ANS - autonoma nervsystemet

Hur beräknas blodtrycket?

• hjärtminut-volym x perifera resistansen i blodkärl.

  • MAP = Cardiac output x peripheral resistance

Vilket system reglerar blodtrycket?

Autonoma nervsystemet.

• består av sympaticus och parasympaticus

Hur ser nervsystemets strukturella indelning ut?

Sensoriska (afferenta delen) → PNS → CNS

CNS kan i sin tur kan skcika signal till PNS → motoriska (efferenta) delen

motoriska efferenta delen kan i sin tur skicka signal antingen till’:

• autonoma nervsystemet

  • sympatimus

  • parasympatikus

• somatiska nervsystemet

Hur ser det somatomotiska nervsystemet ut?

• Vi har en kärna (neuron) i CNS med ett enda långt axon.

• Acetylkolin frisätts i synapsen till målorgan.

vad är ganglion?

där synapsen sker mellan pre och postganglionära neuron i autonoma nervsystemet.

Hur ser det autonoma nervsystemet ut?

Sympaticus

• Korta preganglionära neuron

• långa postganglionära neuron

• Acetylkolin frisätts i ganglionära synapsen och noradrenalin frisätts till målorgan.

parasympatikus

• långa preganglionära neuron

• korta postganglionära neuron

• Frisätter acetylkolin i ganglionära synapsen och till målorgan

Beskriv specialfallet med binjuren?

• till skillnad från andra målorgan kan binjuremärgen endast påverkas av sympatiska nervtrådar (inte parasympatiska). Detta är pga att den saknar ganglion. Märgen i sig är som ett ganglion.

• Vid aktivering kommer främst adrenalin frisättas (ca 80% adrenalin och resterande är noradrenalin).

var har de parasympatiska nervtråfarna sitt ursprung?

• i hjärnstammen: CN. III, VII, IX, X

• i sakrala delarna av ryggmärgen (S2-S4).

Var kan de parasympatiska nervtrådarna utföra sina omkopplingar?

• omkoppling sker antingen nära målorgan eller i målorganens vägg (detta kommer då ge en kort postganglionärt axon).

vad kallas det när omkopplingar sker i målorganet?

• intramurala ganglion.

Vilka faktorer gör att parasymåpatiska signaleringen oftast är specifik?

1. det sker en 1:1 omkoppling. Detta innebär att ett neuron har en omkoppling till endast ett annat neuron som därmed kommer påverka ett specifkt organ.

   • dvs. Kommer endast kunna påverka ett postganglionärt neuron) → gör att parasympatiska signalen blir specifik för organen.

2. Acetylkolin är kortlivad och regleras i synapsklyftan:

   1. Acetylkolinesteras klyver acetylkolin i synapsklyftan och därmed gör att acetylkolin inte längre är verksam (specificerar tidpunkten som transmittorn är aktiv och gör att påverkan är lokal).

var har sympatiska nervstrådar sitt ursprung?

• i thorakala och lumbara delarna av ryggmärgen.

vad är den postganglinonära transmittorn hos sympatikus?

• noradrenalin

Vart kan de sympatiska nervtrådarna utföra omkoppling?

• sympatiska gränssträngen

• viscerala ganglier längre ut i bukhålan

• binjuremärgen, vars celler är omvandlade neuron utan axoner (frisätter adfrenalin)

vad innebär grenkontaktseffekten, hur är det kopplat till sympaticus?

• grenkontaktseffekten handlar om att det kommer en signal från ursprunget till sympatiska grönssträngen där det sker en omkoppling. Postganglionära neuron kommer ha flera förbindelser till organ.

  • det kan alltså vara flera postganglionära neuron som kopplas från en preganglionära neuron (ca 20 st).

• Detta kommer ge en bred effekt tillskillnad från parasy,mpaticus som varvälfigt specifk.

vad kallas de ganglier som ute i bukhåla?

de kallas vicerala ganglier

VIlka faktorer bodrar till att sympatikus har en bredare effekt på kroppen?

1. Grenkontaktseffekten: ett preganglionärt neuron påverkar flera postganglionära neuron vid omkoppling i synaptiska gränssträngen.

2. I synaptiska klyftan finns det inte enzym som bryter ner noradrenalin.

   • Detta gör att noradrenalin finns kvar i klyftan under en längre tid och får därmed större möjlighet att binda till en receptor.

   • den kan dessutom diffundera ut i blodet om nordadrenalinet eventuellt inte skulle binda till receptor. → cirkulerar i blodet och bryts ner i levern → global effekt.

3. Den fungerar eligt metabol mekanism och inte en jonotrop mekanism som acetylkolin.

Vilka funktioner har ANS?

• fight and flight - sympatikus

• rest and digest - parasympatikus

När aktiveras rest and digest (parasympaticus)

• Vid alla situationer utan stress.

Vad sker vid rest and digest?

• den förmedlar omstälingar som anpassart organismen till vila och matsmältning.

Vad är ett annat namn för parasympaticus - rest and digest?

den brukar kallas för det autonoma nervsystemets broms.

