Hjärtats anatomi och fysiologi

Vilka två kretslopp finns det?

• Stora kretsloppet: systemkretsloppet från hjärtat till kroppen.

• Lilla kretsloppet: Lungkretsloppet från hjärtat till lungorna.

• Vad heter hjärta på medicinsk terminologi?

• Hur stort är hjärtat?

• Vad väger hjärtat?

• Vilka två namn används för att beskriva hjärtats form?

• Cor/cardia.

• Som en knytnäve.

• 250-300g.

• Hjärtbasen är den övre delen och hjärtspetsen/apex är den undre delen.

Beskriv hjärtats lägeskarta (3)

Hjärtspetsen är…

• Mellan lungorna, bakom sternum.

• I höjd med femte interkostalrummet.

• I linje med mitten av nyckelbenet/clavicula

Beskriv blodets väg utifrån följande rubriker: syrefattigt blod, lilla kretsloppet, syrerikt blod

Syrefattigt blod:

1. Övre och undre hålvenen/vena cava superior och inferior samlar in syrefattigt blod till hjärtat.

2. Blodet töms i höger förmak/atrium dexter.

3. Därifrån genom tricuspedalisklaffen (höger sida) höger kammare/ventriculus dexter som pumpar vidare till lilla kretsloppet.

Lilla kretsloppet:

1. Höger kammare/ventriculus dexter trycker upp syrefattigt blodet genom lungartärstammen/truncus pulmonaris som delar på sig och blir till höger och vänster lungartär/a. pulmonalis dex/sin.

2. Gasutbyte i lungorna genom kapillärer.

3. Syrerikt blod förs tillbaka till hjärtat via lungvenerna/vv. pulmonalis.

Syrerikt blod:

1. Vänster förmak/atrium sinister tar emot syrerikt blod från lungvenerna.

2. Blodet släpps genom mitralklaffen till vänster kammare/ventriculus sinister.

3. Slutligen till aortan.

Vilka delar av hjärtat har mest vävnad och muskler? Varför? (4)

• Runt hjärtspetsen finns mer vävnad/muskler än i hjärtbasen.

• Vänster sida har mer än höger.

• Skiljeväggen septum har mycket mer vävnad och muskler nere än uppe.

• Det finns mer muskulatur för Stora kretsloppet än Lilla kretsloppet.

Detta för att kontraktionen behöver vara starkare därifrån, för att motståndet är högre.

Beskriv de tre lagren för hjärtats vägar respektive två lagren för hjärtsäcken. Vad heter hjärtsäck på medicinsk terminologi?

Hjärtats väggar:

1. Innerst: Endocardium: Hinna som täcker hjärtats insida och hjärtklaffarna. Har direktkontakt med blodet.

2. Mellerst: Myocardium: Hjärtmuskelvägg som möjliggör hjärtats kraft och pumpfunktion. Består av tjockt lager muskelceller.

3. Ytterst: Epicardium/Lamina visceralis:

Pericardium:

1. Pericardium serosum: Hjärtsäckens inre bladet. Består av:

• Lamina visceralis/epicardium: Pericardium serosums inre bladet. Ligger direkt mot hjärtat och innehåller fettväv och kranskärl.

• Perikardialhålan som är vätskefylld.

• Lamina parietalis: Pericardium serosums yttre bladet.

2. Pericardium fibrosum: Hjärtsäckens inre blad. Ger mekaniskt skydd och fäster hjärtat i omgivande struktur.

Förklara hur den elektriska laddningen kan sprida sig över hjärtat

Två muskelceller är sammanlänkade med gap junctions, små kanaler som gör att joner och elektriska signaler kan spridas mellan celler.

Hjärtat försörjer kroppen med syrerikt blod, men behöver också syrerikt blod själv. Förklara hur det går till.

Kransartärerna fylls på i diastole, när hjärtat inte kontraherar och när kransartärerna därmed är öppna.

• Vänster kransartär/arteria coronaria sinister/LCA delar på sig till:

  • Ramus interventriculus anterior/LAD som löper längst framsidan mellan kamrarna.

