Reglering och förändringsledning för hållbart företagande

Flashcards med centrala termer och begrepp kring EU-reglering, globala klimatavtal, hållbarhetsstandarder och förändringsledning baserade på föreläsningsanteckningarna.

Bolagets regulatoriska landskap

Helheten av regler som styr hur ett bolag agerar, symboliserat av berg (lagar som måste följas), ramverk (stigar som visar vägen) och väder (konstant föränderliga förutsättningar).

Riokonferensen

Även kallad Earth Summit eller ECO-92. FN-konferens kring miljö och utveckling.

EU klimatlag

Tillkom 2021. Gemensam och rättsligt bindande för alla medlemsländer i EU.

Tidsperiod för insikten

1970 - 1990

Tidsperiod för globala mål och ramverk

1990 - 2015

Tidsperiod för EU bindande

2014 - 2024

Tidsperiod för förenkling och genomförande

2015 - nu

Hård reglering

Obligatorisk reglering bestående av lagar och EU-regler som måste följas, till exempel årsredovisningslagen.

Mjuk reglering

Frivilliga ramverk och standarder (såsom ISO 26000) som kan bli tvingande i praktiken när marknaden kräver viss data, och som ofta blir morgondagens lagar.

Förordning (EU)

En bindande EU-rättsakt som implementeras direkt i varje medlemsland utan att behöva omsättas i nationell lag.

Direktiv (EU)

En EU-rättsakt som sätter upp bindande mål men som måste omsättas i nationell lag i respektive land för att börja gälla.

Stockholmskonferensen (1972)

Den första FN-konferensen om den mänskliga miljön, vilken ledde till bildandet av FN:s miljöprogram UNEP.

Brundtlandrapporten (1987)

FN-rapporten 'Vår gemensamma framtid' som definierade hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Miljöbalken (1999)

Svensk samlad miljölagstiftning som gäller alla bolag och innehåller principer såsom försiktighetsprincipen, förorenaren betalar och produktvalsprincipen.

Kyotoprotokollet (1997)

Ett internationellt klimatavtal där världens rika länder fick juridiskt bindande utsläppsmål.

Global Compact (2000)

Ett frivilligt FN-initiativ som företag ansluter sig till för att anpassa sin verksamhet och strategi efter universella principer om bland annat mänskliga rättigheter och miljö.

Millenniemålen

Åtta globala utvecklingsmål antagna av FN för perioden 2000–2015 med fokus på utvecklingsländer, minskad extrem fattigdom, skolgång för barn och minskad barndödlighet.

Agenda 2030

FN:s handlingsplan antagen 2015 av 193 länder som innehåller 17 globala mål och 169 delmål; den är universell, integrerad och inkluderar näringslivet under devisen att ingen ska lämnas utanför.

De fem P:na (Agenda 2030)

De fem tematiska grundpelarna som Agenda 2030 vilar på: People, Planet, Prosperity, Peace och Partnership.

SDG-washing

Ytlig användning av de globala hållbarhetsmålen i marknadsföringssyfte utan verklig förankring, exempelvis genom ikoner utan innehåll, 'cherry picking' eller business as usual.

Parisavtalet (2015)

Globalt klimatavtal antaget vid COP21 med huvudmålet att hålla den globala uppvärmningen väl under $2\,^{\circ}\text{C}$ och sträva mot att begränsa den till $1{,}5\,^{\circ}\text{C}$.

NDC (Nationally Determined Contributions)

Länders egna, icke-bindande nationella klimatåtaganden inom ramen för Parisavtalet som ska skärpas och revideras vart femte år.

Den gröna given (European Green Deal)

EU:s tillväxtstrategi från 2019 med målsättningen att ställa om unionen och uppnå ett klimatneutralt EU till senast år 2050.

Fit for 55

EU:s klimatpaket som syftar till att minska växthusgasutsläppen med minst $-55\,\%$ till år 2030 genom bland annat skärpt utsläppshandel och krav på nya bilar.

NFRD (Non-Financial Reporting Directive)

EU-direktiv från 2014 (i svensk lag 2017) om icke-finansiell rapportering som ålade bolag att rapportera om hållbarhet, men som ofta resulterade i marknadsföring.

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)

EU-direktiv antaget 2022 (svensk lag 2024) som ersätter NFRD med obligatoriska, standardiserade och gemensamma krav på hållbarhetsrapportering.

EUDR (EU Deforestation Regulation)

EU-förordning från 2023 som ställer krav på att specificerade råvaror och produkter inte får härstamma från mark som avskogats efter den 31 december 2020.

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive)

EU-direktiv från 2024 som kräver tillbörlig aktsamhet och ansvarstagande avseende mänskliga rättigheter och miljö genom bolagets hela värdekedja.

EU-taxonomin (2020)

Ett gemensamt klassificeringssystem inom EU som fastställer vetenskapliga kriterier för vilka ekonomiska verksamheter som ska klassas som miljömässigt hållbara.

Triple bottom line

Ett helhetsperspektiv på hållbarhet som innebär att verksamheten balanserar och tar hänsyn till tre dimensioner: miljö, samhälle och ekonomi.

ESG

Ett ramverk för att mäta och styra hållbarhetsaspekter baserat på tre områden: Environmental (miljö/utsläpp), Social (sociala frågor/medarbetare) och Governance (bolagsstyrning/affärsetik).

Cirkulär ekonomi

Ett ekonomiskt system som håller resurser och material i omlopp genom att minska och dela, återanvända och reparera, renovera och bygga om samt återvinna.

Linjär ekonomi

En traditionell konsumtionsmodell baserad på sekvensen: ta resurser, tillverka, använda och slänga.

CSR (Corporate Social Responsibility)

Företagens samhällsansvar och medvetenhet kring hur den egna affärsverksamheten påverkar människor, arbetsvillkor och samhälle (exempelvis ramverket ISO 26000).

Förändringsledning (inom hållbarhet)

Processen att förflytta människor från ett nuläge till ett önskat målläge, vilket krävs eftersom hållbarhet är tvärfunktionellt, långsiktigt och måste genomsyra vardagliga beteenden.

Nettonoll

Ett klimatmål som innebär att ett bolag ska minska sina utsläpp med minst $90\,\%$ i hela värdekedjan innan resterande utsläpp kompenseras eller neutraliseras.

Sveriges klimatmål (2045)

Det nationella målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045.

Landskapskarta

Ett verktyg för att kartlägga och visualisera vilka externa regler, lagar och ramverk som påverkar och styr det specifika bolaget.