Anatomi och fysiologi – Instuderingsfrågor del 1, 2 och 3
0.0(0)
Studied by 0 people
Call Kai
Learn
Practice Test
Spaced Repetition
Match
Flashcards
Knowt Play
Card Sorting
1/188
Earn XP
Description and Tags
Övningsflashcards i fråge- och svarsformat som täcker respirationssystemet, cirkulationssystemet, nervsystemet, rörelseapparaten, cellbiologin och kroppens vävnader baserat på föreläsningsanteckningarna.
189 Terms
1
New cards
7) Beskriv lilla kretsloppet/lungkretsloppet.
2
New cards
Lilla kretsloppet är blodets cirkulation mellan hjärtat och lungorna där blodet syresätts och koldioxid avges.
3
New cards
4
New cards
Lilla kretsloppet, även kallat lungkretsloppet, är den del av cirkulationssystemet där blodet transporteras från hjärtats högra kammare till lungorna för gasutbyte och sedan tillbaka till hjärtats vänstra förmak. Det syrefattiga blodet, som innehåller koldioxid från kroppens vävnader, pumpas ut genom lungartärerna till lungorna I lungorna passerar blodet kapillärer runt alveolerna, där det avger koldioxid och tar upp syre från inandningsluften. Det syrerika blodet återvänder sedan via lungvenerna till vänster förmak och fortsätter till vänster kammare för vidare transport ut i kroppen via stora kretsloppet .
5
New cards
8) Vad består hjärtsäcken (perikardiet) av?
6
New cards
Hjärtsäcken är en dubbellagrad säck som omger hjärtat och de stora blodkärlen och skyddar hjärtat samtidigt som den möjliggör friktionsfri rörelse vid varje hjärtslag.
7
New cards
8
New cards
9) Beskriv mycket kort hur AV-klaffarna fungerar.
9
New cards
Hjärtklaffar: enkelriktade ventiler som öppnar och stänger med tryckskillnaden så blodet bara går framåt — stängningen ger hjärtljuden. Läcker de tillbaka = insufficiens, öppnar de för lite = stenos.
10
New cards
11
New cards
10) Vilka skikt består hjärtväggen av?
12
New cards
Epikard – yttre hinnan, som också är hjärtats serösa blad (viscerala perikardiet).
13
New cards
Myokard – muskelskiktet, det tjockaste; här ligger själva pump arbetet. Tjockast i vänster kammare.
14
New cards
Endokard – tunn innerhinna som klär kaviteterna och fortsätter ut över klaffarna.
15
New cards
16
New cards
11) Hur fungerar hjärtats elektriska system?
17
New cards
Hjärtat har ett eget system av specialiserade muskelceller som alstrar och leder elektriska impulser. Impulserna gör att musklerna drar ihop sig i rätt ordning — förmak först, sedan kamrarna.
18
New cards
19
New cards
12) Vad heter de två huvudfaserna i hjärtats cykel och vad innebär de?
20
New cards
Diastole: vilofasen. Hjärtmuskeln slappnar av, klaffarna mellan förmak och kammare öppnas och kamrarna fylls med blod. Blodet rinner först passivt ner, och i slutet av diastolen ger förmakens sammandragning en sista knuff.
21
New cards
22
New cards
Systole: arbetsfasen. Det är då hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet. Den delas i sin tur i två steg:
23
New cards
Först drar förmaken ihop sig (förmakssystole) och fyller kamrarna.
24
New cards
Sedan drar kamrarna ihop sig (kammarsystole). Trycket stiger, AV-klaffarna stängs (första hjärtljudet), och när trycket överstiger trycket i stora kretsloppet öppnas aortaklaffen och lungartärklaffen och blodet pressas ut.
25
New cards
Cykeln brukar beskrivas fas för fas som: förmakssystole → kammarsystole (isovolumetrisk kontraktion, ejektion) → diastole (isovolumetrisk avslappning, fyllnad) — och sedan börjar den om.
26
New cards
13) Vad är minutvolym?
27
New cards
Minutvolym = slagvolym x hjärtfrekvens
28
New cards
Slagvolymen är mängden blod som lämnar hjärtat vid varje slag, ca 70 ml i vila. Med en frekvens på ca 70 slag/min ger det en minutvolym på ungefär 5 liter per minut.
