TENTA 1: Allmän patologi, inflammation & sårläkning

1. Grundläggande begrepp

Etiologi

Sjukdomens grundorsak (Idiopatisk = okänd, multifaktoriell = flera faktorer).

Patofysiologi

Beskriver hur de normala fysiologiska funktionerna påverkas av sjukdomen.

Symtom- 2 olika

Objektiva = Kan observeras och mätas (tecken, t.ex. feber, utslag). Subjektiva = Patientens egna upplevelser (t.ex. smärta, illamående).

Diagnos

Fastställandet av vilken sjukdom patienten lider av, baserat på anamnes, symtom och undersökningar.

Behandling, vilka två inriktningar finns?

Kausal = Inriktad på att bota grundorsaken (ex. antibiotika). Symtomatisk = Lindrar endast symtomen (ex. smärtstillande).

(Genetisk nedärvning) Autosomalt dominant

Det räcker att få den sjuka genen från EN förälder (heterozygot) för att bli sjuk. 50 % risk att barnet får sjukdomen. (Sitter inte på könskromosomer).

(Genetisk nedärvning) Autosomalt recessivt

Kräver anlag från BÅDA föräldrarna (homozygot) för att sjukdomen ska uttryckas.

2. Cellskador, Adaptation och Celldöd

vad är det?

Beskriver hur cellen/ celler anpassar sig (adapterar) vid stress eller skada

Cellskador, Adaptation och Celldöd

Hypertrofi

Ökad cellstorlek (t.ex. hjärtmuskeln vid högt blodtryck).

Cellskador, Adaptation och Celldöd

Atrofi

Minskad cellstorlek (t.ex. muskeln vid gipsning).

Cellskador, Adaptation och Celldöd

Hyperplasi

Ökat antal celler i en vävnad/ organ vilket gör den större (tex när kroppen vill laga en skada eller kronisk inflammation)

Cellskador, Adaptation och Celldöd

Metaplasi

En celltyp omvandlas till en annan för att tåla miljön bättre (t.ex. i luftrören hos rökare).

Cellskador, Adaptation och Celldöd

Apoptos

Programmerad ("städad") celldöd. Innehållet läcker inte ut och ger ingen inflammation.

Cellskador, Adaptation och Celldöd

Nekros

Patologisk celldöd vid skada/syrebrist. Cellen sprängs, innehållet läcker ut och orsakar inflammation.

3. Inflammation och Feber

Inflammation och Feber

Infektion vs. Inflammation

En infektion orsakas alltid av invaderande mikroorganismer (virus, bakterier). Inflammation är kroppens försvarssvar på vävnadsskada (kan orsakas av infektion, men även våld, värme, ischemi).

Akut inflammation

Orsak

Akut skada, infektioner, trauma, ischemi, vävnadsskada

Akut inflammation

5 Kardinalsymtom

• Rodnad (Rubor): Uppstår på grund av vasodilatation och ökat blodflöde till vävnaden, vilket drivs av mediatorer som histamin och prostaglandiner.

• Värme (Calor): Uppstår på grund av vasodilatation och ökat blodflöde, då det varma blodet från kroppens kärna strömmar till det ytliga inflammerade området.

• Svullnad (Tumor): Uppstår på grund av ökad kärlpermeabilitet och vätskeläckage (exsudat) från blodbanan ut i vävnaden, främst stimulerat av histamin.

• Smärta (Dolor): Uppstår på grund av svullnadstryck på vävnadens mekanoreceptorer samt kemisk retning på nociceptorer av mediatorer som prostaglandiner och bradykinin.

• Nedsatt funktion (Functio laesa): Uppstår på grund av den mekaniska begränsningen från svullnaden och smärtan, samt direkta cell- och vävnadsskador i det drabbade området.

Kronisk inflammation

Orsak- varför sker det?

Om den akuta inflammationen inte läker, återkommande retning (t.ex. rökning), autoimmunitet.

(Kronisk inflammation)

Symtom

Ofta smygande symtom. Pågår ofta i skov (bra/dåliga perioder). Ihållande trötthet, molande led-/muskelvärk, magbesvär, hjärndimma och lätt feber.

