Nervsystemet, Sinnesorganen och Hormoner

En samling vokabulärkort baserade på föreläsningsanteckningarna om mänskliga sinnen, nervsystemet och hormoner.

Storhjärnan

Den största delen av hjärnan som har centra för tal, syn, hörsel, rörelse, känsel och personlighet, och som är uppdelad i en höger och en vänster hjärnhalva.

Lillhjärnan

Del av hjärnan som ligger baktill under storhjärnan och hjälper kroppen med koordinering, kroppsställning, rörelse och balans.

Hjärnstammen

Del av hjärnan som styr funktioner i kroppen som vi inte påverkar med viljan, exempelvis andning, blodtryck, hjärtslag och tarmaktivitet.

Hormon

Signalämne som tillverkas i en körtel och sprids med blodet för att påverka kroppens funktioner, såsom könsmognad, ämnesomsättning, matsmältning och sexualitet.

Inre-sekretoriska körtlar

Körtlar som sprids med hormoner i kroppen, till exempel hypofysen, sköldkörteln, bukspottkörteln, binjurar, testiklar och äggstockar.

Akson

Långt utskott på en nervcell som leder elektriska impulser vidare till andra nerver eller muskler.

Dendrit

Kort utskott på en nervcell som tar emot impulser.

Centrala nervsystemet

Den del av nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen.

Perifera nervsystemet

Nerverna ute i kroppen som skickar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Autonoma nervsystemet

En del av nervsystemet som vi inte kontrollerar med viljan, vilket påverkar till exempel hjärtat, tarmarna och andningen.

Reflex

Ett automatiskt beteende eller en rörelse som utförs oberoende av viljan, vilket kan vara medfött (som sväljreflexen) eller inlärt (som att cykla).

Närsynt

Brytningsfel som gör att man ser bra på nära håll men suddigt på långt håll eftersom ögat bryter ljuset för mycket så bilden hamnar framför näthinnan; korrigeras med en konkav lins.

Långsynt / Översynt

Brytningsfel som gör att ögat bryter ljuset för lite så att bilden hamnar bakom näthinnan och man ser suddigt på nära håll; korrigeras med en konvex lins.

Pupill

Öppningen i mitten av regnbågshinnan (iris) som anpassar sin storlek för att reglera hur mycket ljus som släpps in i ögat.

Lins

Del i ögat vars uppgift är att bryta ljuset så att en tydlig bild hamnar längst bak på näthinnan.

Stavar

Sinnesceller i ögats näthinna som ger ett svartvitt seende och används vid mörkerseende.

Tappar

Sinnesceller i ögats näthinna som reagerar för olika färger och sitter som tätast i gula fläcken.

Gula fläcken

En liten del av ögats näthinna där sinnescellerna (tapparna) sitter som tätast.

Hörselben

Tre små ben i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln) som förstärker trumhinnans svängningar.

Hypofysen

En hormonskörtel som sitter under hjärnan i kraniet och påverkar samt styr andra körtlar i kroppen.

Motoriska nerver

Nerver som leder impulser från det centrala nervsystemet ut till musklerna.

Sensoriska nerver

Nerver som leder impulser från sinnesorganen till det centrala nervsystemet.

Parasympatiska nervsystemet

En del av det autonoma nervsystemet som är aktivt när kroppen är i vila.

Sympatiska nervsystemet

En del av det autonoma nervsystemet som är aktivt vid till exempel kamp och flykt.

Synaps

Kontaktställe mellan en nervcell och en mottagare.

Hertz ($Hz$)

Enhet som mäter ljudets frekvens i antal svängningar per sekund (tonhöjd).

Decibel ($dB$)

Enheten som mäter ljudnivå och hur kraftigt ett ljud är.

Hjärnbalken

Förbindelsen mellan storhjärnans högra och vänstra halva.

Hjärnbarken

Det yttre skiktet av storhjärnan som består av nervceller.

Endorfin

Ett hormon kallat 'kroppens eget morfin' som lindrar smärta och ger en känsla av lycka, och som frigörs vid motion.

Balansorganet

Organ som sitter ihop med hörselsnäckan i innerörat och består av båggångar och hinnsäckar.