Osmosregulation och utsöndring

0.0(0)
Studied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/26

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

27 Terms

1
New cards

Osmoregulation

- Regulerar ett löst ämnes koncentration och balanserar förlust/vinning av vatten

- Komplext system hos vissa organismer

Finns 3 homeostatiska processer:

- Osmotisk reglation (osmotiskt tryck hos vätskor, ex. vatten)

- Jonisk regulation (koncentrationen av specifika joner, ex. salt)

- Utsöndring av kväve (en toxisk biprodukt av protein metabolismen -> måste ut)

2
New cards

Diffusion vs. osmos

- Diffusion => bara det lösta ämnet rör sig (hög -> låg koncentration)

- Osmos => rörelse av lösningsmedlet (hög -> låg koncentration av det lösta ämnet)

3
New cards

Osmolaritet

- Koncentrationen av det lösta ämnet bestämmer åt vilket håll lösningsmedlet (vatten) rör sig

- Om rörelsen av vattnet hos 2 lösningar är lika åt båda hållen => *isoosmotisk* (koncentrationen i jämnvikt)

- Om skillnad i osmolaritet =>*hypoosmotisk* (låg koncentration av det lösta ämnet) eller *hyperosmotisk* (hög koncentration av det lösta ämnet)

<p>- Koncentrationen av det lösta ämnet bestämmer åt vilket håll lösningsmedlet (vatten) rör sig</p><p>- Om rörelsen av vattnet hos 2 lösningar är lika åt båda hållen => *isoosmotisk* (koncentrationen i jämnvikt)</p><p>- Om skillnad i osmolaritet =>*hypoosmotisk* (låg koncentration av det lösta ämnet) eller *hyperosmotisk* (hög koncentration av det lösta ämnet)</p>
4
New cards

Joniska/osmotiska svårigheter

- Marina miljöer => får salt, förlorar vatten

- Färskvatten miljöer => förlorar salt, får vatten

- Landlevaned miljöer => förlorar vatten

- Föränderlig miljö (både land och vatten) => behöver kunna ändra sina homeostatiska mekanismer (blandning mellan osmokonformer/osmoregulator)

5
New cards

Osmokonformer

- Kan inte styra över jonkoncentrationen oavsett omgivningen -> "go with the flow"

- Bara marina djur, ex. många invertibarter

- Intern och extern osmolaritet lika

<p>- Kan inte styra över jonkoncentrationen oavsett omgivningen -> "go with the flow"</p><p>- Bara marina djur, ex. många invertibarter</p><p>- Intern och extern osmolaritet lika</p>
6
New cards

Osmoregulator

- Kan kontrollera sin jonkoncentration beroende på sin omgivning -> osmolariteten konstant

- Många marina vertebrater

- Behöver energi för att kunna behålla sin osmotiska gardient -> olika mycket energi behövs beroend på olika faktorer

¤ Skillnaden av osmolaritet i djuret jämfört med omgivningen

¤ Hur enkelt vatten och lösta ämnen kan färdas längs djurets yta

¤ Arbetet att pumpa lösta ämnen över membranet.

<p>- Kan kontrollera sin jonkoncentration beroende på sin omgivning -> osmolariteten konstant</p><p>- Många marina vertebrater</p><p>- Behöver energi för att kunna behålla sin osmotiska gardient -> olika mycket energi behövs beroend på olika faktorer</p><p>¤ Skillnaden av osmolaritet i djuret jämfört med omgivningen</p><p>¤ Hur enkelt vatten och lösta ämnen kan färdas längs djurets yta</p><p>¤ Arbetet att pumpa lösta ämnen över membranet.</p>
7
New cards

Olika sätt att transportera lösta ämnen

Epitelceller använder 2 olika typer av transport:

*Transcellulär*

- Åker genom cellen via membran

- Jonkanaler => transportera joner med sin garadient (ingen ATP används)

- Aquaporiner

- Na+/K+ATPas pump => transport mot gardient (behöver ATP)

- Elektroneutrala kotransportörer => molekyler med samma energinivå gör ett tybyte -> nettoladdning = 0

¤ Både Cl- och Na+ kan gå in i cellen samtidigt

*Paracellulär*

- Åker mellan celler

- Finns "leaky" och "tajt" epitel -> åker mer eller mindre igenom beroende på hur mycket mellanrum det finns mellan

8
New cards

Hur marina benfiskar reglerar vatten/salt

- Är hypoosmotiska i jämförelse med havsvattnet -> förlorar lätt vatten genom osmos och får lätt i sig salt genom diffusion/mat

