1/53
Repetitionskort i vokabulärformat som täcker central patofysiologi, diagnostik, kliniska begrepp och omvårdnad inom neurotrauma, ortopedi, kärlkirurgi, tromboembolism, reumatologi, gastroenterologi, hepatologi, tyreoideasjukdomar och onkologi.
CPP (Cerebralt perfusionstryck)
Det effektiva tryck som driver blodflödet genom hjärnvävnaden, definierat med formeln CPP=MAP−ICP.

Hjärnhinnorna (Meningerna)
De tre bindvävshinnor som omsluter hjärnan och ryggmärgen under skallbenet: ytterst dura mater (hårda hjärnhinnan), i mitten arachnoidea (spindelvävshinnan) och innerst pia mater (mjuka hjärnhinnan).
Fritt intervall (Lucid interval)
Ett kliniskt förlopp där en skallskadad patient initialt förlorar medvetandet, därefter vaknar till och är till synes opåverkad under en tid, för att sedan hastigt sjunka i medvetandegrad till följd av en expansiv intrakraniell blödning (vanligen epiduralhematom).
Epiduralhematom
En oftast arteriell blödning som uppstår mellan skallbenet och dura mater, vanligen orsakad av direkt våld mot tinningen med ruptur av arteria meningea media.
Subduralhematom
En venös blödning belägen mellan dura mater och arachnoidea, ofta orsakad av avslitna bryggvener vid accelerations- eller decelerationsvåld; kan uppträda akut eller kroniskt med smygande symtom efter dagar till veckor.

Intrakraniella blödningstyper
Blödningar i och runt hjärnan som klassificeras efter anatomisk lokalisation: epiduralblödning (mellan skallben och dura mater), subduralblödning (mellan dura mater och arachnoidea), subaraknoidalblödning (i subaraknoidalrummet) samt intracerebrala kontusioner/blödningar.
Cushings reflex (Cushings triad)
Ett allvarligt sent reaktionsmönster vid hotande herniering och kraftigt förhöjt ICP, bestående av hypertension, bradykardi samt oregelbunden och långsam andning (bradypné) till följd av kompression mot medulla oblongata.
Protein S-100 (S100B)
Ett intracellulärt protein som fungerar som biomarkör vid misstänkt traumatisk hjärnskada, stroke eller hjärtstopp; normalvärde är <0,1μg/L och ett lågt värde kan minska behovet av akut datortomografi (DT) skalle.
Reaction Level Scale (RLS-85)
En svensk skala för bedömning av medvetandegrad från 1 till 8, där RLS 1–3 innebär kontaktbar patient, RLS 4 är gränsen för medvetslöshet (lokaliserar smärta), RLS 6 innebär stereotyp böjrörelse (dekortikering) och RLS 8 innebär total reaktionslöshet.
Sekundär hjärnskada
Ytterligare skador på nervvävnad som utvecklas efter det primära traumat på grund av intrakraniella faktorer (förhöjt ICP, epileptiska kramper) eller systemiska faktorer (hypoxemi, hypotension, hyperkapni, hypo- eller hyperglykemi och hypertermi).
Greenstickfraktur
En ofullständig inkomplett fraktur hos växande barn där benbarken brutits på ena sidan medan motsatt sidas tjocka periost och kortikalis förblir intakt och böjs, likt en färsk trädgren.
Distalstatus
Systematisk klinisk undersökning av extremiteter perifert om en skada eller fraktur, omfattande motorik (rörelseförmåga), sensorik (känsel) samt perifer cirkulation (pulsar, hudfärg, kapillär återfyllnad och temperatur).
Kompartmentsyndrom
Ett akut tillstånd där trycket i ett slutet anatomiskt muskellogeutrymme stiger så högt att mikrocirkulationen upphör, vilket leder till ischemi, nekros samt intensiv, svårbehandlad smärta som förvärras vid passiv sträckning.

Artros
En kronisk ledsjukdom kännetecknad av progressiv nedbrytning av ledbrosket, förtjockning av ledkapseln, subkondral skleros och benutväxter (osteofyter), vilket resulterar i smärta, stelhet och rörelseinskränkning.

Artrosens behandlingstrappa
Behandlingsmodell för artros i tre nivåer: Grundbehandling (patientutbildning/artrosskola, fysisk träning, viktminskning) som ges till alla; Tilläggsbehandling (läkemedel, hjälpmedel) vid otillräcklig effekt; samt Kirurgi (ledprotesplastik) vid svåra, refraktära besvär.

Diskbråck
Ett tillstånd där nucleus pulposus buktar eller tränger ut genom en spricka i anulus fibrosus i ryggradens intervertebraldisk och komprimerar närliggande nervrötter i spinalkanalen.

Höftfyseolys
Glidning av caput femoris i tillväxtzonen (fysen) i förhållande till collum femoris, vilket drabbar barn och ungdomar under tillväxtspurten och kräver akut avlastning och kirurgisk fixering.

