R0009 - Tentaträning ( min egna )

Hur beräknas Kritisk volym (nollpunkt i st) och Kritisk omsättning (nollpunkt i kr)?

• Kritisk volym (st) = Fasta kostnader (FK) / TB per st

• Kritisk omsättning (kr) = Fasta kostnader (FK) / Täckningsgrad (TG)

Hur beräknas Täckningsbidrag per styck (TB) och Täckningsgrad (TG)?

• TB/st = Pris per st (P) − Rörlig kostnad per st (RK)

• TG = TB per st / Pris per st (eller Totalt TB / Total omsättning)

Hur beräknas Säkerhetsmarginal i antal styck och i procent?

• Säkerhetsmarginal (st) = Verklig volym − Kritisk volym

• Säkerhetsmarginal (%) = Säkerhetsmarginal i st / Verklig volym

Vad är formeln för försäljningsvolym vid ett specifikt vinstmål (resultatmål)?

Fasta kostnader + Önskat resultat / Täckningsbidrag per st (TB)

Vad är formeln för omsättning (i kr) vid ett specifikt vinstmål (resultatmål)?

Fasta kostnader + Önskat resultat / Täckningsgrad (TG)

Hur ser Påläggskalkylkedjan ut (från DM till Självkostnad)?

1. Direkta Material (DM) + Materialomkostnad (MO) = Materialkostnad

2. Direkt Lön (DL) + Tillverkningsomkostnad (TO) = Tillverkningslön

3. Materialkostnad + Tillverkningslön = Tillverkningskostnad (TVK)

4. TVK + Administrationsomkostnad och Försäljningsomkostnad (AO/FO) = Självkostnad (SK)

Vad är formeln för MO-pålägg i procent (%) och vad utgör fördelningsbasen?

• MO-pålägg % = (Totala MO-kostnader / Totalt DM) × 100
  Fördelningsbas: Direkt material (DM) i kronor.

Hur beräknas TO-pålägg i procent (%) respektive i kronor per timme (kr/h)?

• TO-pålägg % = (Totala TO-kostnader / Totalt DL) × 100

• TO-pålägg (kr/h) = (Totala TO-kostnader / Antal arbetstimmar eller maskintimmar

Vad är formeln för Tillverkningskostnad (TVK) och vad motsvarar den?

TVK = DM + MO + DL + TO
Betydelse: Den sammanlagda kostnaden för att tillverka produkten/ordern i fabriken innan den administreras och säljs

Hur beräknas AO-pålägg och FO-pålägg i procent (%), och vad utgör fördelningsbasen för båda?

• AO/FO-pålägg % = (Totala AO/FO-kostnader / Totalt TVK) × 100

• Fördelningsbas: Tillverkningskostnaden (TVK) i kronor

Hur beräknas AFFO-pålägg (%) när AO och FO slås ihop till Affärs- och försäljningsomkostnader?

• AFFO% = (Affärs- och försäljningsomkostnader (AFFO) / Totalt TVK) × 100

• Användning: Används när företaget inte delar upp administration och försäljning på två skilda kostnadsställen

Hur beräknas Vinstpålägg (i kr) och Försäljningspris (exkl. moms) utifrån Självkostnaden?

• Vinstpålägg (kr): Självkostnad (SK) x Vinstpålägg %

• Försäljningspris: Självkostnad (SK) + Vinstpåläg (kr)

Vad är den teoretiska skillnaden mellan direkta kostnader och omkostnader i en påläggskalkyl?

• Direkta kostnader (DM, DL): Kan direkt knytas och mätas till ett enskilt kalkylobjekt (produkt/order).

• Omkostnader/Indirekta (MO, TO, AO, FO): Företagsgemensamma kostnader som fördelas schablonmässigt med hjälp av påläggssatser

Vad är syftet med Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) och hur skiljer den sig från traditionell påläggskalkylering?

• Syfte: Att fördela omkostnader mer rättvisande baserat på vilka aktiviteter som faktiskt utförs och vad som driver kostnaderna.

• Skillnad: Traditionell kalkyl fördelar omkostnader schablonmässigt med volymbaserade nycklar (t.ex. DM/DL i kr), medan ABC använder både volym- och icke-volymrelaterade kostnadsdrivare (t.ex. antal ställ eller order)

Hur beräknas Aktivitetssatsen i ABC-kalkylering och varför undviker ABC felsubventionering?

• Aktivitetssats = Total aktivitetskostnad / Total drivarvolym

• ABC unviker felsubventionering genom att fördela omkostnader utifrån vad produkterna faktiskt förbrukar för aktiviteter, i stället för schablonmässigt baserat på tillverkningsvolym eller lön.

Förklara kortfattat vad begreppen Aktivitet, Kostnadsdrivare och Aktivitetssats står för.

• Aktivitet: En arbetsuppgift eller ett arbetsmoment i verksamheten (t.ex. maskinställning, kvalitetskontroll, inköp).

