Laktation

Mjölkbildning, sekretion av mjölk och mjölkning/digivning/däggning.

Vilka processer ingår i laktationsperioden?

Colostrum

Råmjölk

Den innehåller viktiga antikroppar (t.ex. immunoglobuliner G, M och A) som ungen är mest mottaglig för direkt efter födseln. Detta är extra viktigt hos arter som häst och idisslare där inga antikroppar överförs via placentan under dräktigheten. Antikropparna är viktiga då de ger ungen en passiv immunitet som består i ca en månad.

Råmjölken innehåller också mer protein, fett, mineraler och vitaminer än vanlig mjölk.

Varför är det viktigt att ungen snabbt får i sig råmjölken?

En vattenfas med vatten, mjölkprotein, laktos, elektrolyter och vattenlösliga vitaminer.

En fettfas med mjölkfett och fettlösliga vitaminer.

Dessa utgör all näring ungen behöver från födsel till avvänjning.

De unika är laktos, mjölkfett och mjölkprotein.

Vad innehåller mjölk? + Vilka komponenter är unika till mjölk?

Caseiner (som klumpar sig vid lågt pH), vassleproteiner och immunoglobuliner.

Vilka tre grupper kan mjölkprotein delas upp i?

Båda innehåller triglycerider med stora halter korta fettsyror, men idisslare har lite högre koncentration med korta fettsyror.

Mjölk från idisslare har också en lägre koncentration fleromättade fettsyror då deras mikrober mättar fetterna de får i sig genom födan.

För alla arter så påverkas mjölkfettet av dieten till större del än andra mjölkkomponenter.

Vad kännetecknar mjölkfett hos idisslare och enkelmagade djur?

Mer: Kalium, kalcium, fosfater och citrat.

Mindre: Natrium, klor, CO2 och HCO3⁻.

Men osmolariteten jämnar ut sig i längden då båda har 300 mosmol/liter. De är isotona.

Vilka elektrolyter finns det mer respektive mindre av i mjölken jämfört med plasman?

Art, ungens ålder, omgivningens temperatur och individuella variationer.

Art och individ påverkar också ifall ungen diar ofta (t.ex. häst) eller sällan (t.ex. hund). Det första alternativet leder till en lägre koncentration medan det andra leder till en högre koncentration.

Tiden på i laktationscykeln påverkar också. Laktoshalten är relativt oförändrad och minskar bara lite under tiden. Fett och proteinhalterna minskar i början och är som lägst när mjölkvolymen är som högst. Sedan ökar fett och proteinhalterna medan mjölkvolymen minskar.

Vilka faktorer påverkar mjölkens sammansättning?

För att kunna öka cardiac output och blodvolymen. Detta är för kunna öka blodflödet till juvret (400-500 liter per liter mjölk, vilket utgör 20% av CO), för att syresätta och för kunna bli av med vatten och näring via mjölken.

Varför ökar intaget av vatten och foder under laktationer?

Mammogenes

Bildningen av juvrets utförsgångar och sekretoriska celler under fosterstadiet

Mjölkkörtlarna är hudkörtlar som börjar utvecklas i fosterstadiet. Utförsgångarna bildas först mha östrogen, GH och glukokortikoider. Sedan bildas alveolerna med själva körtelväven mha östrogen, GH, glukokortikoider och progesteron.

Även fettväv och lokala tillväxtfaktorer som IGF-1 behövs för juvertillväxt.

Under könsmognaden så ökar östrogen och progesteron vilket leder till vidareutveckling av juvret.

Under dräktigheten så ökar östrogen och progesteron igen och juvret utvecklas ännu mer genom celldelning. I slutet av dräktigheten ökar även prolaktinnivåerna vilket leder till den sista utvecklingen.

Redogör för mammogenesen och de hormoner som krävs

De minsta mjölkproducerande enheterna är alveoler med speciella sekretoriska epitelceller i innerväggarna. Dessa alveoler ligger i kluster om 150-200 stycken som kallas lobuli. Samlingar av lobuli kallas lobi.

Runt alveolernas epitel så finns väggar med kontraktila myoepitelceller som hjälper till att pressa ut mjölken vid mjölknedsläpp.

Mjölken som bildas lagras först temporärt i alveolerna men sedan transporteras den genom utförsgångarna till spenarna. Där samlas mjölk från alla alveoler ofta i en juvercistern för att sedan komma till spencisternen och sedan ut genom spenkanalen.

Hur är det färdigutvecklade juvret uppbyggt?

Mjölken i alveolerna och de små mjölkgångarna har högre fetthalt men kräver oxytocin för mjölknedsläpp. Mjölken i cisternerna och stora mjölkgångar har lägre fetthalt men kräver inget oxytocin för mjölknedsläpp.

Kor har mer alveolmjölk och getter har mer cisternmjölk. Getter kan alltså mjölkas utan oxytocin men mjölken har då lägre fetthalt.

Hur skiljer alveolmjölk sig från cisternmjölk?

I början så växer det genom att alveolcellerna prolifererar. Detta leder till en topp i mjölkproduktion. Därefter minskar antalet epitelceller pga apoptos och därmed också mjölkproduktionen.