Medfödd höftledsdysplasi (DDH)
En utvecklingsrubbning där acetabulum är grund så att caput femoris inte hålls stabilt i leden, vilket hos nyfödda screenas med Ortolanis och Barlows tester och initialt behandlas med von Rosen-skena.
Reumatoid artrit (RA)
En kronisk, systemisk autoimmun ledsjukdom där immunsystemet bildar autoantikroppar (reumatoid faktor, anti-CCP) mot ledhinnan, vilket leder till inflammation, ledförstörelse och uttalad morgonstelhet framför allt i perifera småleder.
DMARD
Förkortning för Disease-Modifying Anti-Rheumatic Drugs; en grupp potenta antireumatiska läkemedel som bromsar sjukdomsutvecklingen och förhindrar destruktion av brosk och ben vid reumatoid artrit.
Sjögrens syndrom
En autoimmun systemsjukdom som framför allt drabbar exokrina körtlar och orsakar klassiska sicca-symtom: torra ögon (keratoconjunctivitis sicca), muntorrhet (xerostomi) och uttalad trötthet.
Reaktiv artrit
En steril, autoimmunt förmedlad ledinflammation som vanligen utvecklas 1–4 veckor efter en genomgången urogenital (t.ex. klamydia) eller gastrointestinal bakteriell infektion.

Blodkärlsväggens struktur
De tre koncentriska skikt som bygger upp artär- och venväggar: tunica interna/intima (endotelceller), tunica media (glatt muskulatur och elastiska fibrer) samt tunica externa/adventitia (yttre bindvävslager).

Lipoproteiner
Partiklar som transporterar lipider i blodet, indelade efter densitet och partikelstorlek: kylomikroner (störst, ca 1000 nm), VLDL (70 nm), IDL (40 nm), LDL (aterogent, 20 nm) och HDL (protektivt, ca 10 nm).
Akut extremitetsischemi ("De 6 P:na")
De sex klassiska kardinalsymtomen vid plötslig arteriell ocklusion i ett ben eller en arm: Pain (svår smärta), Pallor (blekhet), Pulselessness (avsaknad av perifera pulsar), Paresthesia (känselbortfall/domning), Paralysis (pares/förlamning) och Poikilothermia (kyla/anpassning till omgivningstemperatur).
Claudicatio intermittens
Benartärsjukdom kännetecknad av smärta och kramp i vad eller lår vid muskelansträngning på grund av syrebrist (ischemi), vilken viker inom några minuters vila; strukturerad gångträning är central icke-invasiv basbehandling.

Kritisk extremitetsischemi
Allvarlig arteriell cirkulationssvikt med kontinuerlig ischemisk vilovärk i foten (ofta värre i planläge och nattetid, lindras av att hänga med foten över sängkanten), svårläkta sår eller gangrän samt ankeltryck under 40–50 mmHg.
Abdominellt aortaaneurysm (AAA)
En lokal vidgning av bukaortan till mer än 30 mm (eller mer än 1,5 gånger normal kärldiameter), vilken vanligen uppträder infrarenalt och screenas med ultraljud hos 65-åriga män.

Aortadissektion
En bristning i aortas intima som gör att blod tränger in och spaltar kärlväggens mediala lager; indelas enligt Stanford i Typ A (involverar aorta ascendens, fordrar omedelbar öppen thoraxkirurgi) och Typ B (utgår distalt om a. subclavia sinistra, handläggs primärt medicinskt eller endovaskulärt).

Karotisstenos
Förträngning i arteria carotis interna orsakad av ateroskleros; kan leda till transitoriska ischemiska attacker (TIA), övergående blindhet på ett öga (amaurosis fugax) eller ischemisk stroke, och behandlas symtomatiskt med karotisendarterektomi (CEA) eller stentning (CAS).

Venös insufficiens
Sviktande funktion i extremiteternas vensystem orsakad av dysfunktionella venklaffar eller venös obstruktion, vilket resulterar i ambulatorisk venös hypertension, varicer, ödem, hudpigmentering och venösa bensår.
Posttrombotiskt syndrom (PTS)
En kronisk komplikation som drabbar upp till hälften av alla patienter efter djup ventrombos till följd av klaffdestruktion och restocklusion, med bestående svullnad, tyngdkänsla, läderartad hudförändring och risk för bensår.
Virchows triad
De tre samverkande patofysiologiska faktorerna bakom trombbildning: kärlväggsskada (endotelskada), förändrat/långsamt blodflöde (venstas) samt hyperkoagulabilitet.

