1/54
Övningskort i form av begrepp och definitioner baserade på repetition av vetenskapsteori, astronomi, fysik, kemi, cellbiologi, genetik, bioteknik, människans fysiologi och medicinsk etik.
Vetenskaplig teori
En väletablerad förklaring av fenomen i världen som har vuxit fram under lång tid genom många forskares observationer och tester, och som ständigt prövas, bekräftas eller omformuleras.
Katastrofteorin (Georges Cuvier)
Teorin framlagd av Georges Cuvier om att jordens tidigare arter försvann genom storskaliga naturkatastrofer, vilket förklarar fossilfynd av utdöda organismer.
Lamarckism (Jean-Baptiste de Lamarck)
Evolutionsteoretisk modell som föreslog att egenskaper som en organism utvecklar och använder mycket under sitt liv ärvs vidare till avkomman, medan oanvända egenskaper tillbakabildas.
Naturligt urval (Charles Darwin)
Evolutionär mekanism där individer föds med naturlig variation, och de individer vars egenskaper är bäst anpassade till sin miljö har störst chans att överleva och föra sina arvsanlag vidare.
Thomas H. Morgan
Forskare som konstaterade att de ärftliga arvsanlag (partiklar) som Gregor Mendel beskrev är gener samlade på kromosomer i cellkärnan.

Det vetenskapliga arbetssättet
Den metodik där observationer leder till frågeställningar och testbara hypoteser, vilka prövas med observationer och experiment; om hypotesen håller kan en teori formas, annars modifieras hypotesen.
Laborationsrapportens struktur
Strukturerad redovisning bestående av Inledning (syfte, hypotes, bakgrundsfakta, källor), Material och metoder (upprepbar instruktion), Resultat (saklig redovisning med tabeller/diagram), Diskussion (tolkning, felkällor, tillämpning) samt Källhänvisningar.
Pseudovetenskap
Påståenden och läror som gör anspråk på att vara vetenskapliga men som inte är falsifierbara (ej kan motbevisas eller testas) och ofta kännetecknas av auktoritetstro och handplockade exempel.
Frågeställning vs. Hypotes
En frågeställning anger vad man konkret vill undersöka, medan en hypotes är ett vetenskapligt grundat och testbart antagande om vad som kommer att hända och varför.
Geocentrisk världsbild
Den historiska uppfattningen (förespråkad av bland andra Pythagoras och Aristoteles) att jorden befinner sig orörlig i universums centrum och att solen, månen och planeterna rör sig runt den i sfärer.
Heliocentrisk världsbild
Den verkliga modellen där solen befinner sig i centrum och planeterna, inklusive jorden, kretsar runt solen och roterar kring sin egen axel; utvecklades av bl.a. Kopernikus, Brahe, Kepler och Galilei.

Keplers andra lag
Planetbanelag som visar att varje planet rör sig i en elliptisk bana runt solen på ett sådant sätt att en rät linje mellan solen och planeten sveper över lika stora ytor under lika långa tidsintervall.
Nebulosa
Ett stort lysande gasmoln i rymden ur vilket stjärnor och solsystem föds; vårt eget solsystem bildades ur en nebulosa för cirka 5 miljarder år sedan.
Röd jätte
Ett utvecklingsstadium för en stjärna när bränslet börjar ta slut; den expanderar, blir röd och i dess inre fusioneras heliumkärnor till tyngre grundämnen som kol, syre och järn.
Supernova
En gigantisk stjärnexplosion i slutet av en massiv stjärnas liv som slungar ut materia och bildar stora lysande gasmoln samt möjliggör bildandet av mycket tunga grundämnen.
Isotoper
Varianter av samma grundämne som innehåller samma antal protoner men olika antal neutroner i atomkärnan, vilket ger dem skilda fysikaliska egenskaper.
Jon
En elektriskt laddad atom eller molekyl som har uppstått genom att den antingen har tagit upp eller avgett en eller flera elektroner för att uppnå ett mer stabilt elektronskal.
Ädelgasstruktur
Ett stabilt tillstånd där en atoms yttersta elektronskal är helt fyllt med elektroner i grundtillståndet, vilket gör att ämnet mycket sällan reagerar med andra atomer.

