och behållare av nationella särdrag såsom institutioner, kultur, språk, genusmönster och normer.
Staten som 'regulator'
Statens roll som skapare och upprätthållare av regelverk inom sitt territorium, innefattande handelspolitik (tullar och icke-tariffära handelshinder), arbetsrätt, miljölagar samt reglering av utländska direktinvesteringar (FDI).
Staten som 'konkurrent' (Competitor)
Statens agerande på den globala arenan för att stärka den nationella konkurrenskraften och attrahera internationellt kapital, infrastruktur, investeringar och transnationella företag (ofta analyserat via Porters diamantmodell).
Staten som 'samarbetspartner' (Collaborator)
Statens roll där den ingår i överstatliga och regionala sammanslutningar eller handelsavtal (såsom EU, NAFTA/USMCA, EFTA eller WTO) för att skapa gemensamma marknader och hantera gränsöverskridande frågor.
Globala produktionsnätverk (GPN)
Ett systemiskt kretslopp som sammankopplar tillförsel av insatsvaror (inputs), bearbetning och produktion (transformation), distribution och konsumtion över nationella gränser, integrerat med teknik, logistik och finansiella kontrollsystem.
Kärna-periferi-modellen (Core-Periphery)
En traditionell modell för den globala geografiska arbetsdelningen där industriell förädling och produktion av färdiga varor koncentreras till kärnan, medan periferin fungerar som leverantör av råvaror och livsmedel samt som avsättningsmarknad.

Space shrinking technologies
Transport- och kommunikationsinnovationer (exempelvis jetplan, containerfartyg, optisk fiber och internet) som kraftigt sänker tidsåtgång och fraktkostnader, vilket minskar rumslig friktion och 'krymper' det relativa avståndet på jorden.
Tid-rumslig kompression (Time-space compression)
Det socio-rumsliga fenomenet där den faktiska restiden och kommunikationstiden mellan platser komprimeras drastiskt genom teknologiska språng, vilket förändrar upplevelsen av distans och geografisk barriär.
Det digitala gapet (Digital divide)
Ojämlikheter i tillgång till, användning av och infrastrukturell kapacitet för digital informationsteknik, synliga såväl globalt mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer som lokalt mellan olika stadsdelar och inkomstgrupper.
Kondratievs långa vågor (K1–K5)
Makroekonomiska utvecklingscykler på cirka 40–60 år som drivs av kluster av radikala innovationer och nyckelinsatsvaror, från tidig textil- och ångteknik till masstillverkning och IKT-paradigmet.

Kreativ förstörelse (Gales of creative destruction)
Joseph Schumpeters koncept som beskriver den process i en dynamisk ekonomi där nya radikala innovationer och teknologiska system bryter fram, omdanar marknader och successivt slår ut föråldrade företag, branscher och metoder.
Produktlivscykelmodellen
Modell som beskriver en varas utvecklingssteg från introduktionsfas (initial development) och tillväxt (growth) till mognad (maturity), nedgång (decline) och föråldring (obsolescence), och hur dessa faser skiftar kraven på teknik, kapital och lokalisering.

Hantverksmässig produktion (Craft production)
Ett produktionssystem baserat på enkla men flexibla verktyg, högutbildade hantverkare, låg produktionsvolym och ett mycket brett utbud av skräddarsydda produkter, kännetecknat av nära kundrelationer och lokal förankring.
Massproduktion (Fordism)
Ett produktionssystem som bygger på komplexa och stelbenta specialmaskiner, löpande band, standardiserade komponenter och uppdelat, halvspecialiserat arbete för att producera mycket stora volymer av enhetliga produkter till låg styckkostnad.
Flexibel produktion (Lean production)
Ett modernt tillverkningssystem som använder modulära komponenter och mångkunniga arbetsteam för att kombinera hög produktionsvolym med ett brett och snabbt differentierat sortiment samt 'just-in-time'-leveranser.
Von Thünens markanvändningsmodell
Klassisk lokaliseringsteori (1826) som förklarar hur koncentriska ringar av jordbruksaktiviteter formeras runt en central marknad baserat på avkastning per hektar och transportkänslighet i ett isotropiskt landskap.
Ekonomiskt rum (Von Thünen)
Ett teoretiskt rum som uppstår när alla geografiska variationer elimineras bortsett från transportavståndet till en central marknad, vilket gör markpriset och markanvändningen beroende av lokaliseringshyra.
Christallers centralortsteori
Teori publicerad 1933 av Walter Christaller som belyser ortsystemets hierarkiska struktur och visar varför det uppstår få stora städer med specialiserade funktioner och många små orter med basala varor.
Räckvidd (Centralortsteorin)
Den maximala geografiska sträcka en konsument är villig att färdas för att köpa en viss produkt eller tjänst; den punkt där efterfrågan sjunker till noll till följd av ökande transportkostnader.