Kronisk inflammation

Följder

• Vävnadsdestruktion (Nekros): Immunceller bryter ständigt ner egen frisk vävnad med enzymer och radikaler.

• Fibros (Ärrvävnad): Förstörd vävnad ersätts av bindväv (kollagen) som ett läkningsförsök, vilket gör den stel.

• Nedsatt organfunktion: Organet slutar fungera normalt när specialiserade celler byts ut mot ärrvävnad.

• Ökad cancerrisk: Ständig celldelning i en skadad miljö ökar risken för mutationer och tumörbildning.

kortfattat:

Vävnadsdestruktion (nedbrytning), fibros (ärrbildning), angiogenes (nybildning av kärl) och ibland granulombildning (cellknutor).

Feber (Pyrexi)- vilke ttyp av symtom?

Ett generellt (allmänt) symtom, ej lokalt.

Feber (Pyrexi)

Uppkomst

Pyrogener från mikroorganismer eller kroppens vita blodkroppar påverkar hypotalamus (kroppens termostat) att höja temperaturen.

Feber (Pyrexi)

Behandling

Symtomatisk med antipyretika (t.ex. Paracetamol) som blockerar prostaglandiner i hypotalamus.

Sårläkning (4 faser)

Koagulationsfas (Hemostas)

FAS 1

( Kärlkontraktion) Kärl drar ihop sig, (trombocytplugg) blodplättar klumpar ihop och (koagulation) stoppar blödningen- fibrinbildning som stärker proppen

Sårläkning (4 faser)

Inflammationsfas

FAS 2

'Vita blodkroppar (makrofager) städar (fagocyterar) såret rent från död vävnad och bakterier.

Sårläkning (4 faser)

Proliferationsfas

FAS 3

Nybildningsfas! Nya blodkärl växer in, epitelceller täcker skadan och ny granulationsvävnad bildas.

Sårläkning (4 faser)

Remodelleringsfas (Mognadsfas)

FAS 4

Ärrvävnaden mognar, förstärks och funktionen återställs (kan ta 1 år).

Sårläkning

Faktorer som försvårar läkning

Syre- och näringsbrist i vävnaden (ischemi), undernäring, rökning, infektion, diabetes, kortisonbehandling.

Allergi och Överkänslighet

Sensibilisering (Typ I-hypersensitivitet)

Det innebär att IgE-antikroppar sätter sig på mastceller och basofiler vid det första mötet med allergenet.

Tidig och sen fas (Typ I-hypersensitivitet)

I den tidiga fasen beror symtomen på mastcellernas degranulering följt av frisättning av kemiska mediatorer. I den sena fasen rekryteras inflammatoriska celler till området och frisätter proteas som kan orsaka vävnadsskada.

Urtikaria (nässelutslag)

Kännetecknas av klåda, svullnad (kvaddlar) och rodnad.

Allergisk konjunktivit

En inflammation i ögonets bindehinna som beror på en allergisk reaktion mot tex pälsdjur, pollen eller damm. De vanliga tecknen är intensiv klåda, röda, svullna och rinnande ögon som oftast drabbar båda ögonen samtidigt.

Allergisk rinit (hösnuva)

Symtomen inkluderar klåda, nysningar, nästäppa och rinnsnuva orsakad av en lokal typ I-reaktion i nässlemhinnan.

Allvarlig anafylaktisk chock (grad 2-3)

Symtom innefattar bland annat yrsel och i vissa fall fecesavgång, samt andningsbesvär och blodtrycksfall. Den främsta behandlingen är Adrenalin.

Hypersensitivitet Typ I-IV

Typ I (omedelbar/IgE-medierad, t.ex. astma), Typ II (antikroppsmedierad), Typ III (immunkomplexmedierad) och Typ IV (cellmedierad/fördröjd, t.ex. allergiskt eksem).

Allmän Onkologi

Cytostatikabehandling (princip)

Bygger på att tumörceller delar sig snabbare än friska celler.

Labila celler

Den typ av celler som delar sig allra mest i kroppen.

Benign tumör

En godartad tumör som oftast växer långsamt och inte sprider sig.

Malign tumör

En elakartad tumör som växer invasivt och kan sprida sig (metastasera).

