1/43
Övningskort med centrala begrepp, personer, platser och historiska skeenden inom antikens Grekland baserat på kurslitteratur och presentationsmaterial.
Polis
En självstyrande grekisk stadsstat under antiken som bestod av en central stad och dess omgivande landsbygd.
Akropolis
En högt belägen befäst klippa eller borg i grekiska stadsstater, varav den mest kända ligger i Aten och rymmer Parthenon.
Demokrati
Folkstyre; det politiska system som utvecklades i Aten under 500-talet f.Kr. där fria myndiga män hade direkt rösträtt.
Kleisthenes
Atensk statsman som kallas "den atenska demokratins fader" efter sina genomgripande författningsreformer år 508–507 f.Kr.
Folkförsamling
Det högsta beslutande organet i antikens Aten där alla manliga medborgare fick närvara, debattera och rösta om lagar och krig.
Strategerna
De tio militära befälhavare och politiska ledare i antikens Aten som valdes årligen och kunde återväljas.
Perikles
Framstående atensk statsman och strateg under 400-talet f.Kr. som ledde Aten under dess politiska och kulturella guldålder.
Ostracism
Skärvdom; en politisk omröstning på lerskärvor i Aten där medborgarna kunde landsförvisa en person i tio år för att skydda demokratin mot tyranni.
Metoiker
Fria icke-medborgare bosatta i Aten, ofta invandrade köpmän eller hantverkare, som betalade skatt men saknade politiska rättigheter.
Heloter
Den förslavade ursprungsbefolkningen i Lakonien och Messenien som ägdes av stadsstaten Sparta och tvingades bruka jorden.
Oligarki
Fåmannavälde; ett styrelseskick där den politiska makten ligger hos en liten, ofta förmögen elit.
Aristokrati
Adelsvälde eller "de bästas styre"; ett politiskt system där makten innehas av en ärftlig överklass.
Tyrann
En härskare i det antika Grekland som tagit makten genom en statskupp och regerade enväldigt, ofta ursprungligen med stöd av folket.
Sparta
Militärt präglad stadsstat på södra Peloponnesos som styrdes av ett oligarkiskt system och var Atens främsta rival.
Peloponnesiska kriget
Den långa konflikten (431–404 f.Kr.) mellan det atenska sjöförbundet och det peloponnesiska förbundet under Spartas ledning.
Marathon
Plats för det berömda slaget år 490 f.Kr. där atenarna och plataeerna besegrade den persiska invasionsstyrkan.
Thermopyle
Ett trångt kustpass där kung Leonidas och hans spartanska styrka år 480 f.Kr. kämpade till sista man mot den persiska övermakten.
Salamis
Ö utanför Aten känd för det avgörande sjöslaget år 480 f.Kr. där de grekiska triremkrigsskeppen krossade den persiska flottan.
Hellenism
Den epok och kultur som uppstod efter Alexander den stores erövringar, präglad av mötet och sammansmältningen mellan grekisk och orientaliska kulturer.
Alexander den store
Makedonsk kung och fältherre som på 300-talet f.Kr. krossade Perserriket och skapade ett imperium som sträckte sig till Indusfloden.
Parthenon
Marmortemplet uppfört på Akropolis i Aten till gudinnan Athena Parthenos ära under 400-talet f.Kr.
Sokrates
Atensk filosof som använde samtalsmetodik och frågeställningar för att söka vishet, och som år 399 f.Kr. dömdes till döden genom att dricka gift.
Platon
Filosof, elev till Sokrates och grundare av Akademin i Aten, känd för sin idélära och statsteori.
Aristoteles
Filosof och naturforskare, elev till Platon och lärare åt Alexander den store, känd för sin systematiska empiri och logik.
Sofisterna
Kringresande lärare i antikens Grekland som mot betalning undervisade unga män i retorik och argumentation.
Demokritos
Grekisk filosof som formulerade teorin om att all materia i grunden består av små odelbara byggstenar kallade atomer.
Herodotos
Grekisk författare från Halikarnassos som kallas "historieskrivningens fader" och som utförligt skildrade de persiska krigen.
Thukydides
Atensk general och författare som skildrade det peloponnesiska kriget med stark betoning på rationalitet och källkritik.
Hippokrates
Läkare från ön Kos som brukar kallas "läkekonstens fader" och som betonade att sjukdomar har naturliga och inte gudomliga orsaker.
Archimedes
Matematiker, fysiker och uppfinnare från Syrakusa, berömd för hydrostatiska bärkraftsprincipen och utropet "Heureka!".
Euklides
Grekisk matematiker verksam i Alexandria vars verk Elementa lade den geometriska grunden för århundraden framåt.
Erathostenes
Vetenskapsman och bibliotekschef i Alexandria som med anmärkningsvärd precision beräknade jordens omkrets genom solvinklar.
Geocentrisk världsbild
Den astronomiska modellen där jorden antas befinna sig orörlig i universums centrum, med solen och planeterna i banor runt sig.
Heliocentrisk världsbild
Den astronomiska modellen där solen befinner sig i centrum och jorden och de andra planeterna rör sig runt den.
Homeros
Den grekiske rapsod eller diktare som enligt traditionen skapade eposen Iliaden och Odysséen.
Knossos
Det stora minoiska palatscentret på Kreta, förknippat med myten om labyrinten och utgrävt av sir Arthur Evans.
Linear B
En tidig stavelseskrift som användes under mykensk tid för att skriva ett arkaiskt grekiskt språk.
Greklands mörka århundraden
Perioden cirka 1100–800 f.Kr. efter de mykenska palatsens fall, kännetecknad av ekonomisk tillbakagång, isolation och förlust av skriften.
Arkaiska tiden
Perioden cirka 800–480 f.Kr. då grekiska stadsstater uppstod, kolonisationen blomstrade och det fonetiska alfabetet infördes.
Storgrekland
Magna Graecia; de områden i södra Italien och på Sicilien som koloniserades och befolkades av greker under antiken.
Hetär
En bildad och oberoende kvinna i antikens Grekland som fungerade som sällskapsdam och kurtisan åt män ur den politiska och intellektuella eliten.
Aspasia
Intellektuell och inflytelserik kvinna från Miletos som levde tillsammans med Perikles i Aten och rörde sig i kretsen kring Sokrates.
Ugglemynt
De berömda atenska silvermynten (tetradrakmer) präglade med gudinnan Athenas uggla som användes som handelsvaluta i Medelhavsområdet.
Delfi
Känd helgedom vid berget Parnassos där oraklet och guden Apollon rådfrågades inför krig, kolonisation och personliga val.