Ekonomistyrning, Finansiering och Finansiell Analys

Övningskort med centrala begrepp, modeller, nyckeltal och definitioner inom industriell ekonomi, ekonomistyrning, budgetering, företagsfinansiering och bokslutsanalys.

Ekonomistyrning

Processen att identifiera, mäta och kommunicera värdefull ekonomisk information som möjliggör välgrundade bedömningar och beslut av användare av information (Kullvén, 2015).

Internredovisning

Ett internt informationssystem som avbildar företagets verksamhet i monetära termer (t.ex. kostnader att producera varor/tjänster, lönsamhet per produkt/marknad samt enheters effektivitet) och omfattar mer detaljerade verksamhetsdata än externredovisningen.

Formella styrmedel

Strukturerade och kvantitativa ekonomistyrningsverktyg, såsom kostnads- och intäktsanalys (K/I-analys), produktkalkylering och budgetering.

Mindre formaliserade styrmedel

Icke-formella verktyg för att styra verksamheten mot ekonomiska mål, vilka omfattar företagskultur, lärande och medarbetarskap.

Kostnadsenhet

En organisatorisk ansvarsenhet som ansvarar för sina kostnader men som inte genererar eller tillskrivs egna intäkter (t.ex. inköps- eller utvecklingsavdelning).

Intäktsenhet

En ansvarsenhet som ansvarar för att generera intäkter samt för de direkta kostnader som kopplas till enhetens verksamhet (t.ex. en försäljningsavdelning).

Resultatenhet

En organisatorisk enhet som bär ansvar för både intäkter och kostnader och som mäts på sitt resultat ($\text{intäkter} - \text{kostnader}$), till exempel en affärsenhet i ett större företag.

Lönsamhetsenhet

En enhet som ansvarar för att uppnå en viss lönsamhet, det vill säga att ställa resultatet i relation till kapitalanvändningen (t.ex. en division i ett större företag).

Balanserat styrkort (Balanced Scorecard)

Ett styrsystem utvecklat av Kaplan & Norton (2004) som kompletterar traditionella finansiella mått med tre icke-finansiella perspektiv: kundperspektiv, interna processer samt lärande/medarbetare och innovation.

Budget

En ekonomisk prognos och en plan för framtida ekonomiska händelser och åtaganden i ett företag under en kommande tidsperiod, med syfte att planera, samordna och styra medarbetarnas beteenden.

Resultatbudget

En huvudbudget som utgör en prognos över företagets förväntade intäkter och kostnader samt det framtida ekonomiska resultatet för en kommande period.

Likviditetsbudget

En huvudbudget som utgör en prognos över företagets framtida betalningsflöden (inbetalningar och utbetalningar) samt förändringen av likvida medel under perioden.

Budgeterad balansräkning (Balansbudget)

En prognos över företagets förväntade ekonomiska ställning vad gäller tillgångar, eget kapital och skulder vid periodens början och slut.

Uppbyggnadsmetoden (Bottom up)

Ett budgeteringssätt där delbudgetar utarbetas först utifrån lokala förutsättningar och sedan sammanställs till huvudbudgetar; främjar engagemang och lärande men är resurskrävande och riskerar suboptimering.

Nedbrytningsmetoden (Top down)

Ett budgeteringssätt där företagsledningen fastställer övergripande huvudbudgetar som därefter bryts ned i delbudgetar; ger stark helhetssyn och kräver mindre resurser men kan verka auktoritär och hämma motivationen.

Iterativa metoden

En kombinerad budgeteringsmetod där överordnade strategiska mål möter detaljerade verksamhetsförutsättningar genom en upprepad dialog och växelverkan mellan huvudbudget- och delbudgetnivå.

Rörelsekapital

Det kapital som krävs för att driva den löpande verksamheten (rörelsen), definierat som: $\text{Rörelsekapital} = \text{Omsättningstillgångar} - \text{Kortfristiga skulder}$.

Balansräkningsmetoden (Rörelsekapitalbehov)

Ett tillvägagångssätt för att beräkna kapitalbindning i rörelsekapital genom att summera antalet produkter som vid en given tidpunkt finns bundna i varje specifikt processteg multiplicerat med respektive styckkostnad.

Tidsmetoden (Rörelsekapitalbehov)

Ett tillvägagångssätt för att beräkna kapitalbindning i rörelsekapital genom att beräkna hur många dagar en dags produktionskostnad (uppdelat på material och arbete) binds i flödet multiplicerat med dagsbeloppet.

Kapitalomsättningshastighet

Ett effektivitetsmått beräknat som: $\text{Kapitalomsättningshastighet} = \frac{\text{Försäljning [per år]}}{\text{Totalt kapital (vid årets slut) [kr]}}$, uttryckt i gånger per år.

Genomsnittlig kredittid till kunderna

Den genomsnittliga tidsrymd kunderna har på sig att betala sina fakturor, beräknad som: $\frac{\text{Genomsnittliga kundfordringar [kr]} \times 365\,\text{dagar}}{\text{Försäljning [per år]}}$.

Genomsnittlig kredittid från leverantörerna

Den genomsnittliga tid företaget åtnjuter innan leverantörsfakturor betalas, beräknad som: $\frac{\text{Genomsnittliga leverantörsskulder [kr]} \times 365\,\text{dagar}}{\text{Inköpskostnader [per år]}}$.