Waran och PK(INR)
Behandling med vitamin K-antagonisten Waran monitoreras med PK(INR), där det terapeutiska målintervallet för tromboemboliprofylax vanligtvis ligger mellan 2,0 och 3,0.
NOAK (Direktverkande orala antikoagulantia)
Perorala antikoagulantia (apixaban, rivaroxaban, edoxaban, dabigatran) som inte kräver rutinmässig koagulationsmonitorering med PK(INR), men vars eliminering kräver regelbunden kontroll av njurfunktionen (GFR).
Mekaniskt ileus
Ett fysiskt passagehinder i mag-tarmkanalen (orsakat av t.ex. adherenser, bråck, volvulus eller tumör) som initialt ger stegrade metalliska tarmljud och utspänd tarm ovanför hindret men sammanfallen tarm nedanför.
Peritonit
Inflammation i bukhinnan (peritoneum), vanligen sekundär till bakteriell förorening från ett perforerat bukorgan (t.ex. brusten blindtarm eller ulcus), vilket ger palpationsömhet, muskelförsvar (défense) och brädhård buk.
Akut pankreatit
Akut inflammation i bukspottkörteln vanligen orsakad av gallsten eller hög alkoholkonsumtion; diagnosen ställs då minst 2 av 3 kriterier uppfylls: akut svår buksmärta i epigastriet med utstrålning mot ryggen, s-amylas eller s-lipas mer än 3 gånger övre referensgränsen, samt typiska radiologiska fynd.
Smärtvandring vid appendicit
Det klassiska förloppet vid blindtarmsinflammation där smärtan initialt är diffus och central (visceral smärta kring naveln) för att sedan vandra ner och fixeras i höger fossa vid McBurneys punkt till följd av somatisk retning av peritoneum parietale.
Crohns sjukdom
En inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan drabba hela mag-tarmkanalen från mun till anus i fläckvisa, diskontinuerliga områden ("skip lesions") med transmural inflammation genom hela tarmväggens tjocklek och tendens till fistel- och strikturbildning.
Ulcerös kolit
En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) begränsad till slemhinnan (mukosa och submukosa) i kolon och rektum, med kontinuerlig utbredning från ändtarmen och symtom som frekventa blod- och slemtillblandade diarréer samt trängningar.
Leverstellatceller (Ito-celler)
Specialiserade perisinusoidala bindvävsceller i levern som vid leverskada och kronisk inflammation aktiveras till myofibroblaster och producerar kollagen, vilket är huvudmekanismen bakom leverfibros och levercirros.
Portal hypertension
Ett ökat hydrostatiskt tryck i portavenens kärlbädd till följd av ökat flödesmotstånd genom en fibrotisk eller cirrotisk lever, vilket leder till utveckling av ascites, splenomegali samt portosystemiska kollateraler såsom esofagusvaricer.
Leverencefalopati
Ett reversibelt neuropsykiatriskt tillstånd vid svår leversjukdom orsakat av att neurotoxiska substanser, framför allt ammoniak från tarmen, inte metaboliseras av levern utan når hjärnan och ger förvirring, personlighetsförändring, asterixis och koma.
Lågdifferentierade tumörceller
Maligna celler med låg mognadsgrad som uppvisar ringa likhet med ursprungsvävnadens normala celler; de är generellt mer aggressiva, växer snabbare och har större metastaseringspotential än högdifferentierade celler.
Neoadjuvant behandling
Onkologisk terapi (t.ex. cytostatika eller strålbehandling) som administreras före ett planerat kirurgiskt ingrepp i syfte att minska tumörens volym och underlätta radikal operation.
Medullakompression
Ett onkologiskt akuttillstånd där tumörväxt eller kotmetastaser komprimerar ryggmärgen och orsakar ryggsmärta, progressiv muskelsvaghet i benen, känselbortfall samt senare urinretention/avföringsinkontinens; kräver utredning och dekompression inom 24 timmar.
Vena Cava Superior-syndrom (VCSS)
Ett akut tillstånd där en intratorakal tumör eller lymfom komprimerar övre hålvenen, vilket orsakar venstas med ansiktsödem, halsvensstas ("Stokes krage"), cyanos och dyspné.
Malign hyperkalcemi
Ett potentiellt livshotande tillstånd vid spridd cancersjukdom (särskilt skelettengagemang) som ger förhöjt joniserat kalcium, illamående, svår förstoppning, muskelsvaghet, polyuri, intorkning, arytmier och förvirring.
Neutropen feber
Ett akut medicinskt tillstånd definierat som feber (≥38,0∘C) i kombination med neutropeni (neutrofila granulocyter <1,0×109/L) under cancerbehandling, vilket kräver omedelbara odlingar och bredspektrumantibiotika intravenöst.
Tumörlyssyndrom
En metabol kris orsakad av massivt sönderfall av cancerceller (främst snabbväxande lymfom eller leukemier vid insatt terapi), vilket frisätter intracellulära elektrolyter och metaboliter till blodet med hyperkalemi, hyperfosfatemi, hyperurikemi, sekundär hypokalcemi samt akut njursvikt.
Primär hypotyreos
Underfunktion i sköldkörteln som utgår från själva körteln (oftast autoimmun Hashimotos tyreoidit med TPO-antikroppar), vilket leder till låga nivåer av fritt T4 och kompensatoriskt kraftigt förhöjt TSH från hypofysen samt generell sänkning av ämnesomsättningen.
Graves sjukdom (Diffus toxisk struma)
Den vanligaste formen av hypertyreos, orsakad av TSH-receptorstimulerande autoantikroppar (TRAK) som driver överproduktion av T3 och T4; kan åtföljas av struma och endokrin oftalmopati (exoftalmus).
Tyreotoxisk kris
Ett akut livshotande tillstånd av extrem överaktivitet i tyreoidea, kännetecknat av uttalad takykardi, hypertermi/hög feber, agitation, illamående/kräkningar och cirkulationskollaps.