  • Ramus circumfelxus/LCx som löper runt vänster sida.

• Höger kransartär/arteria coronaria dexter/RCA: Försörjer höger kammare, ibland undersidan och högre bakväggen av hjärtat.

Hjärtat tar emot syrefattigt blod, men har också syrefattigt blod själv att göra sig av med. Förklara hur.

Samlingsvenen coronarius tömmer sitt syrefattiga blod i höger förmak på hjärtats baksida.

Vad händer om hjärtats egna blodflöde stoppas?

Om en kransartär täpps till så får en del av hjärtmuskeln inte tillräckligt med syre —> skador på hjärtmuskeln eller död av hjärtmusklevävnad (hjärtinfarkt).

Vad heter de två sorters klaffarna på svenska och medicinsk terminologi?

• Segelklaffar: valva atrioventriculare.

• Fickklaffar: semilunarklaffarna

Namnge alla fyra klaffar på svenska och medicinsk terminologi. Nämn också vart de finns och ev. när de öppnar sig.

Höger sida:

• Fickklaff: Pulmonarisklaffen/valva pulmonaris: finns mellan höger kammare och lungartären/a. pulmonaris och som öppnas när höger kammare drar ihop sig för att pumpa ut syrefattigt blod till lungorna.

• Segelklaff: Trikuspidalisklaff/valva tricuspidalis: Släpper igenom syrefattigt blod mellan höger förmak och höger kammare. Har tre (tri-) separata klaffblad/segel.

Vänster sida:

• Fickklaff: Aortaklaffen/valva aortae: Vänster kammare drar ihop sig och pumpar upp syrerikt blod till aortan.

• Segelklaff: Mitralisklaff/valva mitralis alt. bicuspidalis: Släpper igenom syrerikt blod mellan vänster förmak och vänster kammare. Har två klaffblad/segel.

Beskriv hur aortaklaffen/valva aortae ligger och ser ut. Vad kan hända om aortaklaffen drabbas av sjukdom?

• Aortaklaffen är placerad under aortan och mellan öppningarna höger och vänster kranskärl/arteria coronaria dex/sin.

• Aortaklaffen är delad i tre, den har tre fickklaffar.

• Det kan påverka öppningarna till kranskärlen och därmed blodflödet till hjärtmuskeln.

• Vad får klaffar att öppna?

• Vad får klaffarna att stänga?

• Vad får de att stänga?

• Vad händer när segelklaffarna öppnar?

• Segelklaffarna öppnar när trycket är högre i förmak än i kammare och ficklaffarna öppnar när trycket är högre i kamrarna än i aortan eller lungartären.

• När trycket är högre i mottagande struktur än sändande struktur, ex. aortaklaffen stänger när trycket är högre i aortan än vänster kammare.

• Först börjar blodet rinna ner i kamrarna passivt. När det bara är lite blod kvar i förmaken och trycket alltså är lägre är det förmakens kontraktioner som får blodet att rinna.

Vad hindrar blodet från att rinna tillbaka genom segelklaffarna?

Det finns papillärmuskler som sticker ut från insidan av kamrarnas väggar och drar ihop sig samtidigt som resten av kammarmuskeln. Senstrådar/chordae tendineae fäster mellan toppen av papillärmusklerna och kanterna av hjärtats segelklaffar. Genom att papillärmusklerna drar i senstrådarna så förhindras att klaffarna slår tillbaka och att blodet läcker tillbaka till förmaket.

Vad summerar hjärtmuskelcellernas arbete?

Vilka tre typer av hjärtmuskelceller finns?

Vart finns de?

Vilken funktion har de?

Vilken egenskap har de?

• Starta-Leda-Pumpa.

Pacemakermuskulatur/nodalmuskulatur:

• Finns i sinusknuta och AV-knuta.

• Startar: Initierar hjärtslag och kontrollerar hjärtrytm.

• Skapar spontant aktionspotential/elektrisk impuls.

Ledningsmuskulatur:

• Finns i His bunter och purkinjefibrer.

• Leder: Leder den elektriska impulsen genom hjärtat.

