Europeiska Unionen anteckningar 1

Ett fredsprojekt, ett försök att ena Europa efter världskrigen (gemensam ekonomi, industri och resurser skulle minska krigsrisken)

EU började som…

Europeiska kål- och stålgemenskapen

1952

Romfördraget (Europeiska gemenskaperna “EEG”)

1958

Europeiska gemenskaperna “EG”

1967

De första riktiga valen till Europaparlamentet

1979

Europeiska unionen (EU) upprättas genom Maastrichtfördraget

1993

Sverige blir medlen i EU (1:a januari)

1995

EMU skapas, euron instiftades. Sverige röstade nej till EMU och har därför egen valuta.

2002

Lissabonfördraget träder i kraft

2009

Brexit

2020

Maastrichtfördraget

Innebar en fördjupning av det ekonomiska och politiska samarbetet inom EU, och ledde till skapandet av EMU (= den gemensamma valutan euron). Gav EU en mer demokratisk struktur.

Maastrichtfördraget tre pelare (kladd):

1. Satsning på den inre marknaden (ekonomiskt samarbete och handel)

2. En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

3. Samarbete i frågor om rättvisa, säkerhet och brottslighet

Antalet procent av kommunala val som har “EU-koppling”, alltså att kommunerna måste förhålla sig till de olika direktiv EU stiftar i sina egna beslut

60%

Politiska konfliktlinjer inom EU: Höger VS Vänster

Traditionell konflikt, grundläggande för Europeiska länders politik (ex. synen på ekonomisk politik)

Politiska konfliktlinjer inom EU: Stat VS Stat

Oftast handlar det om budgeten, hur den ska fördelas och vad som ska betalas av. Sverige och Nederländerna är idag de länder som betalar mest per capita.

Politiska konfliktlinjer inom EU: Federalism VS Mellanstatlighet

EU har övergått från mellanstatlighet till allt mer federalism, vilket innebär att EU idag ses mer som en enhet med gemensam politik. Förespråkare av federalism vill avskaffa staterna, medan de som stöder mellanstatlighet vill minska EU:s makt och eventuellt lämna unionen.

Politiska konfliktlinjer inom EU: GAL VS TAN

Konfliktlinje mellan liberala (GAL, moderna) och traditionella (TAN, gammeldags) värderingar, påverkar frågor som invandring och klimat.

GAL

Grön, Alternativ, Liberal (åsikter/värderingar)

TAN

Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk (åsikter/värderingar)

EU:s fyra strategiska mål (kladd)

1. Skydd för friheterna och medborgarna

2. Trygga den ekonomiska basen

3. Grönt och rättvist Europa

4. EU:s plats i världen

Skydd för friheterna och medborgarna

Effektiv kontroll av de yttre gränserna (ex. flyktingfrågan), gemensamt försvar och brottsbekämpning (ex. NATO), motståndskraft mot katastrofer, skydd mot cyberhot och desinformation

Trygga den ekonomiska basen

Fördjupa den ekonomiska unionen (ex. medlemsländerna lånar pengar av varandra), minska fragmentering av europeiska forskning (EU finansierar olika forskningsprojekt, oftast med olika aktörer från olika länder för att främja samarbetet i unionen)

Grönt och rättvist Europa

Energi, luft och vatten, ökade klimatåtgärder

EU:s plats i världen

Stödja internationella samarbeten utanför Europa, “Det europeiska perspektivet”

EU:s institutioner 7st (kladd)

1. Kommissionen

2. Europaparlamentet

3. Ministerrådet (eller Europeiska Unionens råd)

4. Europeiska rådet

5. EU domstolen

6. Europeiska centralbanken (ECB)

7. Europeiska revisionsrätten

EU kommissionen

EU:s regering: Lägger förslag (motsvarade propositionerna), verkställer besluten och kontrollerar att medlemsstaterna följer lagarna

Kommissionär

Sitter i kommissionen. Alla länder har en som utses av respektive lands regering. De ansvarar för olika områden, ex. migration, jordbruk…

Europaparlamentet

Besluta om EU-lagstiftning, fastställa EU:s budget och granska EU:s verkställande makt (dvs kommissionen). Fattar beslut tillsammans med ministerrådet och granskar kommissionen.

Ministerrådet

Debattera och fatta beslut om de nya lagar som EU-kommissionen föreslår, tillsammans med Europaparlamentet

Ministrar

Sitter i ministerrådet. Ansvarar för olika områden, ex. jordbruk. Väljs av respektive land.

Europeiska rådet

Prioriterar och har toppmöten om de riktigt stora frågorna, består av regeringscheferna i EU-länderna (ex. statsministrar)

EU-domstolen

Reder ut tvister, konflikter och dilemman mellan medlemsstaterna. Består av två delar: “Domstolen” och “Tribunalen”

Domstolen

Den högre instansen, handlägger de nationella domstolarnas begäran om förhandsavgörande

Tribunalen

Hanterar mindre ärenden, avgör talan om ogiltigförklaring som väcks av privatpersoner, företag och, i vissa fall, EU-länder

Vit bok

En faktasammanställning som ska belysa kommissionen eller någon EU-organisations ställningstagande i en viss fråga, ex. frågor om klimatet, migration osv. 

Grönbok

Ett dokument som Europeiska kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga på EU-nivå.

Europeiska centralbanken (ECB)

Förvaltar euron, har koll på inflation och anpassar räntan (hög inflation = hög ränta, balanserar inflationen)

Europeiska revisionsrätten

Granskar EU:s inkomster och utgifter (ex. hur pengar har fördelats mellan olika länder)

Lobbying

Påverka politiska beslut, oftast genom dialog med beslutsfattare. Om många röster blir hörda resulterar detta i en mer allsidig debatt och ett mer allsidigt beslut. En ständigt växande verksamhet i Bryssel.

Lobbyist

En person (ex. ombudsman) som försöker påverka beslutsfattare (ex. politiker och tjänstemän) för att främja en viss politik eller lagstiftning

Informella beslutsvägar: Informella mötessammanhang

Lobbyister träffar beslutsfattare på informella platser som middagar för att prata och påverka utanför formella möten

Informella beslutsvägar: Experter och specialister

Lobbyister använder kunniga personer för att dela information och påverka beslut, ofta genom informella kontakter.

Informella beslutsvägar: Informella arbetsgrupper

Beslutsfattare deltar ibland i inofficiella grupper som lobbyister skapar för att diskutera ämnen utanför formella processer.

Informella beslutsvägar: Media och opinionsbildning

Lobbyister kan använda media för att påverka vad folk tycker, vilket i sin tur påverkar beslutsfattare.

Lissabonfördraget

Bland annat innebar detta en möjlighet att påverka kommissionens lagstiftningsförslag genom s.k. medborgarinitiativ