- Får i sig vatten igen genom drickande av det salta vattnet => förhöjt saltintag -> mekanismer för att utsöndra salt

¤ Deras gälar pumpar ut salt

¤ Deras urin är väldigt koncentrerat av salt -> kan behålla så mycket vatten som möjligt

9
New cards

Hur hajar reglerar vatten/salt

- Är hyperosmotiska generellt => för in vatten i kroppen konstant -> måste få in salt också

¤ Får i sig lite salt genom diffusion -> behåller urea som främsta intag av salt

- Är hypoionisk => tar in specifikt NaCl konstant -> måste bli av med det

¤ Utsöndras genom rektalkörteln och urinet

10
New cards

Hur färskvattenbenfiskar reglerar vatten/salt

- Är hyperosmotiska => tar in konstant vatten och förlorar salt lätt

- Förlorar salt genom diffusion -> återintas genom mat och gälarna

- Bibehåller vattenbalansen genom att utsöndra stora mängder utspätt urin

- Får in vatten genom gälarna också

11
New cards

Hur landlevande djur reglerar vatten/salt

- Förlorar vatten konstant genom avdunstning, men kroppen bra på att behålla (ex. fjädrar, fjäll, päls och vaxartad kutikula)

- Många ökendjur spar vatten genom att vara aktiva på nätterna => slipper värme och att behöva reglera kroppstemperaturen -> förlora vatten

- Bibehåller vattenbalansen genom föda, dricka vatten och producera H2O metaboliskt

12
New cards

Saltkörtlar

- Finns hos reptiler och fåglar

- Körtlarna nära ögat -> kanalerna slutar nära näsborren

- Utsöndrar hyperosmotiska lösningar av Na+ och Cl-

- Kan utsöndra så mycket salt som möjligt utan att behöva göra sig av med vatten (denna process kräver ej vatten)

- Tar bort salt direkt från blodet -> lumen av körteln -> ansamlas innan det utsöndras

<p>- Finns hos reptiler och fåglar</p><p>- Körtlarna nära ögat -> kanalerna slutar nära näsborren</p><p>- Utsöndrar hyperosmotiska lösningar av Na+ och Cl-</p><p>- Kan utsöndra så mycket salt som möjligt utan att behöva göra sig av med vatten (denna process kräver ej vatten)</p><p>- Tar bort salt direkt från blodet -> lumen av körteln -> ansamlas innan det utsöndras</p>
13
New cards

Utsöndring av kväve

- När aminosyrorna bryts ned produceras ammoniak -> giftigt => måste utsöndras

- Kan utsöndras i 3 olika former: ammonium, urinsyra och urea

- Ju mer giftigt, ju mer lösligt i vatten

¤ Ammonium giftigast, urea i mitten och urinsyra minst giftig

- Majoriteten av vattendjur => ammonium

¤ Omringad av vatten -> inga problem med utsöndring

- Däggdjur, amfibier, hajar och några benfiskar => urea

- Reptiler, insekter, sniglar och fåglar => urinsyra

¤ Urea väldigt litet -> mindre giftig att vara i under längre tid (ex. i ett ägg)

14
New cards

Planarias utsöndringssystem

- Har protonefridier -> ett nätverk av slutna kanaler (tubuli) kopplade till externa öppningar

- De minsta grenarna av nätverket har en avslutande cellulär ehet kallad flamlök (flame bulb)

- Tubulin utsöndrar en utspädd vätska och har en funktion i osmoregulationen

<p>- Har protonefridier -> ett nätverk av slutna kanaler (tubuli) kopplade till externa öppningar</p><p>- De minsta grenarna av nätverket har en avslutande cellulär ehet kallad flamlök (flame bulb)</p><p>- Tubulin utsöndrar en utspädd vätska och har en funktion i osmoregulationen</p>
15
New cards

Daggmaskars utsöndringssystem

- Varje segment har ett par metanefridier

¤ Består utav tubuls (samlar celomvätska), intern öppning mellan segmenten, blåsa och en extern öppning

- Kapillärerna omkring reabsorberar näring

<p>- Varje segment har ett par metanefridier</p><p>¤ Består utav tubuls (samlar celomvätska), intern öppning mellan segmenten, blåsa och en extern öppning</p><p>- Kapillärerna omkring reabsorberar näring</p>
16
New cards

Artropoders utsöndringssystem

- Har malpighiska kärl -> tar bort kväverester från deras hemolymf => har en funktion i osmoregulationen

