Organisation och ledarskap - Centrala begrepp och teorier

En heltäckande uppsättning vokabulärkort som täcker struktur-, HR-, makt- och symbolperspektivet utifrån föreläsningar och instuderingsfrågor.

Scientific Management (Taylorism)

Fredrick Taylors teori om att utforma alla arbetsmetoder utifrån vetenskap, välja ut den bästa arbetsledaren, erbjuda materiella belöningar och dela upp arbetsuppgifter på ett funktionellt sätt.

Re-taylorism

Ett modernt fenomen där mätning, effektivisering, certifiering och klassificering återigen blir centralt i organisationer, sammanfattat under devisen 'what gets measured gets managed'.

Fayols fem administrativa komponenter

Henri Fayols principer för företagsledning bestående av fem delar: planering, organisering, ledning, samordning samt kontroll.

Webers byråkratimodell

Organisationsform definierad av Max Weber som bygger på strikt arbetsdelning, specialisering, formella regler, hierarki, skilsmässa mellan personlig och officiell egendom samt rekrytering utifrån formella kvalifikationer.

Inre effektivitet (Efficiency)

Ett mått på mängden resurser som krävs för att tillverka eller utföra något internt i en organisation.

Yttre effektivitet (Effectiveness)

Ett mått som kombinerar organisationens inre effektivitet med omvärldens efterfrågan på dess produkter eller tjänster.

Mintzbergs fem strukturella konfigurationer

En modell som visar hur organisationer byggs upp av fem grundläggande delar: strategisk ledning, teknostruktur, servicestruktur, mellanchefer och operativ kärna.

Maskinbyråkrati

Enligt Henry Mintzberg en centraliserad organisationstyp med vertikal samordning, starka rutiner och standardiserade arbetsprocesser, anpassad för enkla och stabila omgivningar.

Professionsbyråkrati

Enligt Henry Mintzberg en decentraliserad och komplex organisationstyp (exempelvis sjukvården) där samordning sker horisontellt via professionen och utbildning.

Adhokrati

Enligt Henry Mintzberg en innovativ, chefslös och självorganiserande organisationstyp utan vertikal samordning som bygger på ömsesidig anpassning och hög flexibilitet.

Greiners tillväxtmodell

Modell av Larry Greiner som beskriver hur organisationer genomgår fem tillväxtfaser (Kreativitet, Styrning, Decentralisering, Koordinering, Samarbete) där varje fas avslutas med en specifik kris.

Thompsons tre typer av processberoenden

Indelning av beroenden mellan enheter i tre typer: parallella beroenden (oberoende enheter), sekventiella beroenden (output blir input för nästa) och ömsesidiga beroenden (enheter måste anpassa sig till varandra).

PESTEL-analys

Ramverk för omvärldsanalys som utvärderar sex externa faktorer: Politik, Ekonomi, Sociala faktorer, Teknologi, Environment (Miljö) och Legala faktorer.

Matrisorganisation

En organisationsform baserad på dubbel arbetsdelning och styrning utifrån både funktion och projekt.

Maslows behovshierarki

Abraham Maslows behovsteori uppbyggd i fem nivåer från botten till toppen: fysiologiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, behov av uppskattning samt självförverkligande.

Hertzbergs tvåfaktorteori

Motivationsteori av Frederick Hertzberg som skiljer på yttre hygienfaktorer (som förhindrar missnöje) och interna motivatorer (som skapar verklig arbetsglädje och prestation).

McGregors Teori X och Teori Y

Douglas McGregors modell för människosyn i ledarskap, där Teori X antar att människor saknar ambitioner och kräver kontroll, medan Teori Y antar att människor har inre potential och vill ta ansvar.

Argyris & Schöns Modell 1 och Modell 2

Kommunikationsmodeller där Modell 1 bygger på att driva sin egen analys och få andra att ändra sig (single-loop), medan Modell 2 bygger på öppen dialog, gemensamma mål och ifrågasättande av egna antaganden (double-loop).

Job Characteristics Model (JCM)

Arbetsutformningsmodell av Hackman & Oldham där fem kärnegenskaper (varierande färdigheter, uppgiftsidentifiering, uppgiftens vikt, autonomi, återkoppling) skapar upplevelse av meningsfullhet och ansvar.

Hanssons fyra kompetensstrategier

Matris utvecklad av Sven-Arne Hansson bestående av strategierna Forma, Matcha, Utmana och Köpa, utifrån synen på affärsutveckling och medarbetare.

SECI-modellen (Nonaka & Takeuchi)

Modell för kunskapsspridning i fyra faser mellan tyst och uttalad kunskap: Socialization (tyst till tyst), Externalization (tyst till uttalad), Combination (uttalad till uttalad) och Internalization (uttalad till tyst).

Blake & Moutons Managerial Grid

Ledarskapsmodell som ställer Omsorg om produktion mot Omsorg om medarbetare och identifierar fem stilar: Likgiltig (1.1), Diktatorisk (9.1), Omhändertagande (1.9), Status quo (5.5) och Ideal (9.9).

Situationsanpassat ledarskap (Hersey & Blanchard)

Ledarskapsteori som hävdar att ledaren måste anpassa sin stil (Telling, Selling, Participating, Delegating) efter medarbetarnas kompetens, motivation och mognad.