• Snabb och effektiv ledning.

Arbetsmuskulatur:

• Finns i förmak och kammare.

• Pumpar: Skapar kraft genom kontraktion.

• Är tjockare på vänster sida och i septum.

Beskriv hjärtats retledningssystem (6)

1. Starta: Spontan elektrisk impuls startar i pacemakerceller i sinusknutan, som sitter vid taket på höger förmak.

2. Leda: Spridning i förmak: Impulsen sprids genom förmakens hjärtmuskelceller till både vänster och höger förmak.

3. Leda: AV-knutan: När impulsen skall passera till till höger kammare kan den inte passera hjärtkselettet, utan måste gå via AV-knutan, som sitter på golvet i höger förmak. Där sker en fördröjning som gör att förmakarna hinner dra ihop sig färdigt och tömma allt sitt blod ner i kamrarna innan kamrarna drar ihop sig.

4. Leda: Impulsen går vidare till His bunten och höger och vänster skänkel.

5. Leda: Impulsen sprids genom purkinjefibrerna till hela kammarens hjärtmuskulatur.

6. Pumpa: När elektriska impulserna gått runt på bägge sidorna aktiveras musklerna i arbetsmyokardiet. Impulsen sprids mellan gap junctions. Ger sammandragning från spets till bas.

Beskriv ordningen på kablarna i hjärtat uppifrån och ner (5)

1. Sinusknutan i högra förmakets tak.

2. AV-knutan i högra förmakets golv.

3. His bunten: Enda elektriska förbindelsen mellan förmak och kammare som transporterar impulsen över hjärtats skiljevägg.

4. Höger och vänster skänkel: Löper längst kammarseptum och för signlaer ner mot hjärtspetsen.

5. Purkinjefibrerna: Ett nätverk som snabbt sprider impulserna över hela kammarväggen vilket ger en samlad och kraftfull kontraktion i bägge kammare.

Vad är His bunten?

Vad kommer först: den elektriska impulsen eller det mekaniska arbetet?

Den elektriska impulsen.

Beskrivs vad man ser på bilden (4). Vad ser man inte och varför?

• P-våg: Förmakarna drar ihop sig/förmaksdepolarisering.

• Fördröjning pga. AV-knutan.

• QRS-komplex: Kamrarna drar ihop sig och puttar ut blodet.

• T-våg: Kamrarna slappnar av.

• Ses inte: Att förmakarna slappnar av. Döljs av QRS-komplexet.

Beskriv hjärtats innervation (2).

• Sympatikus: Gasar sinusknutan genom noradrenalin som binde till beta-1-receptorer. Ger ökad frekvens, kontraktilitet och pumpförmåga.

• Parasympatikus: Bromsar sinusknutan genom acetylkolin via vagus, vilket ökar fördröjningen i AV-knutan samt sänker hjärtfrekvensen.

Diastole: Förklara tidig, sen och avslutning av diastole samt vilka klaffar som är öppna.

Tidig: Isovolumetrisk relaxion. Kamrarna är avslappnade och fylls passivt från förmaken. Segelklaffarna är öppen, fickklaffarna är stängda.

Sen: Förmaken kontraherar ut det sista blodet ner i kamrarna. Segelklaffarna är öppna, fickklaffarna är stängda

Avslutning: Kamrarna är fyllda och redo för systole. Segelklaffarna är öppna, fickklaffarna är stängda.

Systole: Förklara dess två steg och vilka kamrar som är öppna.

1. Isovolumetrisk kontraktion: Kamrarna börjar kontraherar. Alla klaffar är stängda.

2. Utpumpningsfasen: Kamrarna kontraherar ut blodet. Fickklaffarna är öppna, segelklaffarna är stängda.

• Definiera lubb och dubb.

• Vad händer om fel klaff öppnar eller stängs vid fel tillfälle?

• Lubb=Segelklaffarna stängs i början av systole. Dubb=Fickklaffarna stängs i början av diastole.

• Öppnas fel: Blodet rinner baklänges. Stängs fel: Hjärtat försöker kontrahera hårdare—>högt tryck och överbelastad hjärtmuskel.

