1/22
Tenta 1
Vad består en cell av?
Cytoplasma
Vad består cytoplasman av?
Cytosol + organeller
Vad består cellmembranet av?
Fosfolipider och proteiner.
En fosfolipidmolekyl består av ett elektriskt laddat huvud och 2st svansar av fettsyror.
Organellerna och deras upgifter
Mitokondrier – producerar ATP (energi).
Kornigt ER – bearbetar och transporterar proteiner.
Glatt ER – tillverkar fett, bryter ner skadliga ämnen.
Golgiapparaten – bearbetar, packar och skickar proteiner.
Lysosomer – bryter ner gamla/skadade celldelar & bakterier och återvinner.
Cellkärnan – innehåller DNA.
Ribosomer – bygger proteiner.
Cellskelettet – ger form, stöd och rörelse.
Passiv transport
Transport genom cellmembranet utan ATP/adenosintrifosfat, hög → låg koncentration.
Enkel Diffusion
Faciliterad Diffusion
Osmos
Viktiga makromolekyler
Kolhydrater - viktig energikälla
Lipider - bygger cellmembran
Proteiner - Byggs up av aminosyror. Behövs för muskler, enzymer, transport
Nukleinsyror - DNA och RNA
Endocytos
Cellen tar för stora ämnen via cellmembranet och kräver energi (ATP).
T.ex makromolekyler
Exocytos
Avfallsämnen som skickas ut från cellen via cellmembranet och kräver (ATP) energi.
Vävnader
Epitelvävnad
Stödjevävnad
Flytande vävnad
Muskelvävnad
Nervvävnad
Epitelvävnaden
Ytepitel
Skyddar underliggande vävnader och organ.
Reglerar transport av ämnen mellan kroppens yttre och inre miljö.
Registrerar sinnesstimuli genom sinnesepitel.
Körtepitel
Producera hormoner
Utsöndra sekret, t.ex svett och saliv från körtlar

Stödjevävnad
Stöda binda ihop och skydda
Fibrös bindväv
proteinfibrer, kollagen (styrka) & elastin (elasticitet)
Broskvävnad,, stötdämpare
broskceller, kondrocyter
Benvävnad
Osteoblaster, (bildar benvävnad)
Osteocyter, (underhåller benvävnad)
Osteoklaster (nedbryter benvävnad)
Fettväv,, lagrar energi
Fettceller, adipocyter

Flytande vävnad
Blod och lymfa
Viktigaste uppgifter:
Blodet består av plasma, en proteinrik saltlösning o blodkroppar.
Lymfa + leukocyter.
55% plasma.
80 ml/kg kroppsvikt hos vuxen = 6.5 liter blod.
Transport av syre, näring, avfallsämnen.
Immunförsvar med leukocyter
Reglering av kroppstemperatur
Hb = hemoglobin, transporterar syre

Muskelvävnad
Skelettmuskulatur (viljestyrda)
Gör att vi kan röra kroppen på eget sätt.
Ex. biceps brachii, triceps brachii
Hjärtmuskulatur (autonoma)
Finns i hjärtat.
Kontraheras (drar ihop sig).
Relaxerar (slappnar av) efter kontraktionen.
Kontraktionerna gör att hjärtat kan pumpa blod.
Glattmuskulatur (autonoma)
Finns i inre organ, t.ex tarmar, magsäck & blodkärl
Kontraheras och relaxerar autonomt.
Peristaltik = Rytmiska kontraktioner, som förflyttar innehåll t.ex genom magtamkanalen & matstrupen,
Nervvävnad
Består av nervceller (neuron) och gliaceller.
Tar emot, bearbetar och överför nervsignaler.
Kommunikation mellan neuron sker via synapser.

Nervceller
En nervcell består av en cellkropp “soma”.
Dendriter, tar emot nervsignaler
Cellkropp (soma), styr cellen & bearbetar signalerna.
Cellkärna, innehåller DNA
Axon, leder nervimpulsen / aktionspotentialen bort från cellkroppen.
Myelinskida, gör signalen snabbare.
Axonterminalen, överför signalen till nästa cell via synapsen.
Nervsystemet
Centrala nervsystemet (CNS), Hjärna och ryggmärg.
Skickar motoriska efferenta nerver till PNS.
Perifera nervsystemet (PNS), Resten av nerverna.
Skickar sensoriska afferanta nerver till CNS.
Somatiska nervsystemet (viljestyrd)
Kroppsliga viljestyrda rörelser.
Autonoma nervsystemet
Ex. Matsmältning, hjärtrytm, andning, pupillstorlek och svettning.
Sympatiska nervsystemet, “fight or flight”.
Parasympatiska nervsystemet, “rest n digest”.
Hjärnan
Storhjärnan (Cerebrum)
Frontallob / Pannlob
Pariellob / Hjässlob
Occipitallob / Nacklob
Lillhjärnan (cerebellum)
Temporallob / Tinninglob

Neurologiska symptom
Motorisk afasi (brocas afasi)
Skadan i vänstra pannlob, problem med talan & uttryck.
Sensorisk afasi (wernicks afasi)
Skadan sitter i vänster tininglob, svårt att förstå & tolka språk.
Neglect
Skadan sitter i högra hjässloben.
Uppmärksamhetsstörning, hjärnan glömmer bort den motsatta sidan.
Hjärta (cor)
Endokaridum - tunt lager på insidan av hjärtat vid blodet.
Myokardium - tjocka muskellagret som sköter hjärtats kontraktioner.
Epikardium - yttersta lagret av hjärtväggen.
Systole = kontraktion
Diastole = Relaxtion
Minutvolym = slagvolym x hjärtfrekvens
Slagvolym ca 60-100ml
Katekolaminer påverkar hjärtans frekvens och blodtryck.

cor

Viktigaste signalsubstanser
Acetylkolin → muskler + parasympatiska nervsystemet
Noradrenalin → sympatiska nervsystemet, stress
Dopamin → rörelse, motivation/belöning
Serotonin → bl.a. sinnesstämning, sömn
GABA → hämmar nervaktivitet
Glutamat → stimulerar nervaktivitet