Tuckman & Wheelans faser för teamutveckling

Modell över högpresterande teams utveckling i fyra faser: Formning (beroende), Stormning (konflikt), Normning (förtroende) och Performing (produktivitet).

Self-determination theory (SDT)

Motivationsteori av Ryan & Deci som hävdar att inre motivation främjas när organisationer tillfredsställer tre grundläggande behov: kompetens, autonomi och tillhörighet.

Lukes tre maktdimensioner

Steven Lukes metamodell för makt, indelad i 1) Beslutsmakt, 2) Makten över agendan, och 3) Manipulation (makten över tanken).

Pfeffers modell för konflikt och maktkamp

Jeffrey Pfeffers modell som förklarar att konflikter uppstår ur olika mål, arbetsdelning och knappa resurser, och övergår i öppen maktkamp beroende på beslutets vikt och maktens spridning.

Politiskt landskap (Intressentanalys)

Analysmetod inom maktperspektivet för att kartlägga aktörer, deras maktbaser, intressen och positioner (för eller emot) inför ett beslut eller förändring.

Principstyrd förhandling (Ury m.fl.)

Förhandlingsmodell som förespråkar att skilja på person och sakfråga, fokusera på motpartens intressen, generera flera handlingsalternativ och hänvisa till objektiva utvärderingskriterier.

Cialdinis sex övertalningsprinciper

Robert Cialdinis principer för övertalning: Likhetsprincipen, Auktoritetsprincipen, Knapphetsprincipen, Konsekvensprincipen, Ömsesidighetsprincipen och Principen om social validering.

Tokenism (Kanter)

Rosabeth Moss Kanters teori om effekterna av att vara i minoritet på en arbetsplats, vilket leder till ökad uppmärksamhet, förstärkta kontraster samt assimilering eller distansering.

Legitim auktoritet (Weber)

Max Webers typologi över maktutövning som accepteras som giltig av de underordnade, indelad i karismatisk, traditionell och formellt rationell auktoritet.

Oligokratins järnlag (Michels)

Robert Michels teori om att det i organisationer obönhörligen bildas en ledande kunskapselit som samarbetar för att bevara sin makt och få övriga grupper att underordna sig.

Byråkratisk kontroll och genussystem (Acker)

Joan Ackers teori om hur byråkratiska system kräver karriärister (oftast män) som prioriterar materiell framgång framför andra värden, vilket möjliggörs av en osynlig kvinnlig stödstruktur.

Benthams panoptikon (Foucault)

Michel Foucaults liknelse för hur organisatoriska övervakningsstrukturer får individer att utöva självdisciplinering och anpassa sig eftersom de upplever sig ständigt iakttagna.

Maccobys Freudbaserade ledartyper

Michael Maccobys typologi bestående av tre ledartyper: Erotisk-förförisk (varm/kommunikativ), Besatt (analytisk/strukturerad) och Narcissistisk (visionär/karismatisk).

Den marknadsförande personligheten (Fromm)

Erich Fromms fjärde ledartyp (tillagd i Maccobys modell), illustrerad som en tom reklampelare, kännetecknad av en stark vilja att anpassa sig och sälja in sig själv för att passa in.

Scheins tre nivåer av kultur

Edgar Scheins modell som delar in organisationskultur i Artefakter (synliga handlingar/miljöer), Uttalade värderingar (delvis medvetna normer) och Grundläggande antaganden (osynliga, förgivettagna antaganden).

Hofstedes kulturella dimensioner

Geert Hofstedes modell för kulturskillnader baserad på sex dimensioner: Maktdistans, Individualism vs Kollektivism, Feminitet vs Maskulinitet, Osäkerhetsundvikande, Tidsorientering samt Njutning vs Återhållsamhet.

Groupthink (Grupptänkande)

Ett nackdelsfenomen i starka och homogena kulturer där högt sammanhållna och isolerade grupper drabbas av trångsynthet, överskattning av sin förmåga och falsk enighet.

Handys fyra kulturtyper

Charles Handys typologi som delar in kultur i Maktkultur (central aktör), Rollkultur (strikt positionsfokus), Uppgiftskultur (projekt- och expertisfokus) samt Personkultur (fokus på individuella behov).

Organisatoriskt hyckleri (Brunsson)

Nils Brunssons begrepp för när en organisation medvetet skiljer på sina uttalade beslut och sina faktiska handlingar för att hantera motstridiga omvärldskrav och öka sitt handlingsutrymme.

Meningsskapande / Sensemaking (Weick)

Karl Weicks teori om att människor och organisationer förstår världen i efterhand (retrospektivt) genom tolkningar och rimlighet (plausibility over accuracy) snarare än rationella beslutsprocesser.

Nyinstitutionell organisationsteori

Teori förfäktad av Powell, DiMaggio och Scott om att organisationer utformas och anpassas för att uppnå legitimitet och passa in i omvärldens myter, snarare än enbart för inre effektivitet.

Isomorfism

DiMaggio och Powells begrepp inom nyinstitutionell teori för den likriktning som sker när organisationer inom samma fält blir alltmer lika varandra via tvingande, imiterande eller normativ påverkan.