- Insekter producerar en ganska torr rest, för det mesta urinsyra

- Vissa insekter kan ta upp vatten från luften

<p>- Har malpighiska kärl -> tar bort kväverester från deras hemolymf => har en funktion i osmoregulationen</p><p>- Insekter producerar en ganska torr rest, för det mesta urinsyra</p><p>- Vissa insekter kan ta upp vatten från luften</p>
17
New cards

Njurens olika delar

- Renal medulla (njurmärgen)

- Renal cortex (njurbarken)

- Renal pelvis (njurbäcken)

- Ureter (urinledaren)

<p>- Renal medulla (njurmärgen)</p><p>- Renal cortex (njurbarken)</p><p>- Renal pelvis (njurbäcken)</p><p>- Ureter (urinledaren)</p>
18
New cards

Nefroner

- Rensar kroppen på metaboliska rester, ex. ammoniak, urea, urinsyra, kreatin, vattenlösliga toxiner och tungmetaller

- Filtrerar blodet 60 ggr/dag

- Regulerar blodtrycket genom att pumpa ut överfödig vätska och salter

- Små molekyler filtreras lätt genom glomerulus till proximala tubulus

- Finns 2 typer: juxtamedullär nefron och kortikalt nefron

¤ Juxtamedullär är bara i njurbarken och kortikal är både i njurbarken och njurmärgen

<p>- Rensar kroppen på metaboliska rester, ex. ammoniak, urea, urinsyra, kreatin, vattenlösliga toxiner och tungmetaller</p><p>- Filtrerar blodet 60 ggr/dag</p><p>- Regulerar blodtrycket genom att pumpa ut överfödig vätska och salter</p><p>- Små molekyler filtreras lätt genom glomerulus till proximala tubulus</p><p>- Finns 2 typer: juxtamedullär nefron och kortikalt nefron</p><p>¤ Juxtamedullär är bara i njurbarken och kortikal är både i njurbarken och njurmärgen</p>
19
New cards

Steg i urinproduktionen

1. Filtrering (i glomerulus) -> flitrerar kroppsvätskor

2. Reabsoption (genom proximal tubulus) -> återtar de bra lösta ämnena till blodet

3. Utsöndring -> adderar icke-essentiella lösta ämnen och rester från kroppsvästkorna till primärurinet

4. Exkretion -> primärurinet (som innehåller kväverester) åker ut från kroppen

20
New cards

Filtrering av urin

- Sker i Bowmans kapsel

- Blod kommer in i njuren i ett högt tryck (från Renal artär) -> kommer dirket in i mindre kapillärer => alla stora molekyler är kvar medan de små (ex. urea, aminosyror, glukos och vatten) åker ut pga. det höga trycket -> åker ut i nefron tubulus

- För att hindra plasma proteiner från att åker ut -> podocyter runt kapillärerna

<p>- Sker i Bowmans kapsel</p><p>- Blod kommer in i njuren i ett högt tryck (från Renal artär) -> kommer dirket in i mindre kapillärer => alla stora molekyler är kvar medan de små (ex. urea, aminosyror, glukos och vatten) åker ut pga. det höga trycket -> åker ut i nefron tubulus</p><p>- För att hindra plasma proteiner från att åker ut -> podocyter runt kapillärerna</p>
21
New cards

Podocyter

- Specialiserade epitelceller

- Finns omkring kapillärerna i glomerulus

- Hindrar plasma proteiner att åka till urinet

- (A på bilden)

<p>- Specialiserade epitelceller</p><p>- Finns omkring kapillärerna i glomerulus</p><p>- Hindrar plasma proteiner att åka till urinet</p><p>- (A på bilden)</p>
22
New cards

Tryckets påverkan på urinproduktionen

- Efter filtreringen åker primärurinet in Henles slynga (loop of Henle)

- Blodtrycket ökar då det smalnas av från proximala tubulus i njurbarken till inre njurmärgen (Henles slynga) -> vatten pressas ut

- Påväg upp igen till den distala tubulus i njurbarken minskar trycket då den blir tjockare igen -> måste pumpa ut NaCl aktivt (passivt när den fortfarande är smal)

- Påväg ner igen till inre njurmärgen och samlingsröret ökar trycket igen -> vatten och urea pressas ut (passivt), NaCl behöver pumpas ut (aktivt)

- Hög koncentration av urea i njurmärgen => förbättrar reabsorptionen av vatten från samlingsröret