Bundet eget kapital

Eget kapital som enligt aktiebolagslagen inte får delas ut till aktieägarna, vilket inkluderar aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond, fond för utvecklingsutgifter och kapitalandelsfond.

Fritt eget kapital

Eget kapital som är tillgängligt för vinstutdelning till aktieägarna, bestående av balanserat resultat (tidigare balanserade vinstmedel), årets resultat samt fond för verkligt värde och i vissa fall överkursfond.

Kontrollbalansräkning

En särskild balansräkning som bolagsstyrelsen genast är skyldig att upprätta så snart det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Efterställda skulder (Subordinerade lån)

Räntebärande lån som vid en konkurs har lägre prioritet än vanliga skulder men högre prioritet än eget kapital (t.ex. konvertibla förlagslån), och som räknas till företagets riskkapital.

Tillväxt under finansiell balans

Organisk självfinansierad tillväxt som sker med bibehållen konstant soliditet, vilket innebär att totalt kapital inte kan växa snabbare än det egna kapitalet utan nytt ägartillskott.

Apportemission

En emission av nya aktier där betalningen till bolaget erläggs i form av annan egendom än likvida medel, exempelvis aktier i andra bolag, fastigheter eller maskiner.

Fondemission

En överföring inom eget kapital från fritt eget kapital till bundet aktiekapital (vilket ger aktieägarna fler aktier) utan att något nytt kapital tillförs bolaget utifrån.

Sale-lease back

Ett finansieringsarrangemang där ett företag säljer anläggningstillgångar (t.ex. fastigheter eller inventarier) för att omedelbart hyra (leasa) tillbaka dem, ofta med återköpsklausul, i syfte att frigöra kapital.

DuPont-modellen

Ett schema som visar hur räntabilitet på totalt kapital ($R_T$) genereras genom att multiplicera vinstmarginal med kapitalomsättningshastighet ($R_T = \text{Vinstmarginal} \times \text{Kapitalomsättningshastighet}$).

Hävstångsformeln

Den matematiska relation som visar hur räntabiliteten på eget kapital ($R_E$) beror på räntabiliteten på totalt kapital ($R_T$), den genomsnittliga skuldräntan ($R_S$) och skuldsättningsgraden ($\frac{S}{E}$): $R_E = R_T + (R_T - R_S) \times \frac{S}{E}$.

Justerat eget kapital (JEK)

Summan av eget kapital och den del av de obeskattade reserverna som beräknas tillfalla ägarna efter latent bolagsskatt: $\text{JEK} = \text{Eget kapital} + \text{Obeskattade reserver} \times (1 - \text{skattesats})$.

Riskbärande eget kapital (REK)

Summan av eget kapital och obeskattade reserver utan skattejustering: $\text{REK} = \text{Eget kapital} + \text{Obeskattade reserver}$.

Kassalikviditet

Ett mått på kortfristig betalningsförmåga beräknat som omsättningstillgångar minus varulager och förskott till leverantörer delat med kortfristiga skulder; bör som tumregel vara större än $1$ ($100\,\%$).

Balanslikviditet

Ett likviditetsmått som ställer samtliga omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder: $\text{Balanslikviditet} = \frac{\text{Omsättningstillgångar}}{\text{Kortfristiga skulder}}$.

Soliditet

Ett nyckeltal för att mäta ett företags långsiktiga betalningsförmåga och finansiella stabilitet, beräknat som justerat eget kapital (Soliditet 1) eller riskbärande eget kapital (Soliditet 2) dividerat med totalt kapital.

Periodiseringsfond

En obeskattad reserv där aktiebolag kan sätta av upp till $25\,\%$ av resultatet före skatt för att jämna ut resultatet och skjuta upp beskattning; avsättningen måste återföras till beskattning senast det sjätte räkenskapsåret.

Huvudregeln (Räkenskapsenliga avskrivningar)

En skattemässig avskrivningsregel för maskiner och inventarier där det lägsta tillåtna bokförda värdet vid årets slut är $70\,\%$ av avskrivningsunderlaget (motsvarar en maximal avskrivning på $30\,\%$ under året).

Kompletteringsregeln (Räkenskapsenliga avskrivningar)

En skatteregel baserad på anskaffningsvärde med linjär avskrivning över $5$ år ($20\,\%$ per år), där lägsta tillåtna värde beräknas som $80\,\%$ av årets inköp, $60\,\%$ för år 1, $40\,\%$ för år 2 och $20\,\%$ för år 3.

Kassaflödesanalys

En obligatorisk finansiell rapport i årsredovisningen för större bolag som redogör för hur företaget genererat och förbrukat likvida medel under året, uppdelat på den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Koncern

En ekonomisk enhet bestående av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag där moderbolaget innehar mer än $50\,\%$ av röstetalet (bestämmande inflytande).

Intresseföretag

Ett företag i vilket ett annat bolag kontrollerar mellan $20$ och $50\,\%$ av röstetalet, vilket betraktas som ett betydande inflytande och kräver särskild redovisning.

Koncernbidrag

Skattepliktig och avdragsgill överföring av likvida medel mellan bolag i samma koncern i syfte att utjämna skattemässiga resultat, vilket är tillåtet under förutsättning att moderbolaget kontrollerar minst $90\,\%$ av rösterna i dotterbolaget.