Periodiska systemet
En systematisk tabell över alla grundämnen ordnade efter stigande atomnummer (antal protoner); vågräta rader kallas perioder (samma antal elektronskal) och lodräta kolumner kallas grupper (lika många valenselektroner och liknande kemiska egenskaper).
Halveringstid
Den tid det tar för hälften av atomkärnorna i ett radioaktivt ämne att sönderfalla till andra nuklider.

Kemisk förening (Vattenmolekyl, H2O)
Ett ämne som består av olika grundämnen bundna till varandra genom kemiska bindningar; i en vattenmolekyl delar en syreatom kovalent elektroner med två väteatomer så att deras yttre skal fylls.
Homogen blandning vs. Heterogen blandning
I en homogen blandning kan man inte urskilja de ingående beståndsdelarna med blotta ögat (t.ex. socker löst i vatten), medan man i en heterogen blandning tydligt kan se beståndsdelarna (t.ex. granit).
Emulsion
En blandning av två eller flera vätskor som normalt inte löser sig i varandra, där den ena vätskan är finfördelad som små droppar i den andra (t.ex. salladsdressing); blandningen separerar förr eller senare.

Saltsyra (HCl)
En sur vattenlösning som bildas när gasen väteklorid löser sig i vatten och protolyseras till fria vätejoner (H+) och kloridjoner (Cl−); vätejonerna ger lösningen dess sura och frätande egenskaper.
pH-värde
Ett logaritmiskt mått på koncentrationen av vätejoner (H+) i en lösning; 7 är neutralt, lägre än 7 är surt och högre än 7 är basiskt (där varje steg motsvarar en tiofaldig förändring).
Ursoppa
Den hypotesbaserade vattenmiljö med hög koncentration av organiska ämnen (som aminosyror från meteoriter och tidiga geokemiska processer) där jordens allra första urcell bildades för cirka 3,5 miljarder år sedan.
Syrgaskatastrofen
Den geologiska händelse då tidiga fotosyntetiserande organismer bildade fritt syre, vilket var giftigt för dåtidens anaeroba organismer och kylde ner jorden men beredde väg för cellandning och flercelligt liv.
Prokaryoter
Encelliga organismer (bakterier och arkéer) som saknar cellkärna och membranomslutna organeller; deras DNA ligger fritt som en bakteriekromosom i cytoplasman tillsammans med ribosomer och plasmider.
Eukaryoter
Organismer vars celler har en avgränsad cellkärna med kärnmembran samt specialiserade membranomslutna organeller som mitokondrier och kloroplaster.

Primaternas fylogeni
Den evolutionära förgreningen av primater från en gemensam urmoder för över 50 miljoner år sedan, via halvapor, spökdjur, apor och människoapor fram till människan (Homo sapiens).
Samevolution
Ett biologiskt fenomen där två eller flera arter ömsesidigt påverkar varandras evolutionära utveckling genom starkt selektionstryck, till exempel ett rovdjur (gepard) och dess bytesdjur.
Sexuell selektion
Ett särskilt urval där anatomiska drag eller beteenden gynnas för att de ökar individens framgång vid parning (t.ex. fåglars färggranna fjädrar), vilket ofta signalerar god hälsa till det motsatta könet.
Mikroevolution vs. Makroevolution
Mikroevolution avser mindre processer som förändrar genfrekvenser inom en population över kort tid (t.ex. resistensutveckling hos bakterier), medan makroevolution avser storskaliga förändringar under miljontals år som leder till att helt nya arter bildas.
Artbildning
Den process där en population splittras och lever isolerad i skilda miljöer, varvid de genom lokala anpassningar och mutationer förändras så mycket att de slutligen inte längre kan fortplanta sig med varandra.
Endemiska arter
Arter som endast förekommer naturligt inom ett specifikt, begränsat geografiskt område (exempelvis komodovaraner på specifika öar).

Kanalprotein
Ett integrerat membranprotein som bildar en öppen passage i cellmembranet där specifika molekyler eller joner kan passera passivt med koncentrationsgradienten (från hög till låg koncentration).

Aktiv pump
Ett energikrävande transportprotein i cellmembranet som aktivt flyttar ämnen mot koncentrationsgradienten (från ett område med låg koncentration till ett område med hög koncentration).

Endocytos och exocytos
Cellulära transportprocesser för större partiklar; vid endocytos buktar cellmembranet in och knoppar av en vesikel inuti cellen, medan exocytos innebär att vesikeln smälter samman med membranet för att tömma sitt innehåll ut ur cellen.

