Learn: 1135, Introduktion till ekonomisk analys

Bruttonationalprodukten (BNP)

ett mått på totala inkomster och produktion i ekonomin under en viss period.

Disponibel inkomst

Totalinkomst - skatter + offentliga transfereringar

Teknologi

En process som använder insatsfaktorer för att producera produkter.

Industriella revolutionen

en våg av teknologiska framsteg börjar i Storbritannien på 1700-talet, som förvandlat en agrar- och hantverkarekonomi till en kommersiell och industriell ekonomi.

Institutioner

är lagar och sociala sedvänjor som reglerar produktion och distribution av varor och tjänster.

Kapitalism

ett ekonomiskt system där de viktigaste institutionerna är privat äganderätt, marknader och företag.

Privat egendom

äganderätt över besittningar

•en viktig typ av privat egendom är kapitalvaror som utnyttjas i produktionen.

•Inkluderar inte övriga nödvändigheter såsom, t.ex. luft, kunskap

Marknader

ett sätt för människor att utbyta produkter och tjänster för ömsesidig nytta

• transaktionerna frivilliga

• vanligtvis konkurrens på marknaderna (graden varierar)

Företag

organisation som använder insatsfaktorer för att producera produkter, och sätter priser för att täcka produktionskostnaderna.

•Insatsfaktorer och produkterna är privat egendom

•företag använder marknader för att sälja produkterna

• syftet är vanligtvis att göra vinst

Ett slående kännetecken av företag, som skiljer dem från familjer och regeringar, är hur snabbt de kan uppkomma, expandera, krympa och försvinna

Naturligt experiment

exempelvis uppdelningen av Tyskland i slutet av andra världskriget i två separata ekonomiska system, ett kapitalistiskt i väst och ett centralt planerad i öst.

Ekonomi

är läran hur människor samverkar med varandra och med sin naturliga omgivning i det att producera sina levebröd, och hur detta förändras över tiden.

Malthusisk ekonomi

studerar samspelet mellan befolkning, teknik och ekonomisk tillväxt

Modellens jämvikt

en situation som är självuppfyllande. Något av intresse ändras inte om inte någon extern kraft förändrar modellens externa betingelser.

"Less is more": Ceteris paribus

•en förenkling "alla yttre omständigheter är oförändrade".

Incitament

•ekonomiska belöningar och bestraffningar, som påverkar nyttor och kostnadera av alternative handlingar.

Relativa priser

•hjälper oss att jämföra alternativ.

Ekonomisk avkastning

•den förmån som erhålls från ett val, med hänsyn till det bästa oförverkligade alternativet (reservations-alternativ)

Isokostnadslinjer

kombination

av produktionsfaktorer som ger samma kostnad (lutningen = relativt pris på

produktionsfaktorerna)

Produktionsfunktioner

visar hur insatser (t. ex. arbete) omvandlas till output (t. ex. varor och tjänster), andra faktorer¨hålls konstanta (t. ex. produktionsmiljö)

Genomsnittsprodukt

genomsnittlig produktion per insats.

Marginalprodukt

förändring i produktionen per enhet vid förändring i insatsfaktorn i en viss punkt

Avtagande marginalprodukt

att studera blir mindre produktiv, ju mer du studerar.

Indifferenskurvorna

visar alla kombinationer av varor som ger samma nytta (tillfredsställelse

den marginella substitutionbenägenheten

är lutningen på indifferenskurvan

Budgetrestriktioner

är de möjliga gränserna för konsumtionsval.

Det optimala valet

ges där den marginella substitutions-benägenheten (MRS) är lika med lönen (MRT)

En löneförändring påverkar budgetskurvans lutning (MRT).

•Inkomsterna ökar om man jobbar lika mycket, -> (inkomsteffekt)

•Alternativkostnaden för fritid ökar. Detta leder till en (substitutionseffekt)

Inkomsteffekt

förändringen i optimalt val när inkomsten ökar, då vi behåller lutningen på budgetbegränsningen konstant.

En löneökning ger mera inkomst per arbetad timme-> incitament att ändra på arbetstiden

Substitutionseffekt

förändringen som åstadkoms av det att budgetkurvans lutning förändras

En löneökning ökar på alternativkostnaden för fritid.

à Incitament att öka på arbetstiden.

Totaleffekt

Inkomsteffenkt

+ Substitutions- effekt

Inkomsteffekten är positiv

Substitutionseffekten är negativ

Individens preferenser anger slutresultatet!

Socialt dilemma

en situation där åtgärder som vidtas självständigt av egenintresserade personer leder till ett socialt suboptimalt utfall t. ex. trafikstockningar, koldioxidutsläpp

Tragedin av allmännyttor

•allmänna nyttor och allmänna tillångar är ofta överexploaterade

Free riding, "snålskjuts":

En person/part bär alla kostnader medan alla åtnjuter fördelarna

Social interaktion

•En situation som involverar mer än en person/part, där en verksamhet påverkar både deras egna och andras resultat.

Strategisk interaktion

•En social interaktion där människor är medvetna om hur deras handlingar påverkar andra.

Strategi

möