1/193
Looks like no tags are added yet.
Organisationssamhälle
Ett samhälle som domineras av organisationer, som formar oss till sociala individer och där människan till stor del är anpassad till organisationer.
Målkonflikter
Revirstrider och andra konflikter som uppstår till följd av att mål ofta är vaga, motsägelsefulla och svåra att tolka. Sker ofta till följd av motstridiga krav och förväntningar hos intressentgrupper.
Aspektseende
Aktivt söka nya infallsvinklar och tolkningsmöjligheter, både på ny och gammal information
Reflekterande praktiker
Reflekterar över sina beslut och handlingar och kritiskt granskar organisationer i syfte att förändra och förbättra
Teori som verktygslåda
Använda teorierna och modellerna som verktyg för att analysera organisationer
Strategi
Övergripande inriktningar och sätten att uppfylla dessa inriktningar
Mission
Beskriver en organisations identitet, syfte och värderingar.
Vänder sig till både till externa och interna intressenter.
Bidrar till identitet och mening.
Kommuniceras genom mission statements.
Vision
Ett framtida läge som medarbetare vill identifiera sig med och nå.
Tydligt, engagerande och utmanande.
Bidrar till handling
Strategi som plan / proaktiv analys
Att identifiera särskilda eller unika kompetenser och resurser som man kan ta vara på och vidareutveckla för att bygga upp sin organisation.
Marknadsmöjligheter
Företagets resurser och kopetens
Ledningens värderingar och aspirationer
Samhälleliga förpliktelser
Strukturen följer strategin
Planeringsidealet
Analys -> Planering -> Genomförande
Strategisk ledning
Att analysera interna förhållanden och den externa omgivningen, för att kunna maximera användningen av resurser i förhållande till de mål som satts upp.
Strategi som position
Större fokus på omvärlden i planeringsarbetet.
Branschdynamik
Positionering
Braschdynamik
Vad som kännetecknar branscher och vilka förutsättningar som råder i dem.
Förklarar lönsamhetsskillnader mellan branscher.
Marknadsstruktur
Porter’s Five Forces.
Structure-conduct-performance
Marknadsstruktur styr handling, som i sin tur styr resultatet
Porters fem krafter
1. Inträdesbarriärer
2. Kundernas styrka
3. Leverantörernas styrka
4. Förekomsten av substitut
5. Rivalitet (konkurrens)
Positionering
Organisationers position i branschen samt de konkurrensfördelar de har.
Förklarar lönsamhetsskillnader inom en bransch.
Konkurrensfördelar och konkurrensmässig bredd
Konkurrensfördelar
1. Lågkostnadsstrategi
2. Differentiering
Lågkostnadsstrategi
Lägre kostnader för produktion, lägre försäljningspris och högre avkastning.
Differentiering
Unik lösning/produkt för kunderna
Konkurrensmässig bredd
1. Bred orientering
2. Snävt fokus
Bred orientering
Flera marknadssegment
Snävt fokus
Enstaka eller få marknadssegment
Resursbaserad strategi
Utveckla sin strategi utifrån sina egna resurser och hur man ska utnyttja dem på bästa sätt.
Grundar sig på att branscher är heterogena och att resursskillnader är svåra och kostsamma att förändra.
Distinkt kompetens
Det som gör en organisation unik. Väl utnyttjad bidrar den till långsiktig konkurrenskraft
Finanskapital
Monetära resurser som likvida medel, investerade medel och fordringar.
Fysiskt kapital
Fysiska tillgångar, såsom geografisk placering, maskiner, infrastruktur och närhet till råmaterial.
Mänskligt kapital
Medarbetares kunskaper, erfarenheter, utbildning, insikter och andra intellektuella förmågor.
Organisationskapital
Organisationsstrukturen, kulturen, förmågan till lärande, relationer, rykte och image.
VRIO-modellen samt innebörd av varje
1. Value (värdefull) - Resursen bidrar till ökad effektivitet
2. Rarity (sällsynt) - Företagets unika resurser
3. Imitability (svårimiterbar) - Resursen är kostsam eller svår att imitera för konkurrenter
4. Organization (organisation) - Hur resursen är organiserad, exempelvis med rutiner eller styrning
Förhållanden som gör en resurs svårimiterbar
1. Unika historiska förhållanden - Temporärt extra gynnsam eller tar lång tid att utveckla
2. Kausal tvetydlighet - Kombinationen av olika resurser som tillsammans blir effektivare
3. Social komplexitet - Kombinationer av medarbetare, utrustning osv
Kärnkompetenser
Kompetenser som förser företagets kärnprodukter
Kärnkompetenser utvecklas vid användning och deras värde ökar.
Kritik mot analytiska synsätten på strategi
En väl analyserad och framtagen strategi kommer sällan bli lika dan i verkligheten pga att omvärldsförhållandena hela tiden förändras.