Onkogen

En cancerdrivande gen som uppstår när en normal proto-onkogen genomgår en mutation.

Tumörutvecklingens tre steg

Initiering (en genmutation), promotion (stimulerad celldelning) och progression (vidare utveckling till malignitet).

TNM-systemet (T4-N2-M0)

T står för primärtumörens storlek (T4 = mycket stor), N står för spridning till regionala lymfkörtlar (N2 = engagemang), M står för fjärrmetastaser (M0 = inga metastaser påvisats).

Tumörnomenklatur

Benigna tumörer slutar ofta på -om (t.ex. adenom). Maligna epiteliala tumörer kallas karcinom och maligna bindvävstumörer kallas sarkom.

Karcinogener

Cancerframkallande ämnen, till exempel kemikalier (som i tobaksrök), strålning och vissa virus.

Kurativ behandling

Behandling som syftar till att bota sjukdomen helt.

Palliativ behandling

Behandling som ges när bot inte är möjlig för att istället lindra symtom och höja livskvaliteten.

Symtom vid neoplasi

Allmänsymtom (kraftig trötthet, feber, nattsvettningar, ofrivillig viktnedgång) och lokala symtom (smärta, knölar, sår som inte läker eller blödningar på grund av tryck).

Smärta och Smärtbehandling

Nociplastisk smärta

Smärta som beror på centralt störd smärtmodulering vilket innebär en ökad smärtkänslighet. Uppstår i avsaknad av tecken på vävnadsskada eller skada i nervsystemet, till exempel vid fibromyalgi och IBS.

Nociceptiv smärta

Smärta som uppstår när nociceptorer (smärtreceptorer) aktiveras av vävnadsskada eller hotande skada.

/////

Påståenden för tentan:

• Patienten kan ha refererad smärta. (T.ex. visceral smärta som upplevs på en annan plats, som vid hjärtinfarkt).

• Ursprung somatisk och visceral vävnad. (Delas in i somatisk smärta från hud/muskler/skelett och visceral smärta från inre organ).

• Smärtan upplevs ofta klar och distinkt. (Speciellt vid somatisk smärta, till skillnad från neuropatisk eller nociplastisk smärta).

Smärta med ursprung i somatisk och visceral vävnad. Den upplevs ofta klar och distinkt, och patienten kan ha refererad smärta.

Neuropatisk smärta

Nervsmärta som uppstår som en direkt följd av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska nervsystemet.

Grindteorin (Portteorin)

En smärthämmande mekanism där stimulering av grova beröringsfibrer (t.ex. genom att stryka eller blåsa på huden) blockerar smärtfibrernas väg i ryggmärgen.

Endogena smärthämmande systemet (descenderande inhibitoriska banor)

Ett centralt system som kan hämma smärta, och som stimuleras bland annat vid lugnt omhändertagande.

Projicerad smärta

Smärta som strålar ut i nervens utbredningsområde på grund av tryck eller skada på nerven (t.ex. ischias).

Refererad smärta

När smärta från inre organ upplevs komma från kroppsytan, på grund av att organets och hudens smärtfibrer strålar samman i samma ryggmärgssegment (t.ex. vid hjärtinfarkt).

Sensitisering och wind-up

Perifer sensitisering (ökad känslighet i vävnaden), central sensitisering (ökad excitabilitet i nervsystemet) och wind-up (upprepade smärtsignaler i ryggmärgen "varvas upp" så att smärtan upplevs kraftigare).

Icke-farmakologisk smärtbehandling

Fysisk aktivitet, TENS, akupunktur och psykologiska behandlingsmetoder (som KBT eller ACT).

Smärtanalys och skattningsinstrument

Smärtanalys—> byggs på en bred datainsamling där patientens ålder, bakgrund, livssituation och tidigare erfarenheter vägs samman för att förstå smärtans orsaker och påverkan.

Skattningsinstrument—> VAS (visuell analog skala) och NRS (numerisk skattningsskala)

Extra:

Datainsamlingen påverkas av faktorer som patientens ålder, kognition och oro. Vanliga skattningsinstrument är VAS (Visuell Analog Skala) och NRS (Numerisk Skattningsskala).