• Kostnadsdrivare: En fördelningsnyckel/länk som mäter hur mycket av en aktivitet som förbrukas av ett kalkylobjekt (t.ex. antal ställ, antal kontroller).

• Aktivitetssats: Kostnaden per enhet av kostnadsdrivaren, beräknad som:
  - [Aktivitetssats = Aktivitetskostnad / Total kostnadsdrivarvolym]

Varför kallas den traditionella påläggskalkylen för "schablonmässig" och vad innebär begreppet volymsubventionering?

• När omkostnader fördelas enbart efter volym (t.ex. Direkt Material i kr) får högvolymprodukter bära orimligt mycket omkostnader.

• De subventionerar då lågvolym- och specialprodukter, som kräver mycket ställ- och hanteringstid men framstår som billigare än vad de faktiskt är

Nämn 5 styrkor/fördelar med Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC).

• Ger mer rättvisande självkostnader ("sanna kostnader") och undviker volymsubventionering.

• Ger uppmärksamhetsinformation (attention-directing) om vilka produkter/kunder som faktiskt är lönsamma.

• Använder både volym- och icke-volymrelaterade kostnadsdrivare.

• Knyter an till verksamhetens faktiska processer och skiljer på värdeskapande och ej värdeskapande aktiviteter.

• Ger bättre underlag för strategiska beslut som prissättning, kundmix och produktsortiment.

Vilka är de främsta svagheterna/nackdelarna med ABC-kalkylering?

• Det kan vara mycket tidskrävande och kostsamt att kartlägga och följa upp många aktiviteter.

• Risk för att kalkylen blir för detaljerad och oöverskådlig.

• Det kan vara svårt att entydigt identifiera och matcha rätt kostnadsdrivare till rätt aktivitet

Vilka är de 5 stegen för att genomföra en ABC-kalkylering i praktiken?

• Identifiera aktiviteter.

• Beräkna total aktivitetskostnad för varje aktivitet.

• Välj lämplig kostnadsdrivare för varje aktivitet.

• Fastställ total kostnadsdrivarvolym.

• Beräkna aktivitetssatser (kr/drivarenhet) och påför kostnaderna på kalkylobjekten

Vad är syftet med Normalmetoden och varför används den istället för Divisionsmetoden?

• Syfte: Att ge en stabil och jämförbar självkostnad för prissättning och kalkylering året runt.

• Varför: Den förhindrar att självkostnaden per enhet svänger kraftigt när tillverkningsvolymen varierar mellan olika perioder eller säsonger.

Hur beräknas självkostnaden per enhet enligt Divisionsmetoden respektive Normalmetoden?

• Divisionsmetoden: faktiskt rörliga kostnader + faktiska fasta kostnader / faktisk volym
  Normalmetoden: (faktiska rörliga kostnader / faktisk volym) + (faktiska fasta omkostnader / normal volym)

När uppstår en undertäckning av fasta omkostnader och vad visar den?

• När: När Faktisk volym < Normal volym (Påförda fasta omkostnader < Faktiska fasta omkostnader).

• Vad den visar: Kostnaden för outnyttjad kapacitet (att fabriken/resurserna stått delvis tomma och kalkylen inte täckt alla faktiska fasta kostnader).

När uppstår en övertäckning av fasta omkostnader och vad visar den?

• När Faktisk volym > Normal volym (Påförda fasta omkostnader > Faktiska fasta omkostnader).

• Vad den visar: En kapacitetsvinst (fabriken har utnyttjats mer än normalt och kalkylen har "dragit in" mer pengar till de fasta kostnaderna än vad de faktiskt kostade)

Vilken är snabbregeln för att avgöra om det uppstått en övertäckning eller undertäckning på tentan?

• Faktisk volym < Normal volym —> UNDERTÄCKNING (täckt för lite)

• Faktisk volym > Normal volym —> ÖVERTÄCKNING (täckt för mycket)

Hur rangordnas och prioriteras produkter när företaget har en trång sektor?

• Produkterna rangordnas efter högst Täckningsbidrag per enhet av den trånga sektorn (t.ex. kr/maskintimme), INTE efter högst TB/st eller högst TG %.

• Man tillverkar maximalt av den högst rangordnade produkten först innan resursen fördelas på nästa produkt.

När ska ett företag tacka JA till en specialorder ("skambud") till ett lägre pris än vanligt?

När företaget har ledig kapacitet ska man tacka JA till ordern så länge Täckningsbidraget är positivt (TB > 0), dvs. så länge priset (särintäkten) överstiger de rörliga kostnaderna (särkostnaderna). Fasta kostnader påverkas ju inte.

Hur avgör man om det är lönsamt att hyra in extra kapacitet i en trång sektor?

• Jämför hyrkostnaden per timme med TB per timme för den produkt som inte kunde tillverkas klart pga tidsbrist.