Vad händer med juvret under laktationen?

Laktogenes

Mjölkbildning

Laktossyntesen är motorn i bildningen av mjölkens vattenfas och reglerar därmed mjölkmängden.

Laktos bildas i golgiapparaten hos alveolernas epitelceller, från glukos och galaktos som transporterats till körtlarna med blodet. Detta kräver alfa-lakt.albumin vars produktion stimuleras av prolaktin.

När laktoset har bildats så packas det i golgiblåsor som vatten kan diffundera in i. Dessa vesiklar exocyteras sedan i alveolens lumen.

Mjölkfetterna bildas i epitelcellerna från acetat (idisslare och enkelmagade) eller glukos (enkelmagade) som kan bilda acetyl-CoA. Prekursorerna kommer från lager i levern, födan och/eller mikroberna och transporteras till epitelet via blodet i kylomikroner, VLDL eller fritt. De färdiga triglyceriderna ackumuleras som fettdroppar som sedan exocyteras till alveolens lumen. Vid exocytosen så behåller de det apikala cellmembranet för att kunna “lösas” i vattenfasen.

Mjölkproteinerna bildas i epitelcellerna och kommer från aminosyror som transporteras till epitelet via blodet.

Hur sker laktogenesen?

Regleras av näringstillförsel/foderstaten, antal sekretoriska alveolceller, hur ofta juvret töms, hormoner mm.

Vilka faktorer påverkar/reglerar mjölkbildningen?

Regleras av näringstillförsel/foderstaten, antal sekretoriska alveolceller, hur ofta juvret töms (mindre tömning > mindre prolaktin + ökat tryck i juvret vilket minskar mjölkproduktionen), hormoner mm.

Hos vissa arter kan hormoner från foster och/eller placenta anpassa mjölkbildningen till antal foster då hormonnivåerna ökar med antal foster. Vilka hormon detta är skiljer sig från art till art men t.ex. placenta-lactogen eller relaxin.

Hormoner som insulin, GH, IGF-1, tyroideahormoner och kortisol reglerar metabolismen i alveolarepitelet och påverkar därmed laktationen.

Ökade nivåer av östrogen och progesteron (t.ex. vid ny dräktighet) minskar mjölkbildningen. Hos kor bör de inte mjölkas då 40-60 dagar innan förlossning för att minska risken att nästa laktationsperiod påverkas.

Prolaktin stimulerar mjölkbildningen genom att binda till receptorer i alveolernas epitelceller och öka nivån av afta-laktalbumin som behövs för laktossyntesen.

Prolaktinfrisättning hämmas vanligtvis av PRL-IH aka dopamin.

Men vid laktation så ökar östrogenhalterna vilket stimulerar adenohypofysens laktotroper som bildar prolaktin. Dessutom så sker reflektorisk reglering när förlossningen sker och ungen suger på juvret. Detta stimulerar frisättning av PRL-RH och TRH som i sin tur stimulerar prolaktinfrisättning.

(Och om det finns mycket prolaktin så kan det också ge negativ feedback som ökar dopaminhalten.)

Redogör för den hormonella regleringen av mjölkbildningen

För att de producerar så mycket mer mjölk än vad som behövs för kalven, ca 50 liter per dag.

Det finns inte heller någon aktiv reglering av mjölkens vattenfas som gör att de kan koncentrera mjölken för att spara på vatten.

(Dessutom leder mjölkens isotona natur till att osmolariteten i blodet inte ändras trots den stora vätskeförlusten. Detta leder till att törsten inte stimuleras förrän efter blodvolymen redan minskat.)

Varför blir högproducerande mjölkkor lätt uttorkade?

Den induceras av sensoriska stimuli som känsel, syn, lukt eller ljud från ungen. Då bildas oxytocin i hypotalamus vilket sedan frisätts från neurohypofysen.

Oxytocinet binder sedan till receptorerna i juveralveolernas myoepitelceller vilket inducerar en kontraktion. Detta ökar trycket i alveolerna, reducerar motståndet i utförsgångarna och öppnar spenkanalerna. Detta gör att smölken kan släppas ner.

Mjölknedsläppet kan hämmas av ett sympatikuspåslag då detta minskar sekretionen av oxytocin. Förutom att inhibera myoepitelcellernas kontraktioner så minskar det även blodflödet till juvret och kontraherar spenen. Detta gör också att stress leder till mer residualmjölk i juvret, minskad mjölkproduktion och ökad risk för infektion.

Redogör för mjölknedsläppningsreflexen

Mastit

Juverinflammation

Subklinisk: Ett förstadie utan synbara eller kännbara förändringar i mjölken eller juvret.

Klinisk: Visar symptom och kan delas in vidare i lindrig, måttlig eller höggradig mastit.

(Kan också delas in i akut vs kronisk form)

Vilka två typer av mastit finns? (Två typer av indelning.)

Orsak: T.ex. infektion, trauma eller hyperaktivt immunförsvar.

Symptom: T.ex. inflammation, läckande tight junctions, minskad mjölkmängd och/eller förändrad mjölksammansättning.

Vad är orsaker och symptom för mastit?