Biologi - Celler, Genetik och Bakterier

En uppsättning vokabulärkort med begrepp och definitioner täckande cellbiologi, genetik, proteinsyntes, celldelning och mikrobiologi baserat på föreläsningsanteckningarna.

DNA

En organisms arvsmassa som finns i formen av en dubbelhelix i cellkärnan. Består av kvävebaser (G-C, A-T).

Cellmembran

En cells yttre skikt som skyddar cellen och transporterar det som ska in och ut ur cellen. Här sker även cellandningen.

Cytoplasma

Geléartad vätska som fyller upp cellen.

Cellvägg

Extra stöd och skydd som finns utanför cellmembranet hos prokaryota celler.

Kärnmembran

Cellkärnans yttre skikt som finns i eukaryota celler (djur, växt, svamp). Prokaryota celler saknar kärna och därmed kärnmembran.

Mitokondrier

Fungerar som cellens kraftverk och finns i cytoplasman. Här sker cellandningen då glukos och syre blir till energi.

Lysosomer

Organeller som städar bort skräp eller avfall i cellen.

Pili

En snabelliknande del som kan överföra plasmider mellan celler.

Flagell

Utskott som gör att cellen kan röra sig.

Vakuol

En vattenfylld blåsa som kan variera i storlek för att anpassa sig efter växtens vätsketillgång.

Kloroplaster

Organeller som enbart finns i växtcellen.

Ämnesomsättning

Kroppens sätt att omvandla mat och näring till energi. Alla celler har ämnesomsättning och delas in i autotrofa och heterotrofa.

Cellandning

En del av ämnesomsättningen där molekyler som fett eller glukos bryts ner med hjälp av syre för att bli till energi.

Trof

Betyder näring.

Autotrofa

Celler/organismer som kan genomföra sin ämnesomsättning utan andra organismer, till exempel växter.

Heterotrofa

Celler/organismer som inte kan genomföra sin ämnesomsättning utan att få näring från en annan organism, till exempel djur.

Ribosomer

Tillverkar proteiner och är platsen där proteinsyntesen sker.

Prokaryota

Celler utan cellkärna och kärnmembran, till exempel bakterier.

Eukaryota

Celler med cellkärna och kärnmembran, till exempel djur-, växt- och svampceller.

Bakteriekromosom

En av två former som DNA finns i inuti prokaryota celler. Består av en lång kedja DNA som flyter fritt.

Plasmider

En av två former som DNA finns i inuti prokaryota celler. Består av korta, ringformade bitar av DNA.

Kvävebaser

Bygger upp stegen i DNA-dubbelhelixen via vätebindningar. Består av paren T-A och G-C.

Kromosomer

DNA-kedjan uppdelad i 46 delar eller 23 par hos människan. Innehåller gener som kodar för proteiner.

Gen

Delar av en kromosom som kodar för proteiner. Finns i olika varianter som kallas alleler.

Homologa kromosomer

Två kromosomer i ett kromosompar som kodar för samma saker, där den ena kommer från mamman och den andra från pappan.

Cellcykeln

Förloppet där en nybildad cell växer, tillverkar proteiner/kolhydrater, fördubblar sina kromosomer, kontrolleras och genomgår mitos för att bilda två identiska dotterceller.

Mitos

Vanlig celldelning som består av faserna profas, metafas, anafas och telofas.

Systerkromatider

Kopior som bildas när kromosomen fördubblas inför/under celldelningen.

Proteinsyntes

Processen när cellen bildar proteiner som ska användas som byggstenar, enzymer och signalämnen.

Aminosyror

Mindre delar som proteiner är uppbyggda av. Det finns 20 stycken totalt, varav 9 är livsessentiella och måste fås i sig via maten.

RNA

Enkelsträngad molekyl som transporterar och använder information från DNA. Bär kvävebasen U istället för T.

Transkription

Första delen av proteinsyntesen där enzymet RNA-polymeras skapar en mRNA-kopia av genens kvävebaser i cellkärnan.

