Historia stormaktstiden

Sverige under stormaktstiden

Frågan

Svaret

Varför förde Gustav Vasa krig mot danskarna?

Danskarna ville fortsätta styra över Sverige och behålla Kalmarunionen. Svenskarna ville ur unionen Man kan säga att det var ett frihetskrig.

Hur blev Stockholms blodbad till hjälp för Gustav Vasa?

Han fick med sig folk som knappt trodde att det som hade hänt var sant. Dessutom kunde han ta över egendom (gårdar, slott osv) som en del av de avrättade hade ägt.

Hur och varför skaffade sig Gustav Vasa makten över kyrkan?

Han (dvs svenska kronan/staten) var i pengaskuld till Lübeck efter frihetskriget mot Danmark. Gustav Vasa ville dessutom ha makten över vem som blev biskop eftersom dessa hade stort politiskt inflytande då det fanns präster i riksdagen. År 1527, i reformationsriksdagen i Västerås, bestämdes att en stor del av kyrkans inkomster skulle gå till kungen och att kungen skulle ta över biskoparnas slott. Efter riksmötet gjorde sig Gustav Vasa till kyrkans överhuvud.

Hur förändrades skattesystemet under Gustav Vasas tid? Hur betalades mestadels skatterna? Hur påverkade förändringarna bönderna?

Under Gustav Vasas tid blev skatteindrivningen effektivare genom att man upprättade jordeböcker, där det angavs hur mycket varje gård skulle betala i skatt. Tidigare hade skatterna till stor del varit gemensamma för hela byar eller flera gårdar. Nu fick kungamakten ett fastare grepp om Sveriges ekonomi och bönderna blev fastare knutna till kronan.
Bönderna betalade ibland med pengar, men oftast med sådant som producerades på gården - spannmål, smör, honung, hudar etc. Detta användes för att försörja kronans folk. Bönderna var också tvungna att göra dagsverken vid de nya slottsbyggen som Gustav Vasa satte igång. Indrivningen av skatter sköttes av kungens fogdar. En gång om året var dessa tvungna att avlägga räkenskap i Stockholm hos ett särskilt ämbetsverk.
Gustav Vasa gjorde ingen skillnad mellan kronans finanser och sina egna. Han grep in i detaljfrågor som hur bikupor skulle skötas, hur svin skulle märkas hur slott skulle byggas och hur åkrar skulle dikas. Han var ganska självsvåldig, till exempel skrev han till invånarna i Lödöse när de ville att gamla privilegier skulle gälla: “Så har de bland annat haft med sig en hop brev och privilegier, som Vi inte till ett blåbär akta”.

Vilka uppror gjordes mot Gustav Vasa? Vad var orsakerna till dessa revolter?

Bönderna i Dalarna gjorde flera uppror. Bönderna reagerade mot att Gustav Vasa tog in så mycket i skatt, t ex kyrkklockor, krucifix och annat värdefullt från kyrkorna. I något fall avrättades många, däribland en del som hade stött Gustav Vasa i hans kamp mot Kristian II tidigare. Han hade alltså inga skrupler när det gällde att avrätta dem som hjälpt honom innan.
Det allvarligaste upproret var Dackefejden i Småland på 1540-talet. Det handlade om att bönderna var missnöjda med skattepolitiken men också med den nya religionen.
Nils Dacke var framgångsrik till en början och hade faktiskt som ett eget litet rike runt Kalmar, men när striderna återupptogs efter en tids vapenvila krossades upproret och Dacke dödades. Många avrättades och hela Dackesfamilj utplånades.

Tre av Gustav Vasas söner blev kungar. Vilka var de? Hur kom de till makten?

Sönerna som blev kungar var Erik, Johan och Karl.
När Gustav dog 1560 blev hans äldste som, Erik, kung som Erik XIV. Han reducerade makten för sina bröder , Johan och Karl, och Johan hamnade i fångenskap.
Erik XIV försökte centrera makten hos kungen, dvs sig själv, vilket de flesta furstar vid den här tiden gjorde, men tyvärr var han sjukligt labil, bl.a gav han direkt order om att några av Sveriges förnämsta adelsmän skulle mördas, (Sturemorden 1567)
Johan och Karl gjorde uppror, Erik avsattes och Johan blev kung Johan III. Det förekom en del sammansvärjningar för att se till att Erik blev kung igen, men Johan hade fått ständernas (riksdagens) tillstånd att döda Erik om så skulle behövas. Erik avled så småningom i fångenskap, antagligen förgiftad av Johan.

