Kulturgeografi - tenta 1

Första, andra och tredje världen

Begreppen uppstod under kalla kriget och handlade om politiska och ekonomiska allianser. Första världen var kapitalistiska industriländer som var allierade med USA, tex Sverige, Storbritannien, Kanada och Japan. Andra världen var kommunistiska stater kopplade till Sovjetunionen, tex Polen och Östtyskland. Tredje världen var länder som inte tydligt tillhörde något av blocken, ofta tidigare kolonier i Afrika, Asien och Latinamerika.

Utvecklade och utvecklingsländer

Begreppen började användas efter andra världskriget när många tidigare kolonier i Afrika och Asien blev självständiga. Man utgick från en idé om att alla samhällen rörde sig längs en och samma utvecklingsbana. Utvecklade länder var sådana som redan industrialiserats. Utvecklingsländer var sådana med lägre inkomster och svagare industrialisering.

Demografiska transitionsmodellen

Demografiska transitionsmodellen är en modell som beskriver hur födelsetal och dödstal förändras när ett samhälle utvecklas ekonomiskt och socialt. Fas 1: Traditionellt samhälle - höga födelsetal, höga dödstal, långsam befolkningstillväxt. Fas 2: Tidig expansion - födelsetalen förblir höga, dödstalen sjunker kraftigt genom förbättrad sjukvård, hygien och försörjning, mycket snabb befolkningstillväxt. Fas 3: Sen expansion - födelsetalen börjar minska, urbanisering, utbildning och familjeplanering ökar, befolkningen fortsätter växa men långsammare. Fas 4: Lågstationär fas - låga födelsetal, låga dödstal, stabil befolkning. Mindre utvecklade länder befinner sig i fas 2 eller 3 medan mer utvecklade länder befinner sig i fas 4.

Demografisk utdelning

Demografisk utdelning är den ekonomiska fördel som kan uppstå när ett land går igenom den demografiska transitionen och får en ovanligt hög andel människor i arbetsför ålder jämfört med barn och äldre. Utdelningen blir alltså den ekonomiska bonus detta medför.

Globala Nord och Globala Syd

Globala Nord består främst av länder som historiskt haft stor ekonomisk makt, hög industrialisering, starkt inflytande över världshandeln, koloniala maktpositioner. Globala Syd omfattar många länder i Afrika, Latinamerika, Asien som ofta har erfarenheter av kolonialism, ekonomiskt beroende, lägre globalt inflytande och en underordnad position i världsekonomin. Kritik: alla länder i Globala Syd är inte fattiga (tex Singapore), USA tillhör Globala Nord men har omfattande fattigdom i vissa regioner, när begreppen började användas dominerade västvärlden tydligare världsekonomin.

Rumsgeografins produktionsnätverk

Hur produktionen av varor och tjänster är organiserade genom nätverk av företag, arbetare, stater och institutioner som är sammankopplade över flera platser och länder. Produktionen sker alltså inte på en enda plats utan är geografiskt utspridd och samtidigt sammanlänkad.

Karakteristik

Produktionsnätverk karaktäriseras av att produktionen är uppdelad mellan olika platser: att flera aktörer samverkar, att flöden av kapital, information och varor kopplar samman olika delar av världen samt att värdeskapande sker genom nätverk snarare än inom ett enskilt företag. Exempel: en mobiltelefon.

Rumslig arbetsdelning

Den rumsliga arbetsdelningen innebär att olika delar av produktionen lokaliseras till olika platser beroende på deras fördelar. Forskning och utveckling placeras ofta i höginkomstländer med välutbildad arbetskraft. Arbetsintensiv tillverkning placeras ofta där arbetskraften är billig. Huvudkontor koncentreras ofta till stora ekonomiska centrum. Detta leder till att olika regioner får olika roller i världsekonomin och att värdeskapandet fördelas ojämnt mellan platser.

Styrning

Styrning handlar om vem som har makt över produktionsnätverket. Ofta finns ett eller flera ledande företag som bestämmer produktkrav, sätter kvalitetsstandarder, väljer leverantörer och kontrollerar hur produktionen organiseras. Exempelvis styr företag som Apple eller Nike stora nätverk av underleverantörer utan att själva äga alla fabriker. Makt och inflytande är ojämnt fördelade inom produktionsnätverket.

Institutionellt sammanhang

Produktionsnätverket påverkas av de institutioner som finns på olika platser. Det handlar bland annat om lagar och regler, arbetsrätt, utbildningssystem, handelspolitik, skattesystem och statliga investeringar. Ett företag väljer inte bara plats utifrån kostnader utan också utifrån vilka institutionella förutsättningar som finns. Exempel: vissa utvecklingsländer lockar tillverkning genom lägre lönekostnader och mindre reglering.

