1/88
VokabulÀrkort baserade pÄ förelÀsningsanteckningarna om medicinska, psykiatriska och anatomiska termer samt positionsord.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced | Call with Kai | Chat |
|---|
No analytics yet
Send a link to your students to track their progress
Fysiskt trauma
Allvarlig fysisk skada orsakad av yttre vÄld (ex: misshandel, trafikolycka, brÀnnskada)
Auskultation
Att följa med nÄgon pÄ deras arbete för att lyssna och iaktta arbetet för att lÀra sig om det
Palpation
Att kÀnna med hÀnderna utvÀndigt pÄ en patient efter organs storlek, form, lÀge, konsistens mm
Perkussion
Att knacka pÄ kroppen och utifrÄn ljudet som alstras bedöma underliggande organs storlek och beskaffenhet
Hematom
Blodutgjutning. Om det Àr i huden kallas det för blÄmÀrke.
BrÄck
Utbuktning av ett organ/en vÀvnad utanför det hÄlrum som organet normalt sett Àr i.
Stetoskop
Instrument som anvÀnds för att avlyssna ljud frÄn hjÀrta, lungor eller andra organ
Anamnes
Sjukdomshistoria. Patientens berÀttelse om symtom/sjukdomar och eventuella avvikelser i vad som Àr normalt för dem.
Vitala parametrar
Puls, blodtryck, syresÀttning, andningsfrekvens, kroppstemperatur
Saturation
SyremÀttnad i blodet (syresÀttning)
Puls
Dunkande blodvÄgor i artÀrerna som motsvarar antal slag hjÀrtat slÄr per minut
Blodtryck
Blodets tryck mot vÀggarna i artÀrerna. Man anger det högsta (systoliskt) respektive det lÀgsta (diastoliskt) trycket.
Infektion
Ett smittÀmne kommer in i kroppen
Inflammation
Kroppens försvarsreaktion i en vÀvnad eller i ett organ som utsatts för skadlig pÄverkan t ex en infektion, slag, syrebrist mm.
Cancer
Elakartad tumör. Celler som börjat dela sig pÄ ett okontrollerat sÀtt. Finns ca 200 olika.
Diabetes
Diabetes mellitus, Àven kallat sockersjuka dÄ förmÄgan att bryta ner socker försvunnit pga kroppen inte lÀngre kan producera insulin (typ1) eller att kroppens celler Àr mindre kÀnsliga för insulin (typ2).
HjÀrt-kÀrlsjukdomar
KardiovaskulÀra sjukdomar. Samlingsnamn för alla sjukdomar som drabbar cirkulationsorgan, blodkÀrl och hjÀrtat. MÄnga beror pÄ Äderförfettning, att fett samlas pÄ blodkÀrlens inre vÀggar.
Ischemi
Syrebrist i en viss vÀvnad ofta orsakad av blodbrist i vÀvnaden.
Obstruktion
TilltÀppning, hinder i en anatomisk hÄlighet.
Perforation
HÄl i ett ihÄligt organ sÄ att innehÄllet lÀcker ut
Infarkt
OmrÄde av vÀvnadsdöd. UppstÄr nÀr blodflödet reducerats eller upphört pga förtrÀngning/tilltÀppning
Operation
Kirurgiskt ingrepp med syfte att ta bort nÄgot ur kroppen, laga nÄgot eller sÀtta in nÄgot i kroppen. Man öppnar hÀr upp kroppen för att göra ingreppet.
Laparoskopisk operation
TitthÄlskirurgi. Ett rörformigt ofta böjligt kikarinstrument förs in genom hÄl in i bukhÄlan. AnvÀnds mest vid operation av bukhÄlan
Psykiatri
LĂ€ran om de psykiska sjukdomarna
Psykologi
LÀran om sjÀlen, om beteende och tankeprocesser
Psykolog
Person som genomgÄtt högskoleutbildning i psykologi och legitimerats som psykolog av socialstyrelsen. Expert pÄ mÀnskligt beteende och tankeprocesser.
Psykiater
LÀkare som Àr vidareutbildat sig pÄ sjÀlens sjukdomar.
Hallucinationer
Upplevelser som har samma verklighetskaraktÀr som vanlig varseblivning men som uppstÄr utan motsvarande sinnesretning. Kan vara bÄde syn, hörsel, kÀnsel, smak och lukt upplevelser.
Suicid
SjÀlvmord
Agitering
UtÄtagerande ofta vÄldsamt beteende.
Kataton
Mycket passiv knappt kontaktbar, ingen interaktion med omvÀrlden, svara inte pÄ tilltal, passivt rörelsemönster.
VanförestÀllning
Felaktig uppfattning om sig sjÀlv eller omgivningen, orimlig Àven för andra med samma utgÄngspunkt.