Translation

Andra steget i proteinsyntesen där ribosomen läser av mRNAs kodon och kopplar ihop rätt tRNA/antikodon för att bilda en aminosyrakedja.

mRNA

Messenger RNA; en kopia av informationen i en gen som transporteras från cellkärnan till ribosomerna, där kvävebasen T har ersatts med U.

Kodon

Grupp om tre kvävebaser på mRNA-molekylen som ribosomen läser av.

Antikodon

En sekvens av tre kvävebaser på tRNA som passar till mRNAs kodon så att rätt aminosyra lämnas.

RNA-polymeras

Ett enzym som skapar en mRNA-kopia av genens kvävebaser under transkriptionen.

tRNA

Transport-RNA; bär på ett antikodon och en aminosyra som lämnas av när antikodonet kopplas till rätt kodon på mRNA.

Meios

Celldelning av könsceller där en cell med 46 kromosomer till slut bildar 4 unika celler med 23 kromosomer vardera.

Överkorsning

Händer i profas 1 under meiosen när homologa kromosomer byter delar med varandra, vilket skapar genetisk variation.

Kocker

En kategori av bakterier baserat på utseende. Innefattar diplokocker, stafylokocker och streptokocker.

Diplokocker

En typ av kocker som ligger i par.

Stafylokocker

En typ av kocker som ligger i klasar.

Streptokocker

En typ av kocker som ligger i rader.

Stavar

En kategori av bakterier indelade efter utseende som kännetecknas av att vara stavformade.

Vibrioner

Bakterier som kännetecknas av att vara oregelbundna, böjda cylindriska stavar.

Spiriller

Bakterier som kännetecknas av att vara spiralformade stavar.

Sjukdomsalstrare

Något som orsakar sjukdom, till exempel sjukdomsorsakande bakterier.

Virulenta

Aggressiva sjukdomsalstrare som är svårare att döda och kan vara resistenta.

Resistenta

Egenskap hos en sjukdomsalstrare som gör att den inte dödas av antibiotika, ofta på grund av ärftliga mutationer.

Brett spektrum

Antibiotika som dödar ett stort antal bakterier, inklusive de goda bakterier som kroppen behöver.

Smalt spektrum

Antibiotika som dödar färre bakterier och företrädesvis enbart de skadliga bakterierna.

Avdödande antibiotika

Antibiotika som dödar främmande bakterier genom att påverka cellmembran, cellvägg, ämnesomsättning, proteinsyntes eller DNA-tillverkning.

Tillväxthämmande antibiotika

Antibiotika som hindrar bakterier från att föröka sig eller gör att förökningen sker långsammare.

Somatiska celler

Vanliga kroppsceller (till exempel hudceller) som är diploida.

Gameter

Könsceller (ägg och spermier) som är haploida.

Diploida

Innebär att en cell har 46 kromosomer (23 par).

Haploida

Innebär att en cell har 23 kromosomer.

Alleler

Varianter av en gen som påverkar den egenskap genen uttrycker.

Homozygot

En individ som har två likadana alleler för en gen (till exempel FF eller ff).

Heterozygot

En individ som har två olika alleler för en gen (till exempel Ff).

Mendelsk nedärvning

En egenskap som avgörs och styrs av en enda gen, till exempel ögonfärg.

Polygena egenskaper

Egenskaper som avgörs av flera olika gener tillsammans, till exempel hudfärg.

Pleiotropisk gen

En gen/allel som påverkar flera olika egenskaper.

Dominanta alleler

Alleler som enbart krävs i enkel uppsättning (från en gen) för att egenskapen ska uttryckas.

Recessiva alleler

Alleler som krävs i dubbel uppsättning (från båda generna) för att egenskapen ska uttryckas.

Autosomal nedärvning

Nedärvning av gener belägna på kromosompar 1 till 22.

Könsbunden nedärvning

Nedärvning av gener belägna på kromosompar 23 (könskromosomerna XX/XY).

Genotyp

En individs exakta genetiska uppsättning av alleler.

Fenotyp

Den egenskap eller det kännetecken som faktiskt uttrycks hos individen.