Kvalitativ metod i korthet - Begrepp och centrala frågor

Flashcards med centrala begrepp och definierade termer inom kvalitativ forskningsmetod baserat på anteckningsmaterialet.

Kvalitativ metod

En forskningsansats som undersöker och fördjupar förståelsen av människors erfarenheter, upplevelser, föreställningar och meningsskapande genom djup, artskillnader och flexibla forskningsprocesser.

Artskillnad

Skillnader inom samma dimension eller område som ändå är kvalitativt olika eller motsatta (t.ex. omsorg – kontroll), till skillnad från gradskillnader.

SKUM FE

Minnesregel för vad som kan undersökas med kvalitativ metod: Sociala problem/villkor, Konstruktioner av fenomen, Upplevelser, Meningsskapande, Föreställningar och Erfarenheter.

Mättnad

Ett tillstånd i datainsamlingen där ytterligare empiriskt material inte längre tillför något väsentligt nytt, överraskande eller kompletterande till analysen.

Tematisk analys

En analysmetod där forskaren systematiskt identifierar, kodar och analyserar återkommande teman och mönster i ett empiriskt material.

Narrativ analys

En analysmetod som undersöker berättelser, deras uppbyggnad (struktur och tidslinje) samt hur människor skapar mening genom att berätta om sina erfarenheter.

Diskursanalys

En analysmetod som undersöker hur ett fenomen eller socialt problem konstrueras, förstås och får mening genom språk, begrepp och argumentation.

Syftesstyrt urval

En urvalsstrategi där forskaren aktivt söker efter de mest informationsrika fallen, personerna eller dokumenten i direkt relation till studiens syfte.

Kriterieurval

En form av syftesstyrt urval där deltagare eller material väljs ut utifrån på förhand fastställda specifika kriterier.

Snöbollsurval

En urvalsmetod där forskaren får kontakt med en deltagare som i sin tur hänvisar vidare till andra personer som uppfyller kriterierna för studien.

Homogent urval

Ett urval där deltagarna väljs ut för att de liknar varandra på någon viktig egenskap, för att upptäcka skillnader som inte beror på den egenskapen.

Heterogent urval

Ett urval där forskaren strävar efter variation i egenskaper hos deltagarna (maximal variation) för att fånga olika sätt att uppleva ett fenomen.

Semistrukturerad intervju

En intervjuform baserad på en intervjuguide med bestämda teman och frågor, men som tillåter flexibilitet i ordningsföljd och ställande av följdfrågor.

Ostrukturerad intervju

En djupintervju som liknar ett öppet samtal där intervjupersonen fritt får berätta och associera kring ett ämne utifrån ett enkelt underlag.

Fokusgrupp

En datainsamlingsmetod där en grupp människor diskuterar ett bestämt tema tillsammans, vilket belyser kollektivt meningsskapande och interaktion.

Dold observation

En observationsmetod där deltagarna inte är medvetna om att forskaren observerar dem.

Öppen observation

En observationsmetod där deltagarna är informerade om forskarens roll och vet att de blir observerade.

Deltagande observation

En observationsmetod där forskaren själv deltar i aktiviteter eller i den miljö som studeras samtidigt som observationer utförs.

Forskareffekt

Att människors beteende påverkas eller förändras på grund av att de vet om att de blir observerade eller studerade.

Go native

När en forskare blir så starkt involverad i gruppen som studeras att hen förlorar sin analytiska och vetenskapliga distans.

Dokumentstudie

En forskningsmetod som systematiskt använder och analyserar redan existerande texter eller dokument som empiriskt material.

Genre

En specifik typ av text som följer bestämda regler, mönster, syften, språkliga konventioner och förväntningar utifrån sitt sammanhang.

Subjektsposition

Den position, roll eller identitet som en person tilldelas eller kan inta inom ramen för en viss diskurs.

Transparens

Ett kvalitetskriterium som innebär att forskaren öppet och tydligt redovisar hur alla steg i studien har genomförts.

Triangulering

Att använda flera olika datakällor, metoder, perspektiv eller forskare för att undersöka och belysa samma fenomen från flera håll.

Återkoppling till fältet

Även känd som respondentvalidering; att forskaren låter deltagare från det studerade fältet ta del av material eller tolkningar för att ge respons och öka trovärdigheten.

Perspektivmedvetenhet

Forskarens medvetenhet om att den egna förförståelsen påverkar tolkningen, samt tydliggörandet av forskarens teoretiska och personliga utgångspunkter.

Intern logik

Att studiens alla delar (problemformulering, syfte, teori, metod, analys och resultat) hänger ihop och bildar en tydlig röd tråd.

Etiskt värde

Att forskningen genomförs på ett etiskt försvarbart sätt där nytta och kunskapsbehov vägs mot skyddet för deltagarna.

Innebördsrikedom

Ett kvalitetskriterium för resultat som innebär att analysen ger en djup, mönstrad och nyanserad förståelse av det studerade fenomenet.

Struktur

Ett kvalitetskriterium som innebär att forskningsresultatet är överskådligt och tydligt organiserat trots materialets komplexitet.

Teoritillskott

Att studien bidrar till den teoretiska förståelsen genom exempelvis nya begrepp, nyanser eller relationer mellan begrepp.