• suftar till hjärtat: parasympaticus dominans i hjärtat gör att man kan ha en låg vilopuls.

• namnet kommer från att parasympaticus har en bromsande effekt på hjärtat (för resterande organ har den dock en stimulerande effekt).

Vilka system domineras av parasympaticus?

• hjärtat

  • sänjer hjärtfrekvens

• matsmältningsorganen

  • stimulerar tarmperistaltik och näringsupptag i tarmen.

• de flesta sekretoriska organen

  • ex: stimulerar produktuion av saliv och tårar.

när aktiveras sympaticus?

• under situationer av yttre stress

Vilken effekt ger sympaticus på kroppen?

förbereder organismen för kamp eller flyktbeteende

• glatt muskulatur i blodkärlen aktiveras så attman får en vasokonstriktion.

• inhiberar produktion av saliv och tårar men aktiverar svettkärtlar.

• ökar härtfrekvensen

• stimulerar glukosproduktion från levern

  • för energi för flight or fight

• stimulerar utsöndring av adrenalin (noirdadrenalin) från binjuremärgen.

vad är ett annat namn för sympaticus - flight and fight?

• autonoma nervsystemets gas

  • pga effekten som sympaticus kan ha på hjärtat (ökad puls).

Hur beskrivs flightpr fight?

• det ärdet karakteristiska resultat av ökad sympatisk aktivitet.

• syftar till att förbereda organismen på strid eller flykt.

• innefattar typiskt:

  • cirkulationsomsättningar, ökning av respiration, mobilisering av glukos och fettsyror och ökad mental medvetenhet (alert).

Hur kan man illustera balansen mellan sympaticus och parasympatocus?

• som en våg

• flesta organ innerveras av både parasympatikus och sympatikus (som nästan alltid har motsatt effekt).

  • varierande pådrag i de olika nervtyperna tillåter en exakt reglering av organsystemets aktivitet i varje ögonblick.

hur kan sympaticus och parasympaticus ge motsatt efekt i samma organ (ex hjärtat)?

• hjärtats egenfrekvens genereras av speciella pacemakerceller som finns på hjärtat genom att utföra spontana AP.

• viktigaste områden på hjärtat för pacemakerceller är SA-noden och AV-noden. Båda dessa omrpden på hjärtat innerveras av:

  • sympatikus

  • parasympaticus: N. vagus

• normalt dominerar parasympaticus men vid stress ökar sympaticus aktiviteten vilket mefgör bl.a annat hjärtklappning.

Vilken effekt ger den sympatiska och parasympatiska inerveringen på AV och SA noden

Parasympatikus:

• N. vagus

• Detta gör att AP sänks → sänkt vilopuls

Sympaticus

• 
  

Hur fungerar vilosekretion?

• små salivkörtlar som är aktiva

• har ej mycket sympatisk innervering utan mer parasympatisk.

• blodkärlen är innerverade av sympatiscus (vi kan alltså reglera blodtillförsel till små salivkörtlar).

hur fungerar salivsekretion när man äter?

• består av stora salivkörtlar

• innerveras av sympaticus och parasympaticus

• sympatisk aktivering → proteinrik saliv

• parasympatisk aktivering → vattenrik saliv.

detta sker alltså samtidigt för att reglera salivsekretionen när man äter.

Hur uppstår muntorrhet av läkemdel och sjukdom?

• olika typer av medicinering eller sjukdom kan inhiberar signaleringsvägarna för parasympaticus och på så sätt uppstår muntorrhet.

Hur kan sympatikus och parasympatikus ge olika svar i samma målorgan?

• pga omkoppling mellan neuroner

vad är synaptisk transmission? på vilket sätt sker det?

• överföring av information (vid en omkoppling alltså).

• sker mellan nervcell-nervcell eller nervcell-målorgan.

vad är varicositeter?

• synaptiska vesiklar som innehåller neurotransmittorer.

vad heter receptorerna för de olika neurotransmittorer i ANS?

• acetylkolin: kolinerga receptorer

• Noradrenalin och adrenalin: adrenerga receptorer.

vilka typer av kolinerga receptorer finns det?

• nikotin receptor

• muscarin receptor’

acetylkolin binder lika gärna till både nikotin och muscarin receptorn.

vad är nikotin receptor?

• typ av kolinerga receptorer

• aktiverande

• finns på alla post-ganglionära neuron i ANS (både sympatiska och parasympatiska), samt på postganglionära celler i binjuremärgen.

vad är muscarin receptorer?

• typ av kolinerga receptorer

• inhiberande och aktiverande effekt

• finns på samtliga parasympatiska målorgan.

Hur är kolinerga nikotinreceptorer uppbyggda?

• de är jonkanaler som består av 5 subenheter

  • subenheterna kan variera beroende på typ av nikotinreceptor.

• när acetylkolin binder till nikotinreceptorn sker en konfirmationsförändring → jonkanaler öppnas → kalium ut och natrium in.

Hur är muskarinreceptorer uppbyggda?

• muscarinreceptorer är g-proteinkopplade receptorer.