• Definiera slagvolym.

• Vad står EDV för och vad innebär det?

• Vad står ESV för och vad innebär det? Vad påverkas det av?

• Mängden blod som pumpas ut varje hjärtslag.

• Enddiastolisk volym: Hur mycket blod det finns i kamrarna innan kontraktion= 120ml.

• Endsystolisk volym: Hur mycket blod det finns i kamrarna efter kontraktion= 50ml. Påverkas av hjärtats kontraktilitet=förmåga att dra ihop sig.

Vad påverkar venöst återflöde? (5)

Vad påverkas av venöst återflöde?

• Muskelpump i vadmuskeln, andningsmuskulatur, kroppsläge, blodvolym, klaffar.

• Mängden blod som kommer in i hjärtat kommer påverka mängden blod i diastole

• Vad ökar slagvolymen?

• Vad minskar slagvolymen?

• Hur räknar man ut slagvolymen?

• Ökar: Ökad fyllnad/preload, ökad kontraktlitet och längre afterload.

• Minskar: Minskad fyllnad/preload, minskad kontraktlitet, ökad afterload (ex. högt blodtryck).

• EDV-ESV=120-50=70ml.

Slagvolym: Definiera preload, afterload och kontraktilitet och vad som påverkar.

• Preload: Hur mycket hjärtat fylls, dvs. hjärtmuskelns uttöjning före kontraktionen. Påverkas av venöst återflöde.

• Afterload: Vilken belastning, motstånd, hjärtat måste pumpa mot, dvs. belastningen kamrarna behöver övervinna vid utpumpning. Påverkas av trycket i aortan och det perifera motståndet. Ökad afterload—>hjärtat måste utveckla högre tryck för att pumpa ut blodet.

• Kontraktilitet: Hur kraftfullt hjärtat kan kontrahera. Påverkas av sympatikus.

• Vad är cardiac output?

• Hur räknar man ut det?

• Hur kan man påverka cardiac output?

• Hjärtminutvolym=hur mycket blod som pumpas ut per minut.

• Hjärtminutvolym=slagvolym x hjärtfrekvens.

• Man kan öka sin slagvolym genom träning, alltså att hjärtat pumpar mer blod per slag och därmed färre slag.

Hur påverkas hjärtats lagvolym vid diastole och systole?

Diastole:

• Preload som påverkas av venöst återflöde.

• Hjärtats eftergivenhet: Complience, låter sig fyllas med blod.

Systole:

• Kontraktlitet: Ökar av sympatkus.

• Afterload: Ökar vid högt blodtryck och förkalkade kärl.

Frank-Starlings hjärtlag:

• Vad är det?

• Förklara grundprincipen.

• Sammanfatta grundprincipen.

• Förklara hur hjärtmuskelfidrerna tänjs ut.

• Det är hjärtats inbyggda förmåga att automatiskt anpassa sin slagvolym efter hur mycket blod som kommer tillbaka till det genom venöst återflöde.

• Om mer blod kommer tillbaka till hjärtat →→ kamrarna fylls mer (ökad preload) →→ hjärtmuskelfibrerna tänjs ut/ökad uttänjning →→ hjärtat drar ihop sig med större kraft och pumpar ut en större slagvolym.

• Hjärtat pumpar ut det det får in. Om det fylls mer, tömmer det sig mer för att hålla balansen.

• När muskelfibrerna sträcks ut hamnar aktin och myosin i ett mer fördelaktigt läge i förhållande till varandra, vilket ger en kraftfullare sammandragning.

• När får hjärtat till sig blod till sina kransartärer?

• Vad påverkas hjärtats egna syrgasbehov av?

• Vad händer vid fysisk aktivitet?

• Under diastole, när koronalkärlen inte pressas av kontraktionen från systolen.

• Hur snabbt hjärtat slår, kontraktilitet och afterload.

• Ökad hjärtfrekvens= tid för diastole blir kortare=tiden för blodflödet genom kransartären blir kortare-->koronalkärlen måste öka sin storlek så de får mer blod.