Samhällskunskap: Social stratifiering och tillit

En uppsättning flashcards baserade på centrala sociologiska begrepp rörande social stratifiering, tillit och identitet från kapitel 4 i läroboken.

Social stratifiering

Innebär att samhället är indelat i olika skikt ("strata"), där individer och grupper har olika tillgång till resurser som makt, egendom och anseende beroende på faktorer som inkomst, utbildning och yrke.

Stratifieringssystem

Det sätt man i ett samhälle rangordnar individer och grupper i olika sociala skikt ("strata").

Slaveri

Extremt stratifieringssystem där slavar betraktas som slavägarens egendom och kan köpas, säljas och utnyttjas ohämmat.

Kastväsende

Ett stratifieringssystem där människor föds in i en kast, utan möjlighet att byta, och där varje kast har olika social status och uppgifter i samhället.

Apartheid

Ordet kommer från afrikaans och betyder 'åtskillnad'; systemet med målet total rasåtskillnad och speciella rättigheter för vita tillämpades i Sydafrika.

Ståndssamhälle

Ett stratifieringssystem med indelning i stånd, t.ex. adel, präster, borgare och bönder, med olika rättigheter, skyldigheter och funktion.

Klassamhälle

Ett stratifieringssystem där individernas sociala position främst bestäms av ekonomiska faktorer, som ägande och inkomst, vilket leder till indelning i olika klasser, t.ex. överklass, medelklass och arbetarklass.

Konfliktperspektiv

Synsätt som betonar att ojämlikhet uppstår i människors kamp om samhällets tillgångar.

Konsensusperspektiv

Synsätt som betonar samförstånd; menar att sociala position fås utifrån hur väl våra förmågor passar för olika uppgifter i samhället.

Sega samhällsstrukturer

Förhållanden eller normstrukturer som funnits under lång tid och är svåra att förändra, t.ex. inkomstfördelning och könsrollsmönster.

Social mobilitet

Beskriver individers möjlighet att röra sig uppåt eller nedåt i samhällets sociala hierarki, ofta genom utbildning, yrke eller inkomst.

Kulturellt och socialt kapital

En individs tillgångar i form av bl.a. kunskap, utbildning och sociala förmågor, vilka kan användas för att uppnå högre status och inflytande.

Social tillit

Det förtroende människor har för varandra och för samhällets institutioner, vilket gör att vi kan samarbeta, lita på att andra agerar ärligt och förvänta oss rättvisa behandlingar.

Social fälla

Situation där individers kortsiktiga egenintressen leder till negativa långsiktiga konsekvenser för både dem själva och samhället.

Allmänningens tragedi

Situation där individer överutnyttjar en gemensam resurs eftersom det gynnar dem på kort sikt, vilket leder till att resursen blir förstörd för alla, t.ex. avskogning.

Korruption

När någon missbrukar sin makt eller ställning för egen vinning, ofta genom mutor eller andra olagliga förmåner.

Horisontell tillit

Innebär att människor litar på varandra i vardagliga situationer och har förtroende för sina medmänniskor i samhället.

Vertikal tillit

Innebär att medborgarna har förtroende för sina makthavare och samhällsinstitutioner, som politiker, myndigheter och rättsväsende.

Samhällets värdegrund

De gemensamma värden och normer som styr hur vi beter oss och behandlar varandra i ett samhälle, t.ex. demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Moderniseringsteorin

Menar att människors värderingar förändras i takt med ekonomiska framsteg och ökad utbildning till moderna värderingar som betonar vetenskap, förnuft och individualism.

World Values Survey (WVS)

En global forskningsstudie som undersöker människors värderingar och hur dessa förändras i olika länder över tid.

Medborgarskap

Ett formellt medlemskap i en stat som ger en person både rättigheter, som att rösta och få skydd, och skyldigheter, som att följa lagarna.

Nationell identitet

En känsla av tillhörighet till ett visst land eller en nation, där individer delar gemensamma traditioner, värderingar och ibland språk och kultur.