1/39
Looks like no tags are added yet.
Hur energi används under matsmältningen
- Mat som ej kan brytas ned => energin förloras i form av avföring
- Energi används för att bryta ned mat => ökad ämnesomsättning => metabolsimens hastighet ökar => värme genereras
Essentiella näringsämnen
- Behövs men vi kan ej producera dem => fås via näringen
- Viktigt med en varierad kost -> annars kan leda till längsam tillväxt och försämrad utveckling
- Kolhydrater det ända som vi kan producera tillräckligt av själva
*Aminosyror*
- Behöver alla 20 för att bygga proteiner -> 8 st är essentiella
¤ Ile, Leu, Lys, Met, Phe, Thr, Trp och Val
*Fettsyror*
- Djur kan utvinna nästan tillräckligt mycket av alla fettsyror från acetyl CoA förutom omega-3 och 6
¤ Omega-3 från bl.a fisk och nötter
¤ Omega-6 från bl.a. kött och sojabönor
*Vitaminer*
- Finns vatten- och fettlösliga
- Fås via dieten eller från bakterier i mag- tramkanalen (GI; Gastro intestinal)
*Mineraler*
- Finns makro- och trace mineraler (behöver mycket resp. lite)
¤ Ex. makro - järn
¤ Ex. trace - aluminium
- Absorberas i mag- tarmkanalen
Olika diettyper
- Karnivor => äter bara kött, kan ej bryta ned cellulosa
- Herbivor => äter inget kött, har enzymer som kan bryta ned cellulosa
- Omnivor => äter både och, kan bryta ned cellulosa inte så jättebra
Olika typer av matsmältning
*Intracellulär matsmältning*
- Matpartiklar åker in i cellen via endocytos och bryts ned i matvakuoler
- Ej bara unicellulära organismer som använder sig av detta
*Extracellulär matsmältning*
- Bryter ned matpartiklar utanför cellen
- Sker ex. i lumen av mag- tarmkanalen
Nedbrytning av makromolekyler
- Triglycerider/fosfolipider => fettsyror (lipaser)
- Protein => korta polypeptidkedjor (proteaser)
- Polysackarider => oligosackarider (amylaser)
- DNA => nukleotider (nukleaser)
Matsmältning i svampdjur
- Får i sig näring via fagocytos
- Intracellulär nedbrytning
- Mat kommer in till choanocyter via endocytos -> transporteras till amöbocyter i matvakuoler => bryts ned -> transporterar näring till resten av cellerna

Matsmältning i Cnidaria (hydra)
- Får i sig mat genom munnen till dess gastrovaskulär håla
- Har både en intra- och extracelluär matsmältning
1. Enzymer från körtelcellen utsöndras och bryter ned maten till småpartiklar
2. Partiklarna åker in i cellerna via endocytos och bryts ned ytterligare i matvakuoler

Matsmältning i planaria
- Har bara 1 hål -> munnen
- Är ett slutet system
- Finns olika komplexiteter i denna grupp
¤ Kan ha en enkel mage med bara mun, svalg (pharynx) och mage
¤ Kan ha en komplex mage med -||- samt divertiklar (tramfickor)

Komplett matsmältningskanal
- Har både mun och anus
- Är indelad i framtarm (headgut), huvudtarm (foregut), mellantarm (midgut) och baktarm (hindgut)
- Finns hos daggmaskar, artropoder, fåglar bl.a.
Hur djur känner av mat
- Genom olika sensoriska receptorer
- Smak (gustatory) och luktreceptorer (olfactory) känner av kemisk stimuli
- Vissa receptorer känner av energi som utsöndras/reflekteras från maten
¤ Ex. ljus, ljud, värme eller elektricitet
Accessoriska körtlar
- Körtlar som utsöndrar enzymer -> hjälper till med matsmältningen utan att själva vara en del utav mag- tarmkanalen
- Ex. levern, bukspottskörteln och spottkörtlar
Sfinkter (sphincters)
- En ringmuskel som fungerar som en ventil till de olika delarna i mag- tarmkanalen
- Ser till att maten åker i rätt flöde och att inget kan åka tillbaka

Delar i det mänskliga matsmältningssytemet
- Mun (spottkörtel)
- Matstrupe/eng: esophagus
- Magsäck
- Tunntarm (lever, blåsa, bukspottkörtel/eng: pankreas)
- Tjocktarm
- Rektum
- Anus