29
New cards
Den kan öka på två sätt: hjärtat slår snabbare, eller det pumpar ut mer per slag. Vid arbete ökar båda — slagvolymen kan stiga till över 100 ml och frekvensen till 150–180, vilket ger en minutvolym på 20–25 liter hos en vältränad person. Regleringen sker dels via det autonoma nervsystemet, dels genom att hjärtat själv anpassar sig efter hur mycket blod som kommer tillbaka (Frank–Starling-mekanismen: mer fyllnad ger kraftigare sammandragning).
30
New cards
14) Vad påverkar hjärtats vilofrekvens?
31
New cards
Vilofrekvensen (normalt 60–100 slag/min hos en vuxen) bestäms av balansen mellan det autonoma nervsystemets två grenar och av hjärtats egen förmåga:
32
New cards
Parasympatisk tonus (vagus) – bromsar. I vila dominerar vagus, vilket drar ner frekvensen. Därför stiger pulsen när man andas in och sjunker när man andas ut.
33
New cards
Sympatisk tonus – gasar. Adrenalin och noradrenalin ökar både frekvensen och slagkraften.
34
New cards
Sinusknutans egen takt – den spontana avfyrningen är i grunden ca 100 slag/min, men hålls nere av vagus i vila.
35
New cards
Kroppens behov – sömn, vila och avslappning sänker; feber, smärta, stress, blodförlust och ansträngning höjer.
36
New cards
Hormoner och ämnen – sköldkörtelhormon (högt = snabbare, lågt = långsammare), koffein, nikotin, en del läkemedel (bland annat betablockerare, som sänker).
37
New cards
Ålder och träning – barn har högre vilofrekvens; vältränade har lägre, ibland ner mot 40–50, eftersom hjärtat blir starkare och slagvolymen större.
38
New cards
Kroppstemperatur och position – stigande temperatur höjer frekvensen ca 10 slag per grad; liggande ger lägre än stående.
39
New cards
Kort sagt: vilofrekvensen är resultatet av hur mycket vagus bromsar, hur mycket sympatikus gasar och hur starkt hjärtat själv arbetar.
40
New cards
15) På vilket sätt påverkar det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet
41
New cards
hjärtfrekvensen?
42
New cards
43
New cards
44
New cards
16) På vilket sätt har artärerna elastiska egenskaper stor vikt vid blodflödet?
45
New cards
46
New cards
17) Vad mäts vid artiell blodtrycksmätning?
47
New cards
48
New cards
18) Vad påverkar resultatet på mätningen och på vilket sätt?
49
New cards
Immunsystemet
50
New cards
1) Vad är immunsystemets huvuduppgifter?
51
New cards
Upptäcka och osakadliggöra sjukdomsframkallande mikroorganismer, angripna och ta bort cancerceller, samt sätta igång inflammation vid vävnadsskada. Det är också ansvarat för att ta bort skadade celler och vävnader pch för att förhindra att kroppem blir infektionsskadad.
52
New cards
53
New cards
Immunförsvaret är ständigt aktiv och reagerar snabbt på infektioner på ett generellt sätt utan att först behöva lära sig känna igen det specifika hotet.
54
New cards
55
New cards
2) Förklara skillnaden mellan det medfödda ospecifika immunförsvaret och det förvärvade specifika immunförsvaret.
56
New cards
Det medfödda ospecifika immunförsvaret är en del av immunförsvaret och består av det yttre och inre försvaret. Det ospecifika immunförsvaret är mycket snabbt och aktiveras omedelbart som svar mot en infektion.
57
New cards
58
New cards
Det ospecifika försvaret aktiverar i sin tur det adaptiva försvaret som har en mycket högre känslighet mot olika typer av smittämnen. Det ospecifika försvaret känner endast igen ett begränsat antal mikrogórganismer medan det adaptiva systemet kan producera antikroppar och t-celler mot nästan alla typer av antigener som existerar. Dock är det adaptiva försvaret långsamt och kan ta veckor att utveckla fullständigt svar.
59
New cards
60
New cards
3) Vad är patogena mikroorganismer? Ge exempel.
