Filosofi

John Rawls

menade att ett rättvist samhälle ska organiseras utifrån principer som människor skulle välja om de inte visste vilken position de själva kommer att få i samhället.

Viktigt begrepp: Den ursprungliga positionen

Föreställ dig att du ska bestämma hur ett samhälle ska fungera innan du föds. Du vet inte om du kommer att vara rik eller fattig, frisk eller sjuk, eller vilka förutsättningar du kommer att ha.

Detta kallas att befinna sig bakom okunnighetens slöja.

DEN URSPRUNGLIGA POSITIONEN

Du vet inte vem du kommer att vara i samhället.

Välj regler som är rättvisa oavsett vilken position du får.

Dina egna fördelar ska inte styra valet.

Rawls har två grundläggande rättviseprinciper:

Frihetsprincipen: Alla ska ha samma grundläggande fri- och rättigheter, så länge dessa är förenliga med samma friheter för andra.

Skillnadsprincipen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter får finnas, men de ska vara till största möjliga fördel för de minst gynnade. Möjligheter till positioner i samhället ska också vara rättvist öppna för alla.

Robert Nozick

ansåg att en rättvis stat ska ha mycket begränsad makt. Individer ska själva få bestämma över sina liv och sin egendom

Minimalstat eller nattväktarstat

En minimalstat ska framför allt skydda människor mot våld, stöld och bedrägeri, samt upprätthålla avtal och rättigheter genom exempelvis polis och domstolar.

Staten ska inte genom omfattande omfördelning försöka bestämma vilken fördelning av rikedom som är bäst.

Nozicks rättvisetanke: Det avgörande är inte om alla har lika mycket pengar, utan hur människor har fått det de äger. Egendom är rättmätig om den har förvärvats och överförts på rättvisa sätt. Orättvisor behöver däremot rättas till.

Charles Taylor

menar att vi inte kan förstå människan som en helt fristående individ.

Våra värderingar, vår identitet och vår uppfattning om vad som är rätt och fel påverkas av samhället, språket, kulturen och andra människor.

Taylor kritiserar individualistiska föreställningar som behandlar människor som om de kunde skiljas från alla sociala relationer.

Peter Singer

använder ett konsekvensetiskt resonemang. Han menar att vi bör ta andras lidande på allvar, även när de lever långt bort.

Hans centrala tanke är att vi bör förhindra något mycket dåligt när vi kan göra det utan att behöva offra något av jämförbar moralisk betydelse.

Richard Sylvan och Val Plumwood

Bussanalogin används för att förklara vårt ansvar gentemot kommande generationer.

Föreställ dig att människor åker buss tillsammans. En grupp lämnar över bussen i sämre skick till nästa grupp, som i sin tur måste använda samma buss.

Generation 1

Använder resurser

Generation 2

Ärver följderna

Generation 3

Måste leva vidare

Bussen symboliserar jorden. Vi har ett ansvar att inte förstöra för dem som kommer efter oss.

Huvudpoängen: Det är moraliskt problematiskt att dagens människor använder naturresurser eller orsakar miljöskador som framtida generationer tvingas hantera.

Arne Naess

är förknippad med djupekologi och ekosofi.

Ekosofi betyder ungefär ekologisk visdom. Naess menar att människan är en del av naturen och att naturen inte bara har värde för att den är användbar för människor.

Djur, växter och ekosystem kan ha ett egenvärde.

Närhetsprincipen innebär i det här sammanhanget att vi tenderar att ge större moralisk betydelse åt dem som står oss nära.

Problem med närhetsprincipen: Den riskerar att leda till att vi bortser från människor, djur och miljöer som befinner sig långt ifrån oss.

Ett globalt miljöproblem som klimatförändringar kan därför kräva ett bredare moraliskt perspektiv.

Peter Singer

menar att vi inte får bortse från djurs intressen bara för att de tillhör en annan art.

Han kritiserar speciesism (artdiskriminering): att människors intressen automatiskt räknas mer enbart på grund av arttillhörigheten.

Det centrala är framför allt förmågan att ha intressen och att uppleva exempelvis smärta och lidande.

Det betyder inte att människor och djur är identiska eller har exakt samma behov. Det innebär att liknande intressen ska ges likvärdig moralisk hänsyn.

Exempel: Om både en människa och en gris kan känna smärta behöver grisens lidande också tas på allvar.

Antropocentrism

Människocentrerat synsätt där människans intressen är utgångspunkten för moralisk hänsyn.

Ekosofi

Ekologisk livsfilosofi som betonar människans samband med naturen.

Preferensutilitarism

Vanlig utilitarism förknippas ofta med att maximera lycka eller välbefinnande. Preferensutilitarism lägger i stället tonvikten på hur väl individers önskningar och intressen tillgodoses.

Egenvärde

Något är värdefullt i sig, inte bara för sin nytta för andra.

Art diskriminering / speciesism

Att särbehandla individers intressen enbart med hänvisning till vilken art de tillhör.

Minimalstat

ska framför allt skydda människor mot våld, stöld och bedrägeri, samt upprätthålla avtal och rättigheter genom exempelvis polis och domstolar.

Staten ska inte genom omfattande omfördelning försöka bestämma vilken fördelning av rikedom som är bäst.

Simone de Beauvoir

Hennes berömda tanke är att det vi förknippar med att vara kvinna till stor del formas genom uppfostran, sociala normer och förväntningar.

Det handlar alltså om att skilja mellan kroppsliga förutsättningar och de roller som samhället skapar.