Spottkörteln (salivary gland)
- Kontrolleras av 2 system: hormonella och neurola signaler
- Finns 3 st stora hos människan
¤ Öronspottkörteln (parotid gland)
¤ Underkäksspottkörteln (mandibular gland)
¤ Undertungsspottkörteln (sublingual gland)
- Kanalerna mynnar ut i munnen -> ger upphov till saliv
¤ Är en feedforward respons => lukt, syn, smak, ljud och tankar på mat aktiverar sensoriska signalvägar
Vad gör salivet
- Fuktar maten -> enklare att svälga
- Löser upp mat -> näringen kan binda till smakreceptorer
- Gör rent i munnen antimikrobiellt
- Innehåller enzymer -> påbröjar matsmältningen
Salivering
- Får sensoriskt stimuli -> skickar signaler till hjärnbarken (cerebral cortex) och det limbiska systemet (hyptalamus och amygdala)
¤ Hypotalamus reglerar parasympatiska och sypmatiska signaler
¤ Amygdala om det är en emotionell koplling till maten
- Parasympatiska signalväg => stimulerar salivering
- Sympatisk signalväg => inhiberar salivering
Parasympatisk signalväg (salivering)
1. Hypotalamus kopplas till det parasympatiska salivcentret i den förlängda märgen (nedre delen av hjärnstammen/medulla oblongata) via neuroner
2. Parasympatiska preganglionära kärnor i den förlängda märgen stimulerar spottkörtlarna via kranialnerverna VII och XI
Steg 1 i matsmältningen: munnen
- Kemisk (saliv) och mekanisk (tuggande) nedbrytning
- Har en svälgreflex => mat inte kommer i fel strupe
Vad bryts ned i munnen
*Kolhydrater*
- Polysackarider/stärkelse, glykogen => mindre polysackarider och Maltos (amylas i salivet)
- Disackarider/sukros, laktos => bryts ej ned i munnen
Svälgreflexen
- Glottis (del av luftstrupen) stängs av epiglottis -> mat kan passera luftstrupen och in i matstrupen utan att mat hamnar i fel strupe
- Den övre esofagussfinktern (ringmuskel) slappnar av -> maten kan mha. muskler rytmiskt transporteras till magsäcken => esofagusperistaltik

Steg 2 i matsmältningen: magsäcken
- Sker en kemsik nedbrytning
- Består bl.a. utav parietalceller (utsöndrar H+ och Cl- separat), zymogenceller (utsöndrar inaktivt pepsinogen) och mukösa celler (producerar slem (mucus) -> skyddar insidan av magsäcken från magsaften)
¤ Magsaften består av HCL och enzymet pepsin (HCL aktiverar pepsinogen -> pepsin)

Vad bryts ned i magsäcken
*Kolhydrater*
- Inga kolhydrater bryts ned
*Protein*
- Proteiner => små polypeptikedjor (pepsin)
Steg 3 i matsmältningen: tunntarmen
- Den längsta och största delen => absorberar och bryter ned
¤ Stor yta pga villi och mikrovilli -> skapar en vågig yta x2 => kan snabbare ta upp näring (exponerade till lumen av tarmen)
- Majoriteten av enzymatisk hydrolys av makromolekyler sker
- Nära blod och lymfvätskan => kan ge ämnen till dem
- När absorberar näring -> transport (aktiv/passiv) genom epitelceller -> blod/lymfvätskan
¤ Passiv => lipofiliska ämnen, ex. H2O, fettsyror, vissa vitaminer och mineraler
¤ Aktiv => hydrofila ämnen, ex. glukos, aminosyror, vissa vitaminer och mineraler
- Har 3 st accessoriska körtlar: gallblåsan, levern och bukspottkörteln
¤ Utsöndrar exokrina sekret till tarmarna

Vad bryts ned i tunntarmen (enzymer från tunntarmens epitel)
*Kolhydrater*
- Disackarider/sukros, laktos, maltos => monosackarider (disackaridaser)
*Protein*
- Små peptider => aminosyror (dipeptidaser/karboxypeptidaser/amionpeptidaser)
*Nukleinsyra*
- Nukleotider => nukleosider (nukleotidaser) => kvävebaser, socker och fosfater (nukleosidaser och fosfataser)
Vad bryts ned i tunntarmen (enzymer från bukspottskörteln)
*Kolhydrater*
- Små polysackarider => disackarider (amylas)
*Protein*
- Små polypeptider => mindre polypeptider (trypsin och kymotropsin) => små peptider/aminosyror (karboxypeptidas)
*Nukleinsyra*
- DNA/RNA => nukleotider (nukleaser)
*Fett*
- Fett/triglycerider => glycerol, fettsyror och monoglycerider (lipaser)
Gallblåsan
- Lagrar galla och gallsalter som prodecerats av levern
- Gallgången är kopplad till tunntarmen

