1/22
Looks like no tags are added yet.
Vad är brottsprevention?
Åtgärder som syftar till att förebygga brott & minska risken för att brott begås. Kan handla om att påverka människors beteende, minska risken för att människor hamnar i kriminalitet & göra det svårare att begå brott. Exempel: stöd i skolan & larm i butiker.
Olika typer av straff eller påföljder
Påföljd är den rättsliga konsekvens som en person får efter ett brott. Olika påföljder fungerar på olika sätt. Medan straff är en smalare juridisk term som enbart omfattar fängelse & böter.
Exempel på påföljder
Skyddstillsyn, rättspsykiatrisk vård, ungdomsvård eller ungdomstjänst, samhällstjänst eller elektronisk övervakning.
Individualprevention
Handlar om att förhindra att den som redan begått brott begår nya brott. Straff ska vara anpassat till att individen inte ska begå brott. Kan ske genom avskräckning, behandling eller oskadliggörande.
Individualprevention - Avskräckning
Personen ska inte vilja begå nya brott eftersom konsekvenserna är negativa. Om konsekvenserna av brott upplevs som tillräckligt negativa kan personen avstå från att begå brott. Exempel: en person som tidigare fått böter parkerar rätt för att slippa få böter igen.
Individualprevention - Behandling
Personen får hjälp att förändra beteenden eller livssituation. Behandling & stöd kan minska risken för att en person begår nya brott. Kan t.ex. handla om missbruk, lämna kriminell miljö eller förändra beteende.
Individualprevention - Oskadliggörande
Personen hindras från att begå nya brott, genom t.ex. fängelse. Personens möjligheter att begå brott begränsas. Exempel: En person som sitter i fängelse kan inte röra sig fritt ute i samhället under tiden.
Allmänprevention
Handlar om att förhindra andra människor i samhället att begå brott. Kan ske genom att människor avstår från brott då de är rädda för konsekvenserna samt påverkas av lagar & normer i samhället. Exempel: Fartkameror för att människorna ska köra enligt den lagliga hastighetsgränsen & inte få böter.
Social prevention
Handlar om att påverka människors livssituation för att minska risken för brott. Exempel: En ungdom får stöd från skolan & socialtjänsten för att inte hamna i kriminalitet.
Situationell prevention
Handlar om att göra det svårare att begå brott eller öka risken för att bli. Exempel: En butik installerar larm för att försvåra stölder.
Primär prevention
Insatser som riktar sig brett till befolkningen innan särskilda risker har identifierats. Exempel: En skola arbetar med trygghet& konflikthantering för alla elever.
Sekundär prevention
Insatser som riktas mot personer eller grupper där det finns tecken på förhöjd risk för kriminalitet. Exempel: En ungdom som ofta hamnar i konflikter för tidigt stöd från skolan & socialtjänsten.
Tertiär prevention
Insatser som ska förhindra att personer som redan har begått brott begår nya brott. Exempel: En person som lämnar fängelset får stöd med bostad, arbete & att lämna en kriminell miljö.
Socialpreventionens tre stadier
Primär: Trygghets- & konflikthanteringsarbete för alla elever.
Sekundär: Tidigt stöd till en ungdom med återkommande problem.
Tertiär: Stöd till en person som lämnar fängelset.
Situationell preventionens tre stadier
Primär: Bättre belysning i en park.
Sekundär: Förstärkt stöldskydd på en plats med återkommande stölder.
Tertiär: Säkerhetsåtgärder som riktas mot att förebygga upprepade brott i en känd situation.
Vem försöker man påverka?
Individualprevention: Förhindra att en person begår nya brott.
Allmänprevention: Få människor i samhället att avstå från brott.
Hur försöker man förebygga brott?
Social prevention: Påverka människors livssituation. Situationell prevention: Förändra miljöer och situationer för att försvåra brott.
Vilken målgrupp eller preventiv nivå riktas insatsen mot?
Primär prevention: Breda insatser innan särskilda risker har identifierats. Sekundär prevention: Insatser mot förhöjd risk. Tertiär prevention: Insatser för att förhindra nya brott hos personer som redan har begått brott. Kom ihåg: En insats kan passa in i flera av dessa indelningar samtidigt.
Broken Windows teorin
Grundtanken är att synliga tecken på oordning & misskötsel i ett område kan signalera att ingen tar ansvar för platsen. Kan bidra till att människor upplever att regler inte upprätthålls & att problemen riskerar att fortsätta eller förvärras.
Broken Windows teori - exempel
Ett område har klotter, nedskräpning & trasig gatubelysning. Problemen lämnas utan åtgärd & platsen upplevs som otrygg. Kommunen förbättrar belysningen, tar bort klotter & sköter den offentliga miljön.
Hur kan detta Broken Windows till brottsprevention?
Situationell prevention: den fysiska miljön förbättras. Social prevention: boende & lokala aktörer kan involveras i att skapa trygghet och & ta gemensamt ansvar. Teorin innebär inte att klotter eller nedskräpning automatiskt leder till grövre brott. Forskningen är inte entydig om sambandet mellan oordning & brottslighet.
Vänsterrealism
Betonar sociala problem, ojämlikhet, sociala insatser & lokalt samarbete. Förebyggande genom att minska utanförskap.
Exempel på faktorer som kan öka risken för brott: fattigdom, ojämlikhet, arbetslöshet & utanförskap.
Genom utbildning, arbete, stöd till människor i utsatta situationer, minska utanförskap & genom lokalt samarbete med polis & samhälle Exempel: Unga får tillgång till fritidsaktiviteter, stöd i skolan och hjälp att hitta arbete.
Högerrealism
Betonar individens ansvar, kontroll, polis & tydliga konsekvenser. Förebyggande genom avskräckning & ökad upptäcktsrisk.
Fokuserar på individens ansvar & vikten av kontroll, avskräckning & att upptäcka brott. Brott förebyggs genom: fler poliser & ökad kontroll, kameraövervakning, tydliga konsekvenser för brott & avskräcka människor från att begå brott. Exempel: Kameraövervakning på en plats → avstå från att begå brott då risken att bli upptäckt ökar.