Dynamik

Produktionsnätverk är inte statiska utan förändras ständigt. Förändringarna kan bero på teknisk utveckling, digitalisering, politiska konflikter, miljökrav eller förändrade lönekostnader. Ett företag kan exempelvis flytta produktion från Kina till Vietnam om kostnaderna förändras, eller automatisera delar av produktionen genom ny teknik. Dynamiken innebär att vissa regioner kan integreras i världsekonomin medan andra riskerar att marginaliseras.

Två diskurser om pengar

1. Pengar som ett neutralt, ekonomiskt verktyg (ortodoxt perspektiv) - Här ses pengar som ett bytesmedel, en värdemätare och ett hjälpmedel som gör handel effektivare. I detta perspektiv är pengar i grunden neutrala. Fokus ligger på hur pengar underlättar marknader, investeringar, handel och ekonomisk tillväxt. Finansiella system betraktas främst som tekniska och ekonomiska institutioner som fördelar kapital dit det används mest effektivt. 2. Pengar som en social och geografisk konstruktion (kritiskt perspektiv) - Här ses pengar inte som neutrala utan som något som skapas genom sociala relationer, är kopplat till makt, reproducerar ojämlikhet och påverkas av politik. Pengar har olika betydelse för människor och grupper. Tillgången till krediter, lån, banker och investeringar är ojämnt fördelad mellan platser och människor. Därför skapar pengar också geografiska skillnader.

Finansialisering

Finansialisering handlar om att finanssektorn får en allt större betydelse i ekonomin och samhället. Vinster skapas i ökande grad genom finansiella transaktioner, investeringar och spekulation. Ekonomin har alltså blivit mer beroende av globala, finansiella flöden och av finanscentrum som London eller New York. Finanskapitalens geografiska rörlighet har ökat kraftigt. Orsaker: avreglering av finansmarknader, globalisering, teknologisk utveckling, nyliberal ekonomisk politik. Kritik: ökad ekonomisk instabilitet, växande ojämlikhet, fokus på kortsiktig vinst, ojämn geografisk utveckling.

Nationalstat

En nationalstat är en stat där befolkningen i stor utsträckning delar en gemensam, nationell identitet såsom språk, kultur, historia eller traditioner. Tanken bakom nationalstaten är att statens territorium och nationen ska sammanfalla.

Nationalism

Nationalism är en ideologi och politisk rörelse som betonar nationens betydelse och människor lojalitet till nationen. Nationalism ska fungera som en sammanhållande kraft genom att skapa en gemensam identitet och stärka känslan av tillhörighet. Samtidigt kan nationalism bli en splittrande kraft om olika grupper inom samma stat har olika nationella identiteter eller om vissa grupper känner sig exkluderade.

Regionalism

Regionalism innebär att människor identifierar sig med en viss region inom en stat. Regionalistiska rörelser kan vilja ha ökat självstyre, större politiskt inflytande eller självständighet. Regionalism utmanar ofta nationalstatens strävan efter en enhetlig nationell identitet.

Gentrifiering

Gentrifiering är en process där ett tidigare låginkomstområde förändras genom att mer välbärgade grupper flyttar in. Detta leder ofta till investeringar, upprustning av bostäder och en höjning av områdets status samt fastighetsvärden. Detta innebär ofta att tidigare invånare inte längre har råd att bo kvar eftersom bostadspriser och hyror stiger. Exempel: Shoreditch i London.

Segregation

Segregation innebär att olika grupper i samhället är geografiskt åtskilda från varandra. Människor med liknande ekonomiska, sociala eller etniska förutsättningar samlas i vissa områden. Det är ett rumsligt uttryck för social ojämlikhet. Socioekonomisk segregation innebär att människor delas upp efter inkomst, utbildning eller yrke. Etnisk segregation innebär att människor delas upp efter olika etniciteter eller kulturer. Boendesegregation innebär att människor delas upp efter bostadsform.

Tryggad livsmedelsförsörjning

Tryggad livsmedelförsörjning innebär att alla människor alltid har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat för att kunna leva ett hälsosamt liv. Detta bygger på fyra grundläggande dimensioner: tillgång till livsmedel, möjlighet att skaffa maten, säker användning och stabilitet över tid. Det som kan hota livsmedelsförsörjningen är klimatförändringar, krig, fattigdom eller befolkningstillväxt. Exempel: Torka i Afrika leder till kraftigt minskade skördar och ökad osäkerhet.

Berättigande

Teorin om berättigande handlar om att svält ofta inte uppstår på grund av brist på mat. Istället handlar det om människors rättigheter och möjligheter att få tillgång till maten.