Desorienterat tal
Man kan inte ha en begriplig kommunikation med nÄgon
Abstinens
De besvÀr en person upplever vid avsaknad av nÄgot beroendeframkallande
Emotionell
KĂ€nsloladdad
Psykiskt trauma
Psykiskt trauma uppstÄr efter en chockartad och plÄgsam hÀndelse som skapar stress och starka kÀnslor som blir svÄra att hantera efterÄt, hÀndelsen kan ofta Äterupplevas upprepade gÄnger psykiskt
LPT
Lag om psykiatrisk tvÄngsvÄrd
Social förmÄga
FörmÄgan att kommunicera med olika typer av mÀnniskor och sÀtta sig in i deras syn pÄ olika situationer.
Fysisk förmÄga
FörmÄgan att röra sin kropp och utföra olika vardagliga rörelser
Kognitiv förmÄga
FörmÄgan att minnas, orientera sig, lösa problem och hantera siffror och skriven text
Habilitering
à tgÀrd för en person med funktionsnedsÀttning för att bibehÄlla de kroppsfunktioner de har kvar för att kunna leva sÄ normalt som möjligt.
Rehabilitering
à tgÀrd för en person med förvÀrvad funktionsstörning för att Äterskapa de kroppsfunktioner de mist.
Ăldreboende
Ett boende dÀr man kan fÄ hjÀlp med bÄde vardagliga sysslor och medicinska problem. Det finns olika sorter som har olika mycket hjÀlp att erbjuda
Mobilisering
En sjukhuspatient fÄr hjÀlp att röra sina kroppsdelar Àven om de inte kan det sjÀlva. Men Àven fortsatt arbete för att öka patientens egen rörlighet ingÄr i begreppet.
Nutrition
MÀnniskans nÀringsbehov kopplat till rörelse och sjukdomstillstÄnd.
Anatomi
LĂ€ran om levande organismers uppbyggnad
Fysiologi
LĂ€ran om kur kroppen och dess organ fungerar
Evidens
BÀsta tillgÀngliga vetenskap, vetenskapligt bevisade fakta
Kronisk
LÄngvarigt (motsats till akut) tillstÄnd man ofta inte blir fri ifrÄn
Palliativ
En patient med en icke-botbar förvÀntat dödlig sjukdom
Symptom
KÀnnetecken pÄ nÄgot, objektiva tecken eller förÀndringar som patienten sjÀlv mÀrkt eller anhöriga eller personal identifierat. Dessa ger uttryck för en sjukdom eller oönskat tillstÄnd.
Postoperativt
Efter en operation
Kompensatoriskt
I samband med funktionsnedsÀttningar pratar man om kompensatoriska hjÀlpmedel, dÄ ska dessa ersÀtta funktioner som saknas hos en person eller minska pÄverkan av bristen pÄ förmÄgan.
Kommunikation
En social process dÀr man delar tankar, erfarenheter och kÀnslor med varandra. Detta kan ske med mer Àn talad kommunikation, tex kroppssprÄk och mimik.
Tal
Det vi hör nÀr en person pratar, det ljudet vi Ästadkommer nÀr vi pratar
SprÄk
InnehÄllet i det vi sÀger, det Àr alla ord vi har i huvudet och att vi förstÄr vad dessa innebÀr samt hur dessa ska sÀttas samman till meningsfulla enheter.
Oralt
Har med munnen att göra
Fraktur
Benbrott
Osteoporos
Benskörhet
Motorisk
Har med kroppsrörelser att göra
Sensorisk
Sinnesförnimmelser
Tonus
GrundspÀnning hos muskel, styrd av nerver
Flytning
En slemmig vÀtska som kommer frÄn underlivet. Kan vara normal, men kan ocksÄ ha förÀndringar som indikerar pÄ sjukdom
Var
Tjockflytande vÀtska bestÄende av sönderfallande vÀvnad, döda bakterier och döda vita blodkroppar
STI
Sexuellt överförbara sjukdomar
Systoliskt tryck
Blodtrycket nÀr hjÀrtat dras samman
Diastoliskt tryck
Blodtrycket nÀr hjÀrtat slappnar av
Stent
Ett stöd med rörformad struktur som anvÀnds invÀndigt i kÀrl/mindre rörformiga rör
Extremiteter
Armar och ben
Neurologi
LĂ€ran om nervsystemet och dess sjukdomar
Flexor
Muskel eller sena som böjer
Extensor
Muskel eller sena som strÀcker
NSAID
"nonsteroid antiinflammatoric drug" - InflammationshÀmmande lÀkemedel
Obstetrik
Medicinsk specialitet inom graviditet och förlossning
Gynekologi
LĂ€ran om kvinnans underlivssjukdomar
Duration
Hur lÀnge nÄgot varar (hÄller pÄ)
Genitalier
Könsorgan
PMS
Premenstruell spÀnning
Ventral
Ă t buksidan till
Dorsal
Ă t ryggsidan till
Kaudal
Nedanför, mot svansen
Kranial
Ovanför, mot huvudet
Posterior
Bakre
Anterior
FrÀmre
Extern
Yttre
Intern
Inre
Superior
Ăvre
Inferior
Nedre
Distal
BelÀgen lÄngt frÄn kroppens centrum eller medellinje