Johan var katolik och när hans som Sigismund blev kung ville han återinföra katolicismen i Sverige, vilket hans farbror Karl, eftersom han var övertygad lutheran, ville stoppa.
Karl besegrade Sigismund i slaget vid Stångebro 1598 och blev därmed kung av Sverige.

Gustav II Adolf hyllades som svensk kung 1611 men var det helt givet att just han hade den lagliga rätten till kungakronan? Varför/varför inte?

Nej, det var inte självklart. Många ansåg att den rättmätige kungen borde vara Sigismund. Dessutom var den nye kungen Gustav II Adolf inte myndig när hans far dog.

När Gustav II Adolf tillträdde som kung, undertecknade han en kungaförsäkran. Vad innebar den?

Riksrådet - dåtidens regering, som bestod av adelns främsta ledare - skulle delta i alla viktiga beslut. Alla högre ämbeten skulle tillsättas med infödda adelsmän.

Varför gav sig Sverige in i trettioåriga kriget? Vilket motiv var starkast?

Vid den här tiden menade man främst att det handlade om religionen - att befria grannländerna från “det påviska oket”. Sverige var ju protestantiskt och på kontinenten var kriget på många håll ett religionskrig.
Ett annat motiv var att den tysk-romerske kejsaren förde en offensiv politik mot östersjöområdet och att Sverige därför måste gå i försvar.
Nyare forskning visar att ekonomiska och maktpolitiska mål kan ha varit huvudskälen till Sveriges agerande. Syftet var att få kontroll över Östersjöhandeln och att skapa ett svenskt Östersjövälde.

Hur kunde ett relativt fattigt land med liten befolkning som Sverige under så lång tid ha så stora framgångar i krigen?

Ny stridstaktik – ”anfall är bästa försvar”. Militärteknologiskt övertag - bra kanoner, bra fältartilleri.
På 1600-talet handlade det inte om hur stor befolkning man hade utan om hur många man kunde mobilisera, dvs hur stor armé man kunde få fram. Sverige hade ovanligt lydiga bönder som ställde upp,mSveriges grannar var svaga, såväl Ryssland som Danmark och Polen. Tyskland är splittrat i 4000 småstater.
Inkomster från järn från Bergslagen och koppar från Falu gruva och nya skatter finansierade krigen.

Hur togs de svenska (och finska) soldaterna ut?

Prästen hade en utskrivningslängd där alla män över 15 år vad inskrivna. Utskrivningsmän kom och valde ut den eller de som såg friska och starka ut, men ofta valdes den fattigaste eller den som byn lättast kunde undvara. Att bli utskriven som soldat var i praktiken en dödsdom och därför försökte många rymma. I snitt levde en knekt två år och fyra månader efter utskrivningen.

Vilka var de vanligaste dödsorsakerna för soldaterna under kriget?

Vanligast var att de dog av magsjukdomar eller epidemier som härjade i krigslägren.

Vem/vilka hade den egentliga makten i Sverige medan den blivande drottning Kristina var omyndig? På vad sätt påverkade detta dragkampen om makten? Hur avspeglas maktkampen i 1634 års regeringsform?

Fem högadelsmän bildade en förmyndarregering. Ätten Oxenstierna hade flera poster i den. Axel oxenstierna var rikskansler, men hans bror, svåger och senare även en kusin hade regeringsposter.
I regeringsformen fastställdes den organisation som hade gällt de föregående årtiondena och som då innebar att Axel Oxenstierna fortsatte att vara en mycket mäktig man.

Vilka ekonomiska följder fick förmyndarregeringens och Kristinas politik?

Stora och många donationer av jordegendomar gjordes under Kristinas regeringsår. Dessa skulle vara ersättning till adelsmän för deras insatser i krigen. Kristina ville också genom detta stötta en del andra adelsätter än Oxenstierna, så att det skulle finnas en motvikt mot denna starka ätt.
Mot slutet av 1500-talen ägde adeln ungefär 19% av alla jordbruksfastigheter, vid mitten av 1600-talet vad det 60%. Förmyndarregeringen och Kristinas politik innebar ekonomiskt att statskassan länsades. Staten hamnade ofta i akut penningnöd trots extraskatter från bönderna.