Tröskelvärde (Centralortsteorin)
Det minsta befolkningsunderlag eller den minsta efterfrågevolym som är nödvändig inom ett marknadsområde för att ett företag ska täcka sina fasta kostnader och erbjuda en specifik vara eller tjänst med vinst.
Varor av högre ordning (High order goods)
Varor och tjänster med högt tröskelvärde och lång räckvidd (såsom specialistvård, operahus eller universitet) som efterfrågas mer sällan och därför endast lokaliseras i större centralorter.
Varor av lägre ordning (Low order goods)
Alldagliga förbrukningsvaror med lågt tröskelvärde och kort räckvidd (såsom livsmedel eller basala servicebutiker) som efterfrågas frekvent och därför tillhandahålls i både små och stora orter.
Webers industrilokaliseringsteori
En klassisk teori (1909) formulerad av Alfred Weber som visar att tillverkningsindustrier söker en lokaliseringspunkt i rummet där de sammanlagda transportkostnaderna för insatsråvaror och slutprodukter minimeras.
Materialindex
Webers matematiska kvot: Materialindex=vikt av fa¨rdig produktvikt av lokaliserade ra˚varor. Ett index över 1 motiverar placering vid råvaran (bulkreducerande), medan ett index under 1 motiverar placering vid marknaden (viktökande).
Footloose-industri
En industri där materialindexet är exakt 1 eller där transportkostnaderna utgör en så obetydlig del av slutpriset att företaget inte är rumsligt bundet till vare sig råvarukällor eller slutmarknader.
Agglomerationsfördelar (Marshall)
Ekonomiska och produktiva fördelar som uppstår när företag inom liknande eller relaterade branscher samlas i rumsliga kluster; omfattar gemensam infrastruktur, specialiserad lokal arbetsmarknad samt kunskapsöverföring.
Tyst kunskap (Tacit knowledge)
Erfarenhetsbaserad, personlig och kontextuell kunskap (identifierad av Michael Polanyi) som inte enkelt låter sig formuleras i skrift eller digitaliseras, utan kräver fysisk närhet, observation och 'face-to-face'-interaktion för att överföras.
Kodifierad kunskap
Kunskap som har strukturerats och formulerats i text, manualer, ritningar, patent eller mjukvarukod, och som därmed utan större svårighet kan spridas över långa geografiska avstånd utan personlig närvaro.
Differentiella kunskapsbaser (Asheim)
Typologi som kategoriserar innovation i tre kunskapsbaser: analytisk (vetenskaplig och kodifierad inom t.ex. bioteknik), syntetisk (ingenjörsmässig och praktisk problemlösning inom mekanisk tillverkning) och symbolisk (kulturell och estetisk inom design och mode).
Triple Helix-modellen
En innovationsmodell som framhåller det ömsesidiga och systemiska samarbetet mellan akademi (universitet), näringsliv (företag) och offentlig sektor (staten) som den centrala motorn för regional kunskapstillväxt och entreprenörskap.
Smart Specialisation Strategies (S3)
EUs regionalpolitiska ramverk som bygger på platsbaserad identifiering och koncentration av innovationsresurser till ett fåtal lokala styrkeområden genom aktiv samverkan mellan den offentliga sektorn, akademin, näringslivet och civilsamhället.
Tredje generationens innovationspolitik
En bred och socioteknisk innovationspolitisk ansats (definierad av Tillväxtanalys) som syftar till att hantera komplexa samhällsutmaningar genom hållbarhetsomställning, direktionalitet, experimenterande nischer och policykoordinering.

