🌼 Växter & Svampars fysiologi 🍄

Inför prov v.49

Osmos

Diffusion av vattenmolekyler genom ett semipermeabelt membran

Akvaporiner

Inbäddade kanalproteiner i cellmembranet som fungerar som ventiler för endast vatten.

Hypoton lösning

En lösning vars jonkoncentration är lägre än cellens.

Hyperton lösning

En lösning vars jonkoncentration är större än cellens.

Isoton lösning

En lösning vars jonkoncentration är samma som cellens.

Turgor

Vätsketryck som uppstår då vakuolen fylls med vatten och trycker cellväggarna (mot osmostrycket).

Vattenpotential

Skillnad ___ får vatten att röra sig från ett ställe till ett annat.

Passiv transport

Kräver ingen ATP; diffusion av små oladdade partiklar genom cellmembran.

Aktiv transport

Kräver ATP; katalyseras av membranbundna enzymer, transport mot koncentrationsgradient som bildas

Diffusion

Partiklar rör sig från hög till låg koncentration.

Koncentrationsgradient

Skillnad i ett ämnes koncentration mellan ett membrans olika sidor.

Blad

En av växtens tre organ; där fotosyntesen sker.

Stam

En av växtens tre organ; som placerar bladen för fotosyntes.

Rot

En av växtens tre organ; som förankrar växten och tar upp vatten/näring.

Skott

Stam + Blad = ____

Epidermis

En av växtens tre främsta vävnadstyper; det yttersta lagret, oftast ett cellager tjockt. Skyddar mot mekaniska skador ("hud").

Ledningsvävnad

En av växtens tre främsta vävnadstyper; ger stöd samt bidrar till transport mellan rot och skott. Har två kärlsystem: xylem & floem

Xylem

Ett av ledningsvävnadens två kärlsystem; transporterar vatten/mineraler från rot till skott.

Floem

Ett av ledningsvävnadens två kärlsystem; transporterar kolhydrater från fotosyntesen till ställen som tillväxer, ex. roten eller frukter.

Parenkym

En av växtens tre främsta vävnadstyper; grundvävnad, ligger mellan epidermis och ledningsvävnad. Består av specialiserade celler, ex. fotosyntes, lagring, stöd, etc...

Mesofyll

Grundvävnad i blad, främst fotosyntetiserande

Cortex

a) grundvävnad i rot
b) grundvävnad utanför ledningsvävnader i stam

Märg

Vävnad innanför cortex i stam

Endodermis

Ytterligare en vävnadstyp hos växter; Cylindrar av celler som omger ledningsvävnaden i rötter. Avsöndrar viktiga ämnen från grundvävnad till ledningsvävnad.

Meristem

Ytterligare en vävnadstyp hos växter; odifferentierade stamceller

Sklerenkym

Ytterligare en vävnadstyp hos växter; ger växten mekaniskt stöd, stödjevävnad inne i växten. Består av "mogna, döda, celler".

Transpirationsström

Vatten/näring sugs upp från rötter och transporteras till skott p.g.a skillnad i vattenpotential.

Plasmodesmer

Ett av växternas två kemiska kommunikationssystem; låter transkriptionsfaktorer/mikro-RNA passera mellan celler utan att passera cellmembran. Reglerar proteinsyntes i flera celler/vävnad. Cytoplasma sammanbundna via öppningar i celler.

Växthormoner

Ett av växternas två kemiska kommunikationssystem; kemiska ämnen som kan påverka hur andra celler fungerar. Bryter ner proteiner som hämmar att gener uttrycks.

Transkriptionsfaktor

Proteiner som binder till DNA-sekvenser och därmed avgör vilka gener som uttrycks.

Mikro-RNA

Binder till vissa mRNA-molekyler vilket hämmar användning vid proteinsyntes.

Tillväxthormoner

Ett av växternas tre främsta typer av hormon; Auxin, gibberelliner(GA), och cytokininer.

Utvecklings-reglerande hormoner

Ett av växternas tre främsta typer av hormon; Abskisinsyra (ABA), och eten.

Stress-svarande hormoner

Ett av växternas tre främsta typer av hormon; Abskisinsyra (ABA), metyljasmonat (MeJa), och salicylsyra (SA).

Auxin

Tillväxt-stimulerande hormon (främst stjälkar).

Gibberelliner (GA)

Tillväxtshormon som är viktigt vid frögroning.

Cytokininer

Tillväxthormon som främjar bl.a. celldelning, bladutveckling och knoppbildning. Förhindrar även bildning av fria radikaler och fördröjer åldrande. Stimulerar bildning av sidogrenar.

Abskisinsyra (ABA)

Utvecklings-reglerande hormon som hämmar tillväxt t.ex. inför vintern, eller vid frövila.

Eten

Utvecklings-reglerande hormon som påskyndar mognadsprocessen för frukter samt driver processen då träd fäller blad.

Abskisinsyra (ABA)

Stress-svarande hormon som bildas vid brist på vatten. Leder till minskad metabolism och viloläge.

Metyljasmonat (MeJa)

Stress-svarande hormon som bildas vid predation och infektion. Ökar produktion av skyddande kemiska ämnen (MeJa).

Salicylsyra (SA)

Stress-svarande hormon som bildas vid predation och infektion. Ökar produktion av skyddande kemiska ämnen (SA).

Apikal dominans

När den centrala stammen dominerar över sidostammar/sidokvistar.

Tropism

Tillväxtrörelser riktade mot/från ett yttre stimulus.

Fototropism

Tillväxt mot/från en ljuskälla (ex. solen).

Gravitropism

Tillväxt mot/från tyngdkraften.

Thigmotropism

Tillväxt p.g.a. tryck/beröring.

Fröskal

Del av fröet som ger skydd.

Endosperm

Frövita; celler, DNA, energi, stärkelse, proteiner, aminosyror, etc).

Kotyledon

Hjärtblad/groddblad; de första bladen.

Hypokotyl

Tidigt stamanlag; mellan rotanlag och groddblad.

Epikotyl

Stamanlag; stjälk, stam, senare blad.

Radikel

Rotanlag

Imbibition

Annat ord för vattenupptag (början av frögroningsprocessen).

Klyvöppning

Reglerbar öppning på epidermis (yttre hudlager).

Silrör

Celler i floem som sitter ihop ände mot ände och bildar långa rör.

Silrörsceller

Celler i floem som saknar cellkärna/vakuol, samt har cytoplasma som hänger ihop genom förstorade plasmodesmer.

Följeceller

Celler som finns längs silrör, i vilka ämnen kan transporteras in i/ut ur silrörsceller (gäller floem)

Sackaros

Glukos + Fruktos. Bildas då glukos ska transporteras/lagras i växt.