23
New cards

Skillnader i njurens utformning i olika typer av djur

*Däggdjur*

- Torra miljöer -> lång Henles slynga

- Blöta miljöer -> kort Henles slynga

- Juxtamedullära nefroner viktiga i vattenkonservationen

*Fåglar*

- Kort Henles slynga

- Konserverar vatten genom urinsyra istället för urea

*Reptiler*

- Har bara kortikala nefroner

- Utsöndrar kväverester som urinsyra

*Färskvattenfiskar*

- Konserverar salt i deras distala tubuls

- Utsöndrar stora volymer av utspätt urin

*Amfibier*

- Konserverar vatten genom reabsoption av vatten från urinblåsan

*Marina benfiskar*

- Hypoosmotisk jämfört med deras miljö -> filtrerar väldigt lite och utsöndrar väldigt lite urin

- Har en liten glomerulus eller saknar den helt

24
New cards

Hormoner kopplat till njurens funktion, balans av vatten och blodtryck

- Antidiuretiskt hormon (ADH)

- Renin-Angiotensin-Aldesterone (RAA)

- Atrial natriuretic peptide (ANP)/natriuretisk förmaksfaktor (ANF)

25
New cards

Antidiuretiskt hormon (ADH)

- Osmolariten i urinet styrs av nervsystemet och hormoner

¤ Ökning av osmolaritete (som detekteras av hypotalamus) => utsöndring av ADH (även kallat Arginin-Vasopressin)

- Gör samlingsröret mer permeabelt för vatten => ökning av reabsoption i samlingsröret genom temporär ökning av aquaporiner

- I samlingsrörscellerna finns det en massa vesiklar med aquaporiner i förvaring redo att åka till membranet

¤ Aquaporinerna i vesiklarna transporteras till membranet via exocytos

<p>- Osmolariten i urinet styrs av nervsystemet och hormoner</p><p>¤ Ökning av osmolaritete (som detekteras av hypotalamus) => utsöndring av ADH (även kallat Arginin-Vasopressin)</p><p>- Gör samlingsröret mer permeabelt för vatten => ökning av reabsoption i samlingsröret genom temporär ökning av aquaporiner</p><p>- I samlingsrörscellerna finns det en massa vesiklar med aquaporiner i förvaring redo att åka till membranet</p><p>¤ Aquaporinerna i vesiklarna transporteras till membranet via exocytos</p>
26
New cards

Renin-Angiotenis-Aldosteron Systemet (RAAS)

- En del av ett komplext feedback loop

- Viktig del -> juxtaglomerulära apparaten (JGA)

¤ Epitelceller i glomerulus som nuddar den distala tubulus

¤ Hjälper till att bibehålla blodtrycket => effektiv reabsoption av Na+ och rätt födeshastighet genom glomerulus

- RAAS korrigerar låg volym av extracellulär vätska och lågt blodtryck

1. JGA känner av en ändring i blodtryck/blodvolym (det har sjunkit) -> utsöndrar renin

2. Renin triggar igång formationen av angiotensin I (från angiotenisinogen som produecras av levern) -> omvandlas till angiotensin II

3.1 Angiotensin II ökar blodtrycket genom vasokonstriktion (blodkärlen dras ihop)

3.2 Angiotensin II ökar blodtrycket genom att stimulera aldosteron (från binjuren) => reabsoption av Na+ och vatten

<p>- En del av ett komplext feedback loop</p><p>- Viktig del -> juxtaglomerulära apparaten (JGA)</p><p>¤ Epitelceller i glomerulus som nuddar den distala tubulus</p><p>¤ Hjälper till att bibehålla blodtrycket => effektiv reabsoption av Na+ och rätt födeshastighet genom glomerulus</p><p>- RAAS korrigerar låg volym av extracellulär vätska och lågt blodtryck</p><p>1. JGA känner av en ändring i blodtryck/blodvolym (det har sjunkit) -> utsöndrar renin</p><p>2. Renin triggar igång formationen av angiotensin I (från angiotenisinogen som produecras av levern) -> omvandlas till angiotensin II</p><p>3.1 Angiotensin II ökar blodtrycket genom vasokonstriktion (blodkärlen dras ihop)</p><p>3.2 Angiotensin II ökar blodtrycket genom att stimulera aldosteron (från binjuren) => reabsoption av Na+ och vatten</p>
27
New cards

Atrial natriuretic peptide (ANP)/natriuretisk förmaksfaktor (ANF)

- Motsätter RAAS => inhiberar renin

- ANP utsöndras av atriella kardomyocter i respons till ökning av blodvolym/blodtryck

<p>- Motsätter RAAS => inhiberar renin</p><p>- ANP utsöndras av atriella kardomyocter i respons till ökning av blodvolym/blodtryck</p>