Cytologi - Läran om cellen

Ordlista och begreppskort inom cytologi och cellbiologi från föreläsningarna vid IBS Hudvårdshögskolan.

Biologi

Läran om livet, levande organismer och livets processer.

Anatomi

Läran om organismens (kroppens) form och uppbyggnad.

Fysiologi

Läran om kroppens funktioner.

Patologi

Sjukdomslära.

Cytologi

Cellära; läran om cellen (från ordet cyto som betyder cell).

Stamceller

Odifferentierade celler som i början har samma utseende och innehåll och ännu inte specialiserats.

Eukaryota celler

Mer komplicerade celler med cellkärna och många olika funktioner, t.ex. hos högre stående växter och djur.

Prokaryota celler

Enklare celler utan cellkärna, t.ex. bakterier.

Somatiska celler

Kroppsliga celler. De består till $80\%$ av vatten och i övrigt av proteiner, fetter, kolhydrater, salter samt arvsmassan (DNA & RNA).

Cellmembran

En skyddande hinna/membran av två tunna skikt fettaktigt ämne med jonkanaler och receptorer, som kontrollerar passage av ämnen in och ut ur cellen.

Semipermeabelt membran

Ett delvis genomsläppligt membran som tillåter endast vissa ämnen att passera igenom.

Cellkärna (Nucleus)

Cellens styr- och kommandocentral som innehåller arvsmassan (DNA) i form av kromosomer och styr alla cellens funktioner.

Kromosomer

Del av DNA-molekylen i cellkärnan som innehåller den genetiska grundritningen. Människans somatiska celler har $46$ stycken.

Nukleol

Kärnkropp i cellkärnan som bildar ribosomer och innehåller RNA.

Kärnmembran

Tunt, dubbelt membran runt cellkärnan med porer som släpper ut RNA och genetisk information i cytoplasman.

Cytoplasma

Cellmassa som utgör cellinnehållet mellan cellmembranet och cellkärnan. Består av cytosol, cellskelett och organeller.

Cytosol

En geléaktig lösning i cytoplasman bestående av $70\%$ vatten och $30\%$ fasta ämnen.

Protoplasma

Betäckning för cytoplasman inklusive cellkärnan (nucleus).

Centrosom

Organell bestående av två centrioler (en moder- och en dottercentriol) som dupliceras inför celldelningen och ansvarar för isärdragningen av kromosomerna.

Mitokondrier

Cellens kraftstationer som omsätter näringsämnen och syre till energi och värme.

Endoplasmatiskt retikel (nätverk)

Cellens cirkulationssystem bestående av ett nätverk av tunna membran i cytoplasman där ämnen transporteras och ämnesomsättning sker.

Ribosomer

Enzymer/strukturer i cellen där tillverkningen av kroppsegna proteiner sker (antingen fritt i cytoplasman eller bundna till ER).

Golgiapparaten

Platta membranblåsor i cytoplasman där syntetiserade proteiner bearbetas, sorteras och paketeras för vidare transport.

Lysosomer

Cellens reningsverk; vesikler innehållande enzymer som bryter ner skadade organeller eller främmande ämnen såsom bakterier.

Diffusion

Passiv transport och utjämning av ämnen (t.ex. syre och koldioxid) genom ett genomträngligt membran baserat på koncentrationsskillnader.

Osmos

Diffusion av vatten genom ett halvgenomträngligt (semipermeabelt) membran tills koncentrationen utjämnats på båda sidor.

Intracellulär vätska

Vätskan som finns inuti cellen, innanför cellmembranet.

Extracellulär vätska

Vätskan utanför cellerna, såsom vävnadsvätska, blod och lymfa.

Aktiv transport

Energikrävande transport av ämnen genom cellmembranet (t.ex. Kalium och Natrium), ofta sker detta via membranblåsor.

Endocytos

Aktiv energikrävande transport där ämnen tas in i cellen via membranblåsor.

Exocytos

Aktiv energikrävande transport där ämnen avges ut ur cellen via membranblåsor.

Metabolism

Ämnesomsättning; alla kemiska processer som sker i en cell.

Basalmetabolism

Grundomsättning; den lägsta mängd energi som kroppen kräver vid total vila.

Anabolism

Uppbyggnad av ämnen (vanligtvis proteiner) för tillväxt och reparation.

Katabolism

Nedbrytning/sönderdelning av ämnen till enklare beståndsdelar, vilket resulterar i bildandet av energi och restprodukter.

Respiration (Cellandning)

Cellens sätt att få energi i mitokondrierna genom att omvandla socker och syre till koldioxid, vatten och ATP.

ATP

Adenosintrifosfat; en energiform som bildas i mitokondrierna och som cellen kan använda direkt i de flesta energikrävande processer.

Mitos

Vanlig celldelning (replikationsdelning) där cellkärnan delas upp i faserna profas, metafas, anafas, telofas och cytokines.

Profas

Mitosens första fas där DNA rätar ut sig och packas till kromatidpar, centrosomen dupliceras och kärnmembranet löses upp.

Metafas

Mitosens fas där kromatidparen ställer upp sig på en lodrät linje i mitten av cellen (ekvatorialplanet) och kärnspolen bildas.

Anafas

Mitosens uppdelningsfas där kärnspolen drar isär kromatidparen så att de separeras till varsin pol i cellen.

Telofas

Mitosens fas där två nya kärnmembran bildas runt kromosomerna vid polerna och kärnspolen sönderfaller.

Cytokines

Processen där cellerna delar cytoplasman och cellmembranet snörs av så att två exakta kopior av ursprungscellen bildas.

Interfas

Tiden mellan celldelningarna där ingen delning sker men normal cellaktivitet, tillväxt och DNA-fördubbling pågår (uppdelad i G1, S, G2).

G0-fas

Stadium där cellen tillfälligt eller permanent har lämnat cellcykeln och sköter sina vanliga uppgifter utan att dela sig.

Meios

Könscellernas delning som består av en reduktionsdelning (kromosomantalet minskar från $46$ till $23$) följt av en vanlig mitos.

Gamet

Obefruktad, mogen könscell (äggcell eller spermie) innehållande $23$ kromosomer.

Zygot

Befruktad äggcell som har $46$ kromosomer ($23$ från mamman och $23$ från pappan).

Autosomer

De $22$ paren av kromosomer som inte utgör könskromosomerna.

Könskromosom

Den kromosom (X eller Y) som bestämmer barnets kön (XX ger flicka, XY ger pojke).

Benign tumör

Godartad tumör som växer långsamt, är väl avgränsad, liknar ursprungscellerna och oftast är ofarlig (t.ex. fettknutor, vårtor, födelsemärken).

Malign tumör

Elakartad tumör (cancer) som växer snabbt och okontrollerat, växer in i omgivande vävnad och kan spridas via blod och lymfa.

Metastaser

Dottertumörer som bildas när cancerceller sprider sig från ursprungstumören till andra delar av kroppen.