Varför avgick Kristina som svensk drottning?

Vi vet inte helt säkert, men det finns några teorier.
En teori är att hon vill gå över till katolicismen, dvs att det var av religiösa skäl. Sverige var ju protestantiskt och hennes far hade dött i ett krig som liknade ett religionskrig.
En annan teori är att hon inte ville gifta sig, vilket hon måste göra i Sverige för att få en tronarvinge och föra ätten Vasa vidare.
Ytterligare en teori är att hon inte ansåg att en kvinna skulle kunna leda landet i krig. Det fördes ju en hel del krig under 1600-talet när drottning Kristina levde och verkade.
Drottning rollen i Sverige passade henne inte. Hon hade kulturella och maktpolitiska ambitioner som inte gick att infria i Sverige.

Vilken politik förde Sverige mot Danmark under trettioåriga kriget? Varför? Vad blev resultatet av denna politik?

Sverige ville ha ett Östersjövälde framför allt för att slippa betala tull i Öresund och för att få tullinkomsterna därifrån. Båda länderna misstrodde varandra. Resultatet blev freden i Brömsebro 1645 - Danmark nästan inringat av Sverige.

Karl X Gustav fortsatte krigen mot Danmark. Vad var hans mål med dem?

Han ville ha ett stort svenskt imperium, Danmark ingick i detta.

Vilka resultat blev det av frederna 1658 och 1660?

1658 i Roskilde - Sverige fick Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län.
1660 i Köpenhamn - Sverige fick lämna ifrån sig Bornholm och Trondheims län

Vad innebar räfsten och reduktionen som Karl XI genomförde? Varför gjorde han detta? Vilka blev följderna?

Räfsten var att de som hade försett sig med rikedomar, dvs vissa inom högadeln, granskades av domstol och tvingades betala böter och skadestånd.

Reduktionen innebar att många av de adelsmän som fått donationer under 1600-talet blev av med dem. De drogs helt enkelt in till staten. Reducera= minska.

Det fanns flera orsaker till att räfsten och reduktionen genomfördes,
Ekonomiska skäl var att statens skatteinkomster inte räckte till längre när så många gårdar fanns hos den skattebefriade adeln. Dessutom var bönderna rädda för att bli livegna. Många adelsmän hade börjat betrakta även självägande bönder som sina undersåtar.
Indelningsverket var ytterligare ett skäl. De som blev soldater skulle ha ett torp med lite jord och då behövdes det mark, liksom för att förse officerare och andra tjänstemän med boställen

Följderna blev att de som t ex suttit i rådet och beslutat att ge sig själva donationer förlorade en stor del av sin ekonomiska och politiska makt. Plus att kronan förbättrade sina finanser. Adeln blev även beroende av inkomster från staten och det var kungen som tillsatte de tjänster som fanns. (Landshövdingar, domare, officerare etc)

Ge några exempel på hur kyrkan hade makt över folket.

Bibeln var både uppbyggelseskrift, dvs talade om levnadsregler i vardagen, och lagbok. Karl XI hade gett order om att de lagar som finns i moseböckerna i Gamla testamentet skulle tillämpas.

Vilken betydelse hade kyrkan för statsmakten?

Kyrkan var ett viktigt instrument för propaganda och nyheter. Där lästes upp förordningar och kyrkan kunde predika den kristna plikten att lyda den kungliga överheten.

Vad gjorde man för att danskarna i de områden Sverige erövrat skulle bli försvenskade? Lyckades detta?

Svenska böcker infördes i skolorna, svenska biblar och psalmböcker i kyrkorna. Efter hand också svenska lagar.
Till en början fanns ett ganska stort motstånd. Uppror och revolter förekom. Upprorsmakarna kallades för snapphanar. Det har gjorts filmer, TV-serier och skrivits böcker om den här tiden. Många snapphanar avrättades. När en dansk här anföll Skåne 1709 trodde många att stora delar av den skånska befolkningen skulle resa sig mot Sverige.

Vad innebar frederna efter Karl XII:s död?

Danmark fick rätt att ta upp tull i Öresund. Ryssland fick de baltiska områdena och Kexholms län.

Vilka stod utanför ståndssamhället?

Pigor, drängar, andra kvinnliga och manliga arbetare i städerna. Torpare och tjänstehjon på landet.