Strategi som process
Strategier utvecklas och växer fram under periodens gång, tillsammans med personalens tolkningar och handlingar
Strategier formeras efter hand snarare än formuleras på förhand.
Begränsad rationalitet
Enligt processsynsättet nöjer man sig med tillräckligt bra underlag för att fatta beslut istället för optimala analyser.
Realiserad strategi
Stora delar av den planerade strategin faller bort under processen, och ersätts och utvecklas med nya förhållanden.
Strategiformering
I stället för att designa den strategiska planeringen baserat på gissningar om framtiden bör man forma en organisation som kan handskas med en komplex omgivning och en föränderlig värld.
Delegering och strategiskt engagemang på flera chefsnivåer
Strategi som praktik
Hur ledningar och andra ansvariga jobbar med att utveckla strategier i praktiken. T.ex. genom planer, dokument, diskussioner och workshops.
Inkrementalism
Att det strategiska arbetet förflyttar organisationen i små (inkrementella) steg
Strategisk konsistens
Innebär att en organisation har en röd tråd mellan sina övergripande mål, beslut, resurser och dagliga handlingar över tid. Möjliggör långsiktighet och strategisk trovärdighet istället för att vara strategiskt medelmåttig.
Kritik mot strategi som process
Synsättet nedvärderar vikten av planering och analys
Strukturperspektivet
Organisationer är strukturerade samband mellan människor, och strukturperspektivet diskuterar hur samarbeten kan åstadkommas, förenklas och effektiviseras
Arbetsdelning
Specificera olika delar av organisationen, dela upp arbetet i olika ansvarsområden, för att ge större möjligheter till kompetensutveckling och bättre resursutnyttjande av varje arbetsmoment.
Horisontell arbetsdelning
Arbetsdelning på samma ansvarsnivå
Svarar till samma chef
Vertikal arbetsdelning
Arbetsdelning mellan ansvarsnivåer
Hierarki
VD, platschef, mellanchef
Enkel struktur
Organisation där informell och direkt kommunikation används.
Centralisering
Samlar makt och beslutsfattande uppåt i organisationen
Decentralisering
Makt, beslutsfattande och ansvar är utspritt över organisationen och dess medarbetare
Platt organisation
Nästan bara horisontell arbetsdelning där alla har mycket ansvar.
En enskild chef har stort kontrollspann.
Chefs kontrollspann
Hur många underordnade chefen har
Formalisering
Arbetsprocesser definieras tydligt genom regler, riktlinjer och procedurer.
Säkerställer konsekvens och tydlighet i arbetet.
Skriftliga instruktioner
Standardisering
Skapa enlighet i arbetsprocesser eller resultaten av dem.
Görs genom kompetenskrav, väldefinierade procedurer eller kvalitetskontroller. Behöver inte vara nedskrivet.
Stab
Tillhandahåller funktioner som samtliga delar av en organisation behöver men som är ineffektivt för dem att ordna själva.
Exempelvis HR-avdelning, ekonomiavdelning och IT-avdelning.
Mekanistisk organisation
Påverkas inte mycket av omvärldsförändringar och kan därför ha mycket formalisering och standardisering
Organisk organisation
Föränderlig och behöver kunna anpassa sig snabbt. Därmed lite formalisering och standardisering, ofta decentraliserad
Organisationsschema
Kartlägger hur en organisation är uppbygd
Linjeorganisation
Horisontell arbetsdelning
Vertikal arbetsdelning (antalet chefsnivåer)
Linje-stab organisation
Horisontell arbetsdelning
Vertikal arbetsdelning (antalet chefsnivåer)
Staber är direkt underställda den centrala ledningen
Funktionsorganisation
Ritar upp hur den horisontella och vertikala arbetsdelningen ser ut, men betonar på den horisontella arbetsdelningen
Matrisorganisation
Varje avdelning hamnar under två eller fler chefers kontrollspann, exemplevis att det finns en geografisk chef och en produktionschef.
Styrning
Att få andra att göra det man själv vill genom att utöva makt. Syfte att uppnå mål så effektivt som möjligt i organisationen
Formell auktoritet
Makt kopplad till en specifik roll eller position inom en organisation.
Informell makt
Makt som inte är kopplat till en roll, utan istället beror på personliga egenskaper och beteenden.
Inre effektivitet
Efficiency. Sambandet mellan organisationens produktion och konsumtion.
Yttre effektivitet
Effectiveness. Måluppfyllelse på övergripande plan, skapa kundvärde över tid.
Resultatstyrning
Att sätta upp resultat och resultatmål som medarbetare ska sträva mot eller förväntas uppnå
Fokus på inre effektivitet
Resultatenhet
En enhet med uppdrag att leverera på ett visst resultatmål
Beteendestyrning
Styra arbetsprocesser genom arbetsdelning där varje enhet ska bli så effektiv som möjligt
Direkt övervakning, teknologisk styrning och regelstyrning
Direkt övervakning
Direktiv, ordergivning och kontroll att dessa följs
Teknologisk styrning
Effektivisera med löpande band eller förprogrammerade procedurer
Regelstyrning
Styrning genom formaliserade och standardiserade rutiner och regler
Mcdonaldisering
Effektivisera varje liten del av processen genom beteendestyrning och inre effektivitet
Normativ styrning
Att styra genom att påverka värderingar och föreställningar hos organisationens medlemmar, både formellt och informellt.
