Massmedia s 116–142

Enligt den svenska riksdagen bör medierna ha tre uppgifter: vilka?

Att informera (ge medborgare info nödvändig till att ta ställning i samhällsfrågor)

Att kommentera (på grejerna som händer i samhället)

Att granska (hålla koll p officiella o privata makthavare)

Vilka grundlagar behandlar medierna?

Yttrandefrihet och tryckfrihet.

Medialisering

Att politiker har börjat anpassa sig till och lära sig mediernas sätt att arbeta och tankesätt, vilket försvårar granskningen utav dom.  Medialisering är även när politiker tränar inför att bemöta medierna. Medialisering började runt 1960-talet.

Opinion

En gemensam åsikt hos en större grupp individer.

Opinionsbildning

När åsikter formas hos individer och grupper av individer som resultat av samspelet mellan individen och omgivningen.

Den allmänna opinionen

Den inställning i en specifik fråga som en stor grupp människor omfattar.

Information

Upplysning från massmedierna som är viktig för opinionsbildning.

Propaganda

Medveten påverkan av opinionsbildningen av massmedierna.

Åsiktskorridoren

Idéen att utrymmet för åsiktsrikedom blivit starkt kringskuret och att många frågor därmed inte går att ta upp i den offentliga debatten.

6.       Vad betyder det att vi tar del av budskap selektivt?

Vi minns vad vi “vill” se, höra och läsa, vilket påverkar argumentens genomslag.

Tryckfrihetsförordningen år och huvudinnehåll (5 punkter)

(1949) 1. Censurförbud: offentliga organ t.ex. staten får inte förhandsgranska skrift eller förhindra dess tryckning eller spridning, bara väcka åtal efteråt om det inte är sant.

2. Etableringsfrihet: Alla svenska medborgare har rätt att starta och ge ut en tidning utan att staten stoppar dem, så länge tidningen har en ansvarig utgivare som ansvarar för vad som skriv i tidningen, t.ex. i fallet att åtal väcks mot dem (gäller alla massmedier)

3. Meddelarskydd och rätt till anonymitet: Om du lämnar uppgifter till en tidning ska du varken behöva avslöja ditt namn eller bli straffad. Alla som arbetar på tidningen har också rätt till anonymitet. Lagar mot att dela information i t.ex. socialtjänsten eller hälsovården är det enda hindret.

4. Särskild rättsordning: Domstolen har ett speciellt protokoll för tryckfrihetsåtal. Bl.a. kan parterna önska att en jury bestämmer vem som bär skulden, och tingsrätten dömer sedan böter/skadestånd/fängelse. Domstolen har rätt att ändra juryns dom om den var fällande, men inte om den var friande.

5. Offentlighetsprincipen: Alla handlingar hos myndigheterna ska vara tillgängliga för allmänheten. Detta gäller även all data på databaser. De enda undantagen är ärenden gällande rikets säkerhet eller en enskild individs integritet, då dessa kan hemligstämplas enligt sekretesslagen.

Yttrandefrihetsgrundlagen år och huvudinnehåll

1991. Tryckfrihetsförordningen ska gälla alla massmedier och inte bara tidningar. Men etableringsreglerna för markburen tv och radio är annorlunda och bundna till en annan lag.

Publicistiska regler (6st)

1. Ge korrekta nyheter: korrekt och allsidig nyhetsförmedling, kritisk hållning till källor, texten täcker löpsedel rubrik och ingress.

2. Döm ingen ohörd: Ge personen som kritiseras tillfälle att möta kritiken och ta inte parti i skuldfrågan gällande brottsutredningar.

3. Respektera den personliga integritiéten: avstå från att inkräkta på folks privatliv om det inte krävs av allmänintresset, och visa brottsoffer hänsyn.

4. var försiktig med namn: Överväg noga konsekvenserna av att publicera namn och undvik identifierbara uppgifter om ålder, kön, yrke, nationalitet etc. (undantag ifall det är allmänintresse)

5. var varsam med bilder: undvik bilder som kan såra eller kränka och förfalska inte bilden genom beskärning, montage eller missvisande bildtext

6. ge plats åt bemötande: felaktiga uppgifter ska rättas och påståenden ska få bemötas. rättelser och genmälen ska publiceras så snabbt som möjligt.

   om en tidning brytit mot reglerna kan de anmälas till Allmänhetens Pressombudsman (PO) som också kan granska tidningar på egen hand.

Public service vs frihetliga modellen

begrepp använda för att skilja på olika länders huvudmodell på tv och radio. sverige har båda delarna.

Public service: licensfinansierad, drivs i allmänhetens tjänst. krav på opartiskhet, saklighet och mångsidigt programutbud. myndigheter, organisationer och företag ska granskas.

Frihetliga modellen: fri etablering, kommersiellt inriktad. intäkter kommer från reklam. programinnehållet inkluderar lätt underhållning.