Exempel: Om flickor förväntas vara omhändertagande och pojkar förväntas vara modiga behöver sådana förväntningar inte bero på medfödda egenskaper.

Existentialism: Människan skapar sin identitet genom sitt liv, sina val och handlingar, även om friheten påverkas av hennes situation.

Sara Ruddick

lära oss moral genom relationen mellan en förälder och ett barn.

Det är viktigt att visa omsorg, empati och ansvar för andra människor.

förknippas med tanken om modrande och omsorgsetik.

Hon lyfter fram de särskilda erfarenheter och moraliska förhållningssätt som kan utvecklas genom att ta ansvar för barn.

Modrande handlar inte enbart om biologiskt moderskap utan om praktiken att vårda och fostra ett barn.

Hon lyfter särskilt fram omsorg, uppmärksamhet på behov, ansvar och relationer.

Exempel: När ett barn är ledset handlar en förälder inte enbart utifrån abstrakta regler, utan försöker förstå just barnets situation och behov.

Tännsjö

ifrågasätter om omsorgsrelationen mellan en förälder och ett barn alltid kan användas som förebild för moral i samhället.

Relationen mellan vuxen och barn är ofta ojämlik: den vuxne har mer makt och ansvar.

Mellan jämlika vuxna kan det vara viktigare att respektera varandras självbestämmande och använda principer som är lika för alla.

Sandra Harding

menar att vetenskap och kunskap påverkas av vilka människor som utför forskning och vilken social position de har.

Historiskt har forskning ofta dominerats av västerländska män, vilket kan ha påverkat vilka frågor som ställts och vilka erfarenheter som tagits på allvar.

Ståndpunktsteori: Människors sociala erfarenheter påverkar vad de kan upptäcka och förstå. Perspektiv från marginaliserade grupper kan synliggöra sådant som dominerande grupper har förbisett.

vill göra vetenskapen mer objektiv genom att även granska forskarnas egna förutsättningar och inkludera flera olika perspektiv.

Modrande

Praktiken att vårda, skydda och fostra barn.

Omsorgsetik

Etik som betonar relationer, ansvar, empati och människors konkreta behov.

Feministisk empirism

Vill korrigera könsbias inom forskning med hjälp av bättre forskningsmetoder och kritisk granskning.

Ståndpunktsteori

Undersöker hur social position och erfarenheter påverkar vad vi kan veta.

Existentialism

Filosofisk riktning som betonar människans existens, frihet, val och ansvar.

Platon

menade att samhället fungerar bäst när varje samhällsgrupp utför den uppgift som den är bäst lämpad för.

Han delade in idealstaten i tre huvudgrupper:

Platons idealstat – förenklad pyramid.

De visa: Filosoferna, som har kunskap om det goda och därför bör styra.

De modiga: Väktarna eller krigarna, som ska försvara samhället.

De driftiga: Producenterna, exempelvis jordbrukare, hantverkare och handelsmän.

Platon menar att ett rättvist samhälle uppstår när varje grupp utför sin uppgift och helheten fungerar harmoniskt.

Karl Marx

ansåg att samhällets utveckling i hög grad påverkas av ekonomiska förhållanden och kampen mellan samhällsklasser.

Historisk materialism är tanken att sättet människor producerar det de behöver för att leva har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling.

I kapitalismen finns en konflikt mellan:

• Bourgeoisien: De som äger produktionsmedlen, exempelvis fabriker, maskiner och kapital.

• Proletariatet: Arbetarklassen, som måste sälja sin arbetskraft för att försörja sig.

Marx menar att arbetare producerar värde, men att kapitalägarna tillägnar sig en del av värdet som vinst. Detta hör ihop med hans teori om exploatering och mervärde.

Marx och samhällspyramiden – sidan 156

Förenklad bild av klassförhållandena i kapitalismen, inte en exakt återgivning av bokens diagram.

Marx tänkte sig att kapitalismens motsättningar kunde leda till att arbetarklassen organiserade sig och förändrade samhället.

Hans slutmål var ett klasslöst samhälle, där produktionsmedlen inte längre används för att en ägande klass ska kunna exploatera en annan.

Historisk utveckling i förenklad form:

Feodalt samhälle

Kapitalism

Socialistisk övergång

Klasslöst kommunistiskt samhälle

Thomas Hobbes

utgår från ett tankeexperiment om hur livet skulle kunna vara utan stat och gemensamma lagar.

Naturtillståndet: Ett tillstånd där det inte finns någon gemensam politisk makt som kan upprätthålla fred och säkerhet.

Hobbes menade att detta kunde leda till ett tillstånd av allas krig mot alla, eftersom människor kan misstro och hota varandra.

För att undvika detta ingår människor ett samhällskontrakt där de accepterar en gemensam överordnad makt.

John Locke

ansåg att människor har naturliga rättigheter: liv, frihet och egendom.

Staten skapas genom ett samhällskontrakt för att skydda dessa rättigheter.

Till skillnad från Hobbes menar Locke att statsmakten ska vara begränsad. Om den allvarligt kränker människors rättigheter och sviker sitt uppdrag kan folket ha rätt att göra motstånd.

Frihetsprincipen

Alla ska ha samma grundläggande fri- och rättigheter, så länge dessa är förenliga med samma friheter för andra.

Skillnadsprincipen

Sociala och ekonomiska ojämlikheter får finnas, men de ska vara till största möjliga fördel för de minst gynnade. Möjligheter till positioner i samhället ska också vara rättvist öppna för alla.