61
New cards
Patogena mikroorganismer är mikroorganismer som orsakar sjukdom hos människa, djur eller växter. De blir patogena genom att kunna ta sig in i värden, föröka sig där och skada vävnad — antingen genom att förstöra celler direkt eller genom att bilda toxiner som kroppen reagerar på.
Prioner – infektiösa proteiner utan arvsmassa, som orsakar Creutzfeldt–Jakobs sjukdom och BSE.
69
New cards
En del mikroorganismer är bara sjukdomsframkallande under vissa villkor, till exempel när immunförsvaret är nedsatt — de kallas opportunister. Andra är alltid patogena när de väl når rätt plats i kroppen. Många av de bakterier vi lever med normalt (normalfloran) är tvärtom nyttiga och håller patogenerna borta.
70
New cards
71
New cards
4) Vad är skillnaden mellan bakterier och virus?
72
New cards
Bakterier: levande encelliga, förökar sig själva, ca 0,5–5 µm, botas med antibiotika.
73
New cards
74
New cards
Virus: inte celler, bara arvsmassa i proteinkapsel, måste in i en värdcell för att föröka sig, 20–300 nm, antibiotika hjälper inte — behandlas antiviralt eller förebyggs med vaccin.
75
New cards
76
New cards
1) Huden och slemhinnorna är en del av det yttre immunförsvaret. Beskriv hur de kan
77
New cards
skydda mot mikroorganismer.
78
New cards
79
New cards
2) Vad två delar består den inre delen av immunförsvaret av och vad ingår i dem?
80
New cards
Antikroppsmedierad immunitet (humoral) – B-lymfocyter bildar antikroppar som binder till smittämnet och oskadliggör det. Verkar främst mot bakterier och virus utanför cellerna.
81
New cards
Cellmedierad immunitet (cellulär) – T-lymfocyter angriper celler som redan är infekterade eller förändrade. Hjälpar-T-celler styr andra immunceller, cytotoxiska T-celler dödar de infekterade cellerna. Verkar mot virus, intracellulära bakterier och cancerceller.
82
New cards
Båda bygger på att cellerna lär sig känna igen en specifik inkräktare och kommer ihåg den — det är därför man blir immun efter en infektion eller ett vaccin.
83
New cards
3) Med en mening, vad är inflammation?
84
New cards
Inflammation är kroppens svar på skada eller infektion: blodkärlen vidgas, blodflödet ökar och immunceller vandrar dit för att städa upp och reparera.
85
New cards
Klassiskt kännetecken: rodnad, värme, svullnad, smärta och nedsatt funktion. Den kan vara akut och kortvarig (t.ex. ett skärsår som blir rött och svullet) eller kronisk och långvarig (t.ex. ledgångsreumatism).
86
New cards
87
New cards
4) Vad är inflammationens funktion?
88
New cards
Stoppar spridning
89
New cards
Städar upp
90
New cards
Läker
91
New cards
Varnar
92
New cards
93
New cards
94
New cards
15) På vilket sätt påverkar det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet
95
New cards
hjärtfrekvensen?
96
New cards
Kort: Sympatikus höjer pulsen (adrenalin/noradrenalin på sinusknutan). Parasympatikus (vagus) sänker den (acetylkolin bromsar sinusknutan). I vila dominerar vagus, vid ansträngning tar sympatikus över.
97
New cards
Sympatiska nervsystemet höjer hjärtfrekvensen. Noradrenalin och adrenalin verkar på sinusknutan och gör att den avfyrar snabbare — pulsen stiger, slagkraften ökar och ledningshastigheten i hjärtat går upp. Det är "krig och flykt"-läget.
98
New cards
Parasympatiska nervsystemet (vagus) sänker hjärtfrekvensen. Acetylkolin bromsar sinusknutan så att den avfyrar långsammare, och även AV-knutans ledning dämpas. Det är "vila och smälta"-läget.
99
New cards
I vila dominerar vagus, vilket är varför vilopulsen ligger runt 60–70 i stället för sinusknutans egen takt på ca 100. Under ansträngning drar sympatikus ner på vagusbromsen och gasar samtidigt själv — därför stiger pulsen.
100
New cards
16) På vilket sätt har artärerna elastiska egenskaper stor vikt vid blodflödet?