Makrofag och fagocytos
En typ av vit blodkropp som fagocyterar smittämnen genom att innesluta bakterien i en vesikel via endocytos, varefter en lysosom fylld med enzym smälter samman med vesikeln och spjälkar inkräktaren.

Proteintillverkning (proteinsyntes)
Processen där DNA-spiralen öppnas vid en gen, en mRNA-kopia skapas mot en DNA-sträng, transporteras ut genom kärnporerna och avläses av en ribosom i cytoplasman som sammanfogar aminosyror till ett funktionellt protein.

Hybrid-DNA-teknik
Bioteknisk metod där restriktionsenzymer klipper upp bakteriens ringformade plasmid och klipper ut en specifik gen från mänskligt DNA, vilka sedan fogas samman till hybrid-DNA och återinförs i bakterien för proteinsyntes (t.ex. insulin).
CRISPR
En bioteknisk genteknisk metod (genkniv) som möjliggör mycket precis redigering och förändring av arvsmassan hos praktiskt taget alla levande organismer.
HeLa-celler
En odödlig cellinje tagen från cancerpatienten Henrietta Lacks utan hennes samtycke 1951, vilken har varit avgörande för medicinsk forskning (t.ex. poliovaccin) och gett upphov till viktiga etiska diskussioner om patientintegritet och ersättning.
Centrala och perifera nervsystemet (CNS och PNS)
CNS består av hjärnan och ryggmärgen, medan PNS består av kroppens alla övriga nerver som skickar sensoriska signaler till CNS och förmedlar motoriska impulser ut till muskler och organ.
Reflexbåge
En omedveten och mycket snabb nervkoppling där en receptor registrerar stimuli, en sensorisk nerv leder impulsen till ryggmärgen och en motorisk nerv omedelbart skickar en signal tillbaka till muskeln utan att hjärnan först behöver kopplas in.
Sympatiska och enteriska nervsystemet
Två delar av det autonoma nervsystemet; det sympatiska aktiveras vid stress och fysisk ansträngning för att öka puls och blodflöde, medan det enteriska ('bukhjärnan') självständigt styr mag- och tarmkanalens motorik och matspjälkning.
Hjärnstammen
Kopplingscentralen mellan hjärnan och kroppen som styr icke-viljestyrda, livsuppehållande funktioner såsom andning, blodtryck, ämnesomsättning och reglering av kroppstemperatur.
Nervcellens anatomi
En specialiserad cell bestående av en cellkropp, förgrenade dendriter som tar emot inkommande impulser, ett långt myeliniserat axon som leder impulsen vidare samt synapser där signalen överförs via neurotransmittorer.
Stressaxeln (HPA-axeln)
Kroppens hormonella stressystem där hypotalamus signalerar till hypofysen att frisätta kortikotropin, vilket i sin tur stimulerar binjurarna att producera stresshormonet kortisol.
Antigen och antikroppar
Ett antigen är en specifik ytmolekyl på ett smittämne som immunförsvaret känner igen; en antikropp är ett Y-format protein producerat av B-celler vars receptorer binder specifikt till antigenet för att oskadliggöra och märka ut inkräktaren.

T-mördarcellens funktion
En cytotoxisk vit blodkropp som med sina receptorer känner av främmande antigen ('nödflaggor') som en virusinfekterad cell eller cancercell har hissat upp på sin cellyta, och därefter utsöndrar ämnen som dödar den sjuka cellen.
Aktiv vs. Passiv immunitet
Aktiv immunitet uppstår när kroppen själv bildar minnesceller och antikroppar efter infektion eller vaccination, medan passiv immunitet innebär att färdiga antikroppar tillförs utifrån (t.ex. via bröstmjölk/moderkaka eller serum).
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
En strukturerad och pedagogisk psykoterapeutisk metod med fokus på nuet och framtiden, där patienten kartlägger och aktivt omstrukturerar negativa tankemönster och beteenden med hjälp av hemuppgifter.
Palliativ vård
Lindrande vård i livets slutskede som syftar till att minska smärta och fysiskt och psykiskt lidande hos en obotligt sjuk patient så att den sista tiden blir så behaglig som möjligt.
3R-principen
Etiska riktlinjer vid djurförsök: Replace (ersätt djurförsök med alternativa metoder när det går), Refine (förfina metoder för att minimera lidande och smärta) samt Reduce (minska antalet försöksdjur).