1/44
Anpassning (adaptation)
Organismer utvecklar Àrftliga egenskaper som gör dem bÀttre lÀmpade för sin miljö.
Variation
Förekomsten av olikheter mellan individer, populationer eller arter.
Naturligt urval (naturlig selektion)
En central biologisk process dÀr individer med bÀst anpassade Àrftliga egenskaper för sin miljö har större chans att överleva och fortplanta sig.
Biotiska faktorer
De levande delarna i ett ekosystem som pÄverkar miljön och andra organismer t.ex. djur, vÀxter, svampar och bakterier.
Abiotisk faktor
En icke-levande, fysisk eller kemisk faktor i miljön som pÄverkar levande organismer och ekosystem.
Konkurrens
En interaktion dÀr organismer (individer, populationer eller arter) kÀmpar om begrÀnsade resurser som mat, vatten, ljus eller boplatser.
Konvergent evolution
ObeslÀktade organismer oberoende av varandra utvecklar liknande egenskaper, former eller beteenden.
Selektionstryck
Den inverkan omvÀrldsfaktorer (t.ex. klimat, rovdjur, matbrist) har pÄ en population, vilket driver det naturliga urvalet.
Sexuell selektion (sexuellt urval)
En form av naturligt urval dÀr individer med vissa Àrftliga egenskaper har större framgÄng Àn andra med att finna partner och para sig, Àven om dessa egenskaper kan minska överlevnadschansen.
Fitness (fortplantningsframgÄng)
Ett mÄtt pÄ en individs förmÄga att överleva och fortplanta sig i en viss miljö, vilket avgör hur vÀl dess gener förs vidare till nÀsta generation.
Artbildning
Den evolutionÀra process dÀr nya, genetiskt skilda arter uppstÄr ur existerande populationer.
Art
En grupp individer som kan föröka sig med varandra och fÄ fertila avkommor.
Reproduktiv isolering
Biologiska hinder som förhindrar individer frÄn olika populationer eller arter att para sig och fÄ fertil avkomma.
Geografisk isolering
Populationer av samma art fysiskt separeras av geografiska hinder (t.ex. bergskedjor, hav eller öknar), vilket förhindrar reproduktion mellan dem.
Riktat urval
EvolutionÀr process dÀr en specifik extrem egenskap gynnas i en population, vilket gör att genomsnittsegenskapen förflyttas i en viss riktning över tid.
Stabiliserande urval
En form av naturligt urval dÀr individer med genomsnittliga egenskaper gynnas, medan extremvÀrden missgynnas.
Disruptivt urval
En form av naturligt urval dÀr individer med extrema egenskaper gynnas, medan medelmÄttorna missgynnas.
Kemisk evolution
Den process dÀr enkla icke-levande kemiska föreningar pÄ den tidiga jorden utvecklades till komplexa organiska molekyler, vilket möjliggjorde livets uppkomst.
Livets molekyler
De fyra huvudsakliga typerna av biologiska makromolekyler proteiner, nukleinsyror (DNA/RNA), lipider (fetter) och kolhydrater
Nukleotider
De grundlÀggande molekylÀra byggstenarna i nukleinsyror (DNA o RNA)
Lipider
Ett samlingsnamn för en stor grupp fett- och fettliknande Àmnen, sÄsom fetter, oljor, vaxer och kolesterol.
Aminosyror
De fundamentala byggstenarna i proteiner och Àr nödvÀndiga för uppbyggnad av muskler, enzymer, hormoner och immunförsvaret.
DNA
Den molekyl som bÀr den genetiska informationen och fungerar som en ritning för alla levande organismer.
RNA
En livsviktig makromolekyl som finns i alla levande organismer och fungerar som budbÀrare för genetisk information frÄn DNA till cellens proteinfabriker.
Cellmembran
Tunna, flexibla hinna som omsluter alla celler och skiljer deras inre miljö frÄn omvÀrlden.
Fotosyntes
Genom att omvandla solljus, vatten och koldioxid till kemisk energi (socker) och syre, förÀndrade de första fotosyntetiserande organismerna hela planetens förutsÀttningar.
Syrekatastrofen
Cyanobakterier började producera syre genom fotosyntes, vilket var giftigt för dÄtidens anaeroba liv. Det orsakade en massutrotning men möjliggjorde senare utvecklingen av komplext, syrekrÀvande liv.
Cellandning (respiration)
Cellandning Àr den process i levande celler dÀr energirika Àmnen (frÀmst glukos) förbrÀnns med hjÀlp av syre för att frigöra energi (ATP), koldioxid och vatten. Det Àr cellernas sÀtt att utvinna energi ur maten vi Àter och syret vi andas.
Bakterier
Bakterier Àr mikroskopiska, encelliga organismer som finns överallt - i jorden, i vattnet, pÄ huden och inuti kroppen.
Fakta
Objektiva uppgifter och sanna hÀndelser som kan bevisas oberoende av personliga Äsikter.
Hypotes
Ett kvalificerat, obevisat antagande eller en tÀnkbar förklaring av ett fenomen, som anvÀnds som grund för vidare undersökning.
Teori
En systematisk förklaring av hur nÄgot hÀnger ihop eller varför nÄgot hÀnder, baserad pÄ observationer, antaganden och studier.
Interaktion
Hur organismer och biologiska system pÄverkar varandra.
Population
Studien om grupper av individer av samma art som lever inom ett visst omrÄde.
OrganismsamhÀlle
Den samlade gruppen av alla populationer av olika arter (vÀxter, djur, svampar och mikroorganismer) som lever inom ett visst geografiskt omrÄde.
Ekosystem
Ett avgrÀnsat omrÄde i naturen dÀr allt levande (vÀxter, djur, mikroorganismer) och dess icke-levande omgivning (vatten, jord, ljus) samspelar och fungerar som en helhet.
BiosfÀr
Den del av jorden dÀr liv existerar.
Biologisk mÄngfald
Variationsrikedomen pÄ ett omrÄde.
EkosystemtjÀnster
Alla de funktioner och processer i naturen som direkt eller indirekt gynnar mÀnniskan och bidrar till vÄr överlevnad och vÀlfÀrd.
Försörjande tjÀnster
De direkta resurser som vi mÀnniskor fÄr frÄn naturens ekosystem. Inkluderar mat (frukt, vilt, fisk), fÀrskvatten, rÄmaterial som virke, samt biobrÀnsle.
Reglerande tjÀnster
De processer i naturen som skapar en stabil och hÀlsosam miljö för oss mÀnniskor. System som bland annat renar vatten, balanserar klimatet och skyddar mot naturkatastrofer.
Kulturella tjÀnster
De immateriella och icke-materiella fördelar som mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det handlar om upplevelser som frÀmjar hÀlsa, vÀlbefinnande och rekreation.
Stödjande tjÀnster
De grundlÀggande naturprocesser som krÀvs för att alla andra ekosystemtjÀnster (sÄsom matproduktion, vattenrening och klimatreglering) ska fungera.