• de aktiveras när acetylkolin binder till receptor. Efter aktiveringen kan man antingen få en inhiberande eller aktiverande effekt (beroende på g-proteinkoppling).

  • inhibering: öppning av jonkanaler i cellmembranet → Kalium joner strömmar ut → inhibering.

  • aktivering: second messenger system aktiveras av g-proteinkopplade receptorn → frisittning av intracellulära kalciumjoner och eller öppning av kalciumkanaler → depolarisering → aktivering.

vilka olika adrenegra receptorer finns det?

alla adrenerga re eptorer är g-proteinkopplade. de olika typerna är:

• Alfa-1

• alfa-2

• beta-1

• beta-2

dessa kommer antingen aktivera eller inhibera second messenger (ex: cAMP, DAG och IP3)

Vart finns alfa-1 receptorer?

• huvudsakligen i blodkärl i hud, slemhinnor och inre organ.

• aktivering → vasokontriktion

vart finns Beta 1 receptorer?

• ff.a hjärta och fettvävnad

• aktivering → hjärtats aktivitete ökar, fett frisätts.

vart finns beta 2

• finns i flesta sympatiska målorgan särskilt i skelttmuskelatur och hjärtats kranskärl.

• aktivering → vasodilatation (blodkärl slappnar av) liksom glatt muskel i de flesta inre organ.

• mycket känsligare för adrenalin än för noradrenalin (högre affinitet för adrenalin).

redogör för affinitet för de olika adrenerga receptorerna?

alfa 1: har lika stor affinitet föradrenalin och nordadrenalin.

beta 1: har lika mycket affinitet för adrenalin som noradrenalin.

beta 2: har större affinitet till adrenalin än noradrenalin → binder hellrte till adrenalin.

hur sker den parasympatiska aktiveringen av hjärtat?

• sker via vagusstimulering

  • acetylkolin frisätts → binder till muscarinreceptor i hjärtat → mer kalium ut ur cellen → hyperpolarisering → AP förändring i sinusknutans pacmakerceller (det tar längre tid att nå tröskelvärdet och AP genereras därmed mer sällan) → kontraktioner sker mer sällan och man får lägre slagfrekvens.

hur sker den sympatiska aktiveringen i hjärtat?

• sympatikusstimulering:

  • Noradrenalin frisätts och bindet till B1 receptorer i sinusknutan och övriga kammaren → cAMP ökar och därmed större Kalcium inflöde (kontraktionsstyrka ökar) och Na+ influx ökar (frekvensen av AP ökar och därmed ökad slagfrekvens). 

mha vilka sensorer kan afferenta neuroner ge information till CNS?

• information från inre organ skickas genom afferenta nerver till CNS.

• sensorer som kan ta upp denna information. är:

  • mekanoreceptorer: mekanisk påverkan på organ som tryck, volym och drag.

  • kemoreceptorer: reagerar på kemisk sammansättning som exemeplvis pH och syrgas.

  • nociceptorer: avläser information om smärta (kan vara kemisk smärta som ex: syrevrist och ökad CO2. Eller mekanisk i form av tryck).

Vilka receptorer finns i artärerna i bifurkationen till stora karotiskartärerna.

• karotiderna delas in i extern och intern carotisartär vid bifurkationen i halsen. KArotisbulben finns i bifurkationen.

• Kemoreceptorer fins i karotisbulben.

• Baroreceptorer (en typ av mekanoreceptorer finns i karotisbulben och aorta-bågen.

vad reagerar baroreceptorerna på?

• tryck i artärerna.

• registrera hur mycket blod som pumpas till hjärnan och från hjärtat.

hur fungerar den autonoma reflexen i urinblåsan?

• mekanoreceptorer finns i urinblåsans vägg.

• Reagerarpå töjningen i väggen. 

• Lokal nivå 

  • Mekanoreceptorer skickar signal till sacral del i ryggmärgen → omkoppling till parasympatiska erver till urinblåsan där kontraktion sker samtidigt som urinblådesfinkter relaxeras. 

  • Somatimotiriska nervstrådae innerverar den externa urinblåsesfinxter: gör det möjugt för oss att själva bestämma när urinblåsan ska tömmas (när det är lämpligt).

vilka är de viktiga delarna av hjärnan för ANS kontroll?

• limbiska loben

• hypothalamus

• hjärnstammen.

varför är hypothalamus en viktig?

• det är ett område med ett antal tätt packade kärnor basalt i hjärnan.

• viktig pga att den är en viktig länk mellan högre delar av nervsystemet och ANS.

• den sitter nära limbiska systemet och har nära samarbete med den.

Hur kan hypothalamus och limbiska systemet samarbete?

• Hur vi tolkar en situation kommer kunna ge kroppsliga uttryck (ex: arg och hjärtfrekvensen ökar). 

  • känslor kan få kroppsliga uttryck, blekhet och hjärtklappning vis rädsla eller ilska.

  • det stimulerar sympatikus vasokonstriktion i huden (alfa-1 receptor) och ökad hjärtfrekvens (beta-1 receptor).

• Man kan också vända på detta 

  • Under meditativt tillstånd kan hjärtfrekvens minska.