mikrobiologi v.41

Endogena bakterier

Naturligt förekommande bakterier i råvaror.

Exogena bakterier

Bakterier som kommer från externa källor som jord, vatten eller gödsel.

Grampositiva bakterier

Bakterier med tjockt peptidoglykanlager som färgas lila/blå vid gramfärgning.

Gramnegativa bakterier

Bakterier med yttre membran som färgas rosa/röda vid gramfärgning.

Katalastest

Test som skiljer bakterier åt genom att det bildas bubblor när väteperoxid tillsätts (positivt hos t.ex. Staphylococcus).

Binär fission

Den vanliga celldelningen hos bakterier där en cell delas i två identiska dotterceller.

CFU (Colony-Forming Unit)

Måttenhet för antalet levande, reproduktionsdugliga mikroorganismer i ett prov.

Generationstid (fördubblingstid)

Den tid det tar för en bakteriepopulation att fördubblas.

Lag-fas

Första tillväxtfasen där mikroorganismerna förbereder sig men populationen inte ökar.

Log-fas (exponentiell fas)

Fas med snabb, logaritmisk tillväxt av populationen.

Stationär fas

Fas där tillväxten av nya celler balanseras av att lika många dör.

Dödofas

Fas där mikroorganismpopulationen minskar i logaritmisk takt.

Psykrofiler

Köldälskande mikroorganismer som trivs i låga temperaturer.

Mesofiler

Mikroorganismer som trivs bäst i medelhöga temperaturer (ofta mänskliga patogener).

Termofiler

Värmeälskande mikroorganismer.

Vatten aktivitet

Ett mått på den mängd fritt vatten i ett livsmedel som är tillgängligt för mikroorganismer.

Haloterofila (halotoleranta)

Organismer som tål eller kräver höga salthalter.

Biofilm

Ett samhälle av mikroorganismer fastsatta på en yta inneslutna i en självproducerad slemstruktur.

Plasmider

Små cirkulära DNA-molekyler i bakterier som kan bära på gener för antibiotika- eller tålighetsresistens.

Hurdle-teknologi

Att kombinera flera olika tillväxt- eller överlevnadshämmande faktorer (t.ex. kyla + salt + lågt pH).

Selektiva medier

Odlingsmedier som hämmar vissa organismer men släpper fram andra (t.ex. med antibiotika eller salt).

Differentiella medier

Medier som skiljer olika bakteriearter åt via färgförändringar eller enzymreaktioner.

MPN (Most Probable Number)

Statistisk metod för att uppskatta antalet mikroorganismer vid mycket låga halter.

VBNC (Viable But Non-Culturable)

Celler som lever men är för skadade för att bilda kolonier på vanliga agarplattor.

Mögel

Flercelliga svampar som växer med trådformiga hyfer (mycel) och sprider sig via lätta sporer.

Mögelsponsorer (Spores)

Konidier eller sporer som sprids i luften och kan gro på livsmedel vid gynnsam fuktighet.

Mykotoxiner

Giftiga och ofta värmestabila ämnen som produceras av vissa mögelsvampar (t.ex. aflatoxiner).

Jästsvampar

Encelliga svampar som förökar sig genom knoppning eller delning.

Knoppning

Den vanligaste formen av celldelning hos jäst där en ny cell växer ut som ett utskott från moderzellen.

Fermentering (Jäsning)

Anaerob nedbrytning av socker till alkohol och koldioxid (eller syror) av jästsvampar (t.ex. Saccharomyces cerevisiae).

Virus

Beroende av värdcell och har ej ämnesomsättning

Bakteriofager

Virus som specifikt infekterar och dödar bakterier, men som är helt ofarliga för människor.

Höljeförsedda virus

Virus som omges av ett lipidhölje (t.ex. influensa); känsligare för desinfektion och uttorkning.

Nakna virus

Virus utan lipidhölje (t.ex. norovirus, rotavirus); mycket stabila i miljön och svårare att avdöda.

Prioner

Felveckade proteiner som varken är bakterier eller virus men som kan orsaka neurodegenerativa sjukdomar.

Helminter

Flercelliga parasitiska maskar som kan spridas via föda eller vatten (t.ex. sugmaskar, bandmaskar och rundmaskar).

Cestoder

Bandmaskar; platta, bandformade parasiter som kan spridas via otillräckligt tillagat kött (t.ex. Taenia).

Nematoder

Rundmaskar; spolformade maskar (t.ex. Trichinella i griskött).

Trematoder

Sugmaskar; parasiter med komplex livscykel som ofta involverar snäckor och fisk/skaldjur.

Protozoer

Encelliga eukaryoter (parasiter) som kan bilda motståndskraftiga cyster för att överleva i miljön.

Cysta

Ett vilostadium hos vissa protozoer med skyddande hölje som gör dem mycket tåliga mot t.ex. klorering i dricksvatten.

Trofozoit

Det aktiva, rörliga och näringsupptagande stadiet hos protozoer inne i värden.

Giardia lamblia

Flagellförsedd protozo som orsakar tarmsjukdom (giardiasis) via förorenat vatten eller livsmedel.

Cryptosporidium

Protozo som bildar små oocystor och orsakar kraftig diarré; extremt klorresistent i dricksvatten.

Osmotoleranta

Organismer som tål högt osmotiskt tryck, till exempel höga koncentrationer av socker eller salt.

Psykrotrofer (kyltåliga)

Mikroorganismer som egentligen trivs i medelhöga temperaturer men som kan växa och föröka sig även vid kylskåpstemperatur (~4 °C).

Mesofiler

Mikroorganismer som trivs bäst i medelhöga temperaturer (ofta mellan 20–45 °C; hit hör de flesta mänskliga patogener).

Termofiler

Värmeälskande mikroorganismer som trivs i höga temperaturer (ofta över 45–55 °C).

Hypertermofiler

Extremt värmetåliga organismer som kan leva och frodas vid temperaturer över 80 °C (t.ex. vid djuphavsventiler)

Acidofiler

Organismer som anpassats för och trivs i sura miljöer (lågt pH)

Alkalifiler (alkalifila)

Organismer som trivs i basiska/alkaliska miljöer (högt pH).

Haloterofila

Organismer som absolut kräver höga salthalter för att överleva och växa

Halotoleranta

Organismer som kan växa även i miljöer med ganska höga salthalter, men som inte kräver det (t.ex. Staphylococcus aureus).