Gallsalter
Bryter ned fetter och hjälper till med absorbtion av dem
Galla
Lösning av toxiner från matsmältningen och resterprodukter från levern
Nedbrytning av fetter
- Sker i tunntarmen
1. Gallsalter formar miceller med fetterna (som innehåller triglycerider) => ökad exponering av tryglycerider => kan hydrolyseras av lipaser
2. Lipaser bryter ned triglyceriderna till fettsyror och monoglycerider => kan absorberas

Absorbtion av fetter
1. Monoglyceriderna och fettsyrorna diffunderar in i epitelcellerna -> formas om till triglycerider
2. Bildar kylomikroner (vattenlösliga partilkar) tillsammans med fosfolipider, kolesterol och proteiner
3. Kylomikroner åker in i chylus/tarmlymfa (lacteals) -> transporteras iväg av vätskan och tillslut till blodet, via den vänstra lymfstammen (thoracic duct)
¤ Chylus/tarmlymfa (lacteals) => lymfkörtlar i tunntarmen som absorberar nedbrutet fett
Bukspottkörteln (panceras)
- Är vid tolvfingertarmen (duodenum)
- Utsöndrar både hormoner (ö-celler/Langerhanska ö-celler/islet cells) och enzymer (acinusceller)
- Hjälper till med matsmältningen
- Viktigt organ => dess enzymer bryter ned typ allt
Acinusceller
- Exokrina delen av bukspottskörteln
- Utsöndrar bikrbonat och enzymer till en kanal -> leder till bukspottskörtelgången => ut till tolvfingertarmen
Enzymer som utsöndras:
- Proteaser => bryter ned protein (utsöndras som inaktiva proenzymer -> aktiveras i tarmen)
- Amylaser => bryter ned glykogen och stärkelse
- Lipaser => bryter ned triglycerider
- Nukleaser => bryter ned nukleinsyror

Ö-celler/Langerhanska ö-celler/islet cells
- Endokrina delen av bukspottskörteln
- Utsöndrar insulin och glukagon till blodomloppet
- Alpha celler -> glukagon
- Beta celler -> insulin och amylin
- D celler -> somatostatin

Insulin
- Lagrar energi
- Utsöndras vid högt blodsocker, ex. efter att ha ätit
Stimulerar:
- Upptag av glukos i muskler, fettvävnad (adipose tissue) och bröstkörtlar (mammary glands)
- Formation av glykogen
- Upptag av fettsyror i fettvävnaden
- Lipogenes (fettbildning)
- Upptag av aminosyror i musklerna
Inhiberar:
- Mobilisering och metabolism av aminosyror
- Mobilisering av glykogen
Diabetes 1
- Kan ej producera eget insulin => energin i maten kan ej lagras
- Behöver injesera insulin
Glukagon
- Motsatts till inuslin
- Mobiliserar näring => användning
- Ger högt blodsocker (hyperglykemi)
- Mobiliserar glykogen från levern
- Stimulerar lipolys (nedbrytning av fetter)
- Utsöndras vid lågt blodsocker, ex efter att ha fastat
Steg 4 i matsmältningen: tjocktarmen
- Består utav blindtarmen, huvuddelen av tjocktarmen och rektum
- Bryter ej ned något -> absorberar H2O från matsmältningskanalen (alimentry canal)
- Avföring förlorar vatten och blir hårdare när de åker genom
¤ Åker genom rektum och ut genom anus
¤ Förvaras i rektum tills de kan åka ut
- Finns 2 sfinkter mellan rektum och anus -> kontrollerar tarmrörelser

Blindtarmen (cecum)
- Kopplar tjocktarmen och tunntarmen
- Hjälper med fermentation av växtmaterial
- Den männskliga blindtarmen har en förlängning => blindtarmsbihang (appendix)
¤ Har en liten roll i immunförsvaret
Kontroll av apetit
- 4 huvudhormoner
¤ Leptin => stillar hunger (utsöndras av vit fettvävnad)
¤ Ghrelin => stimulerar hunger (utsöndras av magen när tom)
¤ Peptid YY => stillar hunger (utsöndras av ileum och tjocktarmen när full)
¤ Insulin => stillar hunger (utsöndras av bukspottkörteln efter en måltid)
- Binder till receptorer på hypotalamus
Magens mikrobiom
- Har bakterier i sig => hjälper till att bryta ned med enzymer grejer vi ej kan
- Bra bakterier hindrar dåliga bakterier att växa
- Stärker tarmarnas inre
- Utvecklar och regulerar immuna responser
- Syntetiserar vitamin B och K
- Producerar neurotransmittorer (ex. serotonin ohc GABA) => påverkar humör och beteende
- Mikrobiomer varierar med ålder, hälsa och diet