Byråkrati
Ett system för organisering som förlitar sig på fastställda och formaliserade regler och procedurer.
Bygger på beteendestyrning, arbetsdelning, tilltro till medarbetare, hierarki och underlättande administration.
Syftar till att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och noggrannhet.
Möjliggörande byråkrati
Skapar, genom standardisering och formalisering, stabila och trygga förutsättningar för kreativitet och en prövande inställning till nya idéer och lösningar.
Individer slipper lägga tid och energi på administration.
Tvingande byråkrati
Kontrollerar, hindrar och inskränker handlingsfriheten hos organisationens medlemmar genom att skapa tröghet och stelhet.
Regler och standardisering hämmar kreativitet.
Den oundvikliga byråkratin
Byråkrati utvecklas naturligt och närmast oundvikligt för alla organisationer som växer till en viss storlek.
Mintzbergs grundformer
1. Enkel struktur
2. Maskinbyråkrati
3. Proffessionsbyråkrati
4. Divisionaliserad struktur
5. Adhocrati
Mintzbergs nyckeldelar
1. Den strategiska ledningen
2. Teknostrukturen
3. Den operativa kärnan
4. Mellancheferna
5. De stödjande staberna
Mintzbergs koordineringsmekanismer
1. Direkt övervakning / direktstyrning
2. Standardisering av arbetsprocesser
3. Standardisering av kunskap och kompetens
4. Standardisering av resultat
5. Ömsesidig anpassning / självstyrning
Särkoppling
Ett glapp mellan vad en organisation säger att den gör (dess formella strukturer, policys och officiella mål) och vad den faktiskt gör i den dagliga praktiken
Delarna i en organisation kommunicerar eller samarbetar inte
Lös koppling
Delar av en organisation eller olika enheter kan samverka eller påverka varandra, men de är tillräckligt oberoende för att en förändring i en del inte automatiskt rasar eller förändrar hela resten.
Hybridorganisation
Organisationer som kombinerar olika logiker, värderingar och organisationsformer som normalt tillhör skilda samhällssektorer.
Flera av Mintszbergs femmor, vanligt att det blir så.
Kultur
Gemensamma normer, värderingar och beteendemönster i en grupp eller organisation.
Växer fram över tiden, är svåra att förändra
Normer
Oskrivna regler och förväntningar
Värderingar
Uppsättning övertygelser och principer som delas av en grupp. De flesta normer är grundade i värderingar.
Företagskultur
Något organisationer har
En formell kultur som en företagsledning har formulerat som styrmedel och/eller marknadsföringsverktyg
Organisationskultur
Något organisationer är
Ett analytiskt verktyg för att förstå organisationer.
Speglar medarbetares upplevelser, mening och känslor.
Institutionellt synsätt på organisationer
Förklarar varför organisationer ofta ser ut och agerar som de gör för att uppnå legitimitet i sin omgivning - det vill säga att verka "korrekta", pålitliga och accepterade.
Socialisering
Arbetet med att få medarbetare att dela företagets normer och värderingar. Träna nyanställda i att passa in.
Introduktionskurser, internutbildningar och klädkod.
Rekrytering (för normativ styrning)
Att, vid nyanställning, hitta personer som man tycker passar med företagskulturen eller bedöms vara möjliga att forma i enlighet med den.
Företagskultur som marknadsföring
Slogans och liknande för att få intressenter att identifiera sig med organisationen
Neo-normativ kontroll
Sudda ut gränsen mellan privatliv och arbetsliv genom att låta medarbetare uttrycka sig själva på arbetsplatsen.
Medarbetares värderingar och personligheter styrs ofta på ett djupare plan.
Varumärkescentrerad kontroll
Medarbetarnas livsstil blir ett marknadsföringsverktyg
Subkultur
I stora organisationer kan kulturen variera mellan olika delar. Olika avdelningar utvecklar subkulturer, samtidigt som visst tänk är gemensamt för hela organisationen.
Kulturens tre uttrycksformer
1. Materialitet
2. Språk
3. Handlingar
Materialitet
Fysiska föremål, design, utseende, lokalers utformning
Språk
Intern och extern kommunikation, jargong, humor
Handlingar
Hur man beter och uppför sig inom organisationen
Storytelling / historieberättande
Berättelser som skapar en djupare mening, engagemang och en känsla av samhörighet bland medarbetarna, gentemot organisationens verksamhet och mål.
Det institutionella perspektivet
Företag tar ibland beslut utan logiska och rationella resonemang i syfte att verka legitima.