• Om TB/h > Hyrkostnad/h är det lönsamt att hyra in extrakapaciteten

Vad är skillnaden mellan Särkostnad och Samkostnad?

• Särkostnad: En kostnad som tillkommer eller försvinner vid ett specifikt handlingsalternativ/beslut.

• Samkostnad: En kostnad som inte påverkas av vilket handlingsalternativ man än väljer.

Vad ingår i Grundinvesteringen (G) och vad är formeln för Pay-off (T)?

• G = Inköpspris + Frakt + Installation + Montering + Utbildning

• Pay-off (T) = Grundinvestering (G) / Årligt inbetalningsöverskott (a)

Vad är formeln för Nettonuvärde (NNV) och när är investeringen lönsam?

• NNV = (a × Nusummefaktor Tabell C) + (R × Nuvärdefaktor Tabell B) − G

• Lönsam: Om NNV ≥ 0 (vid val mellan flera väljs det med högst NNV).

Hur beräknas Annuitet och hur hittas Internräntan i Tabell C?

• Annuitet = Nettonuvärde (NNV) × Annuitetsfaktor (Tabell D)

• Internränta utan restvärde: Beräkna kvoten G / a, slå upp raden för livslängden n Tabell C och läs av räntesatsen. (Lönsam om Internränta ≥ Kalkylränta r).

När använder man Tabell B (Nuvärdefaktor) respektive Tabell C (Nusummefaktor)?

• Tabell B (Enstaka belopp): Används när beloppet sker ett enskilt år i framtiden (t.ex. restvärde, engångsutbetalning eller oregelbundna/olika belopp olika år).

• Tabell C (Årligt belopp): Används när beloppet är exakt lika stort varje år under en sammanhängande period.

Vad är skillnaden mellan ekonomisk och teknisk livslängd, och vilken används i kalkylen?

• Ekonomisk livslängd: Den tid investeringen är lönsam för företaget att använda. (Används i kalkylen!)

• Teknisk livslängd: Den tid maskinen/utrustningen rent fysiskt fungerar innan den går sönder helt.

Vilka är de tre huvudbudgetarna inom ekonomistyrning och vad mäter de?

• Resultatbudget: Beräknade intäkter minus kostnader. Visar förväntad vinst eller förlust.

• Likviditetsbudget: Beräknade inbetalningar minus utbetalningar. Visar om pengarna på banken räcker.

• Budgeterad balansräkning: Förväntade tillgångar, skulder och eget kapital vid årets slut.

Vad är den viktigaste skillnaden mellan Resultatbudget och Likviditetsbudget?

• Resultatbudgeten är periodiserad (när resurser förbrukas/tjäna in) och bryr sig inte om när pengarna betalas.

• Likviditetsbudgeten mäter faktiska betalningsströmmar på konto/kassa och tar hänsyn till kreditdagar.

Vad är formeln för Sålda varors kostnad (KSV) och var i budgetarna placeras den?

KSV = Ingående varulager (IB) + Varuinköp under perioden - Utgående varulager (UB)
Placering: Redovisas som varukostnad i Resultatbudgeten.

Hur hanteras avskrivningar respektive amorteringar i Resultatbudgeten och Likviditetsbudgeten?

• Avskrivningar: Tas med i Resultatbudgeten (kostnad för värdeminskning), men INTE i Likviditetsbudgeten (ingen utbetalning).

• Amorteringar: Tas med i Likviditetsbudgeten (utbetalning av skulder), men INTE i Resultatbudgeten (ingen kostnad, bara skuldminstning).

Hur påverkar 30 dagars försäljning på kredit Resultatbudgeten respektive Likviditetsbudgeten för ett kalenderår?

• Resultatbudgeten: Tar med alla 12 månaders försäljning som intäkt.

• Likviditetsbudgeten: Tar enbart med 11 månaders inbetalningar (eftersom decemberförsäljningen betalas först i januari nästa år och bildar en kundfordran).

Vad står förkortningarna SP, SK, VP, VK för och hur beräknas Total avvikelse?

• SP = Standardpris, SK = Standardkvantitet, VP = Verkligt pris, VK = Verklig kvantitet

• Total avvikelse = (SP × SK) − (VP × VK) (Positivt = Gynnsam, Negativt = Ogynnsam)

Hur beräknas Prisavvikelse (PA) och Kvantitetsavvikelse (KA)?

• Prisavvikelse (PA) = (SP − VP) × VK

• Kvantitetsavvikelse (KA) = (SK − VK) × SP (Totalt för volymen V_v: Multiplicera med V_v).

Hur avgörs om en avvikelse är gynnsam eller ogynnsam?

• Gynnsam avvikelse (+): Faktisk kostnad blev lägre än standardkostnaden (t.ex. lägre timlön eller mindre materialförbrukning).

• Ogynnsam avvikelse (−): Faktisk kostnad blev högre än standardkostnaden (t.ex. högre timlön eller mer spill/tidsåtgång).