Moderniseringsteorin

Moderniseringsteorin utgår ifrån att alla samhällen kan utvecklas genom att följa ungefär samma väg som de idag rika industriländerna tidigare gjort. Den fokuserar på interna faktorer och menar att fattiga länder ligger efter i utvecklingen. Industrialiseringen och marknadsekonomi skapar utveckling, och västvärlden ses som en förebild. Kritik: Eurocentrism, förenklad syn på utveckling och ignorerar kolonialism.

Beroendeskolan

Beroendeskolan växte fram som en kritik mot moderniseringsteorin. Den menar att fattiga länder inte är underutvecklade för att de ligger efter i utvecklingsprocessen, utan för att de hålls tillbaka av globala maktstrukturer. Internationella ekonomiska relationer skapar ett beroende och västvärldens dominans kritiseras. Kritik: alltför deterministisk, förklarar inte alla framgångar och överbetonar externa faktorer.

Homogenisering av platser

Homogenisering innebär att olika platser blir mer lika varandra och förlorar sin unika, lokala karaktär. Genom globaliseringen riskerar traditionella särdrag av platser att ersättas med standardiserade miljöer som ser likadana ut oavsett var i världen man befinner sig. Icke-platser är platser som människor passerar men som inte skapar någon stark känsla av tillhörighet (tex flygplatser, motorvägar). Orsaker: globalisering, kapitalism, kommersialisering, teknologisk utveckling. Kritik: lokala kulturer försvinner inte, globalisering skapar även nya skillnader, platser har fortfarande unika egenskaper.

Produktion av tjänster

Produktionen av tjänster utgör idag en allt större del av ekonomin eftersom tjänstearbetet är nära integrerat med annan produktion. Traditionellt har industrin haft större möjligheter att öka produktiviteten medan många tjänster är begränsade och arbetsintensiva. Samtidigt har digitaliseringen medfört en effektivisering av tjänstesektorn genom digital kommunikation, AI och automatiserade system.

Förändrad rural demografi

En förändrad rural demografi handlar om att landsbygden genomgår betydande demografiska förändringar, men att utvecklingen ser olika ut i olika delar av världen. I många höginkomstländer har landsbygden länge präglats av utflyttning. Däremot bidrar kontraurbaniseringen till att människor flyttar från städer till landsbygden vilket medför att vissa landsbygdsområden växer trots den generella urbaniseringen. Landsbygden kan därför inte ses som en enhetlig kategori eftersom vissa områden präglas av avfolkning och tillbakagång medan andra upplever inflyttning och ny ekonomisk utveckling.

Medborgarskap

Ett medborgarskap omfattar både rättigheter och skyldigheter. På lokal nivå handlar det om människors vardagliga relation till samhället som ser olika ut beroende på resurser och möjligheter. På nationell nivå är nationalstaten fortfarande den viktigaste arenan för medborgarskap vilket påverkar hur medborgarskapen definieras. På global nivå har medborgarskapet i högre grad påverkats av processer som sträcker sig över nationsgränser vilket innebär att människor kan påverkas av beslut som fattas långt utanför deras territorium.

Ekonomins 4 sektorer

1. Primärsektorn omfattar verksamheter som utvinner resurser direkt från naturen (tex jordbruk, skogsbruk, fiske).

2. Sekundärsektorn omfattar förädling och tillverkning av produkter från råvaror (tex industri, byggverksamheter, fabriker).

3. Tertiärsektorn omfattar tjänsteproduktion (tex handel, transport, sjukvård).

4. Kvartärsektorn omfattar kunskaps- och informationsbaserade tjänster (tex forskning, IT, konsulter).

Strukturomvandling

Strukturomvandling innebär att ekonomins sammansättning förändras över tid. Arbetskraft och resurser flyttas från en sektor till en annan när förutsättningarna förändras.

Hegemoni

Hegemoni innebär att en stad har en dominerande position i världen och kan utöva ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande över andra stater. Kännetecken: ekonomisk styrka, teknologiskt ledarskap, militär styrka, politisk stabilitet, kontroll över globala nätverk. Exempel: USA är en dominerande hegemoni sedan andra världskriget.

Geopolitiskt synsätt

Geopolitik handlar om hur geografiska förhållanden påverkar makt, internationella relationer och konflikter mellan stater. Detta synsätt studerar sambandet mellan geografiskt läge, territoriell kontroll, militär makt, naturresurser och internationella resurser. Exempel: konflikten mellan Ukraina och Ryssland som uppstått till följd av geografiska motsättningar.

Kolonier

En koloni är ett område som erövras och kontrolleras av en främmande stat.

Imperialism

Imperialism innebär att ett land utövar politisk, ekonomisk eller militär kontroll över andra områden eller folk.