Direktionalitet (Directionality)
Dimension inom den moderna innovationspolitiken som innebär att insatser och policyer medvetet utformas för att skapa en gemensam, kollektivt accepterad målorienterad riktning för teknisk och samhällelig förändring.
Den kreativa klassen
Richard Floridas socioekonomiska begrepp för den del av arbetskraften som arbetar med att skapa nya idéer, teknologi och design (den superkreativa kärnan) eller som löser komplexa problem med hög utbildning (kreativa professionella).
De tre T:na (Florida)
Floridas tre urbana indikatorer för ekonomiskt framgångsrika städer: Teknologi (högteknologisk industriell närvaro), Talang (andel högutbildade i befolkningen) och Tolerans (öppenhet för mångfald mätt genom gay-, bohemian- och melting pot-index).
Civic capital
Lokal sammanhållning, ömsesidig tillit, solidaritet och nätverksresurser inom en plats eller scen som gör att aktörer fungerar stöttande som kollegor snarare än isolerade konkurrenter (belyst i musikscenen i Halifax kontra Toronto).
Resiliens (Warren & Gibson)
Förmågan hos lokala hantverksmiljöer och småföretag att överleva och anpassa sig i konkurrens mot global massproduktion genom att bygga på specialiserat yrkeskunnande, subkulturell auktoritet och starka kundband.
Haptisk kunskap (Haptic knowledge)
Förkroppsligad erfarenhetskunskap som baseras på det fysiska beröringssinnet och manuell precision, central för formgivare (shapers) som manuellt skulpterar anpassade produkter utifrån materialets subtila gensvar.
Social reproduktion
Det nödvändiga omvårdnads- och hushållsarbete (matlagning, städning, fostran) som upprätthåller och återskapar den mänskliga arbetskraften, en historiskt oavlönad grundförutsättning för den kapitalistiska ackumulationen.
Förkroppsligat arbete (Body work)
Fysiskt, intimt och praktiskt omvårdnadsarbete som kräver samtidig rumslig närvaro ('copresence') på och med andra människors kroppar, där mekaniska produktivitetsvinster i princip är omöjliga.
Digital geographies of austerity
Forskningsfält och begrepp från Bonner-Thompson och McDowell (2021) som studerar hur statlig åtstramningspolitik och krav på digitalisering i välfärdssystemen förvärrar utsattheten hos marginaliserade unga arbetarklassmän.
Kvartära sektorn (Quaternary sector)
Den kunskaps- och informationsintensiva delbranschen av tjänstesektorn som omfattar avancerad förvaltning, forskning, juridik, mjukvaruutveckling och internationella finanstjänster.
Front-office vs. Back-office
Rumslig uppdelning inom tjänsteföretag där prestigefyllda, relationskrävande beslutsfunktioner lokaliseras i centrala storstadsdistrikt (front-office), medan rutinartad administration och databehandling förläggs till lågkostnadsregioner (back-office).
Hotellings lag (Locational Interdependence)
Harold Hotellings princip som visar att konkurrerande företag som säljer identiska varor tenderar att klumpa ihop sig i centrum av marknadsområdet för att minimera risken att förlora marknadsandelar till varandra.
Absorptive capacity
Ett företags kapacitet att, grundat i tidigare ackumulerade erfarenheter och vetenskaplig kompetens, uppfatta värdet av ny extern information, tillgodogöra sig den och omsätta den i lönsamma innovationer.
Liability of outsidership
Den konkurrensmässiga sårbarhet och osäkerhet ett företag drabbas av när det etablerar sig på en ny internationell marknad utan förankring i lokala affärsnätverk, affärskulturer och etablerade relationer.
Regional ekonomisk integration
Institutionell integration mellan suveräna stater indelad i fyra nivåer: frihandelsområde, tullunion (gemensam yttre tullmur), gemensam marknad (fri rörlighet för arbetskraft och kapital) samt ekonomisk union (överstatligt harmoniserad ekonomisk politik).

Maybe industry (Cellbaserat jordbruk)
En framväxande högteknologisk sektor (såsom odlat kött) som befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium och bygger på framtidsvisioner för att attrahera riskkapital, innan storskalig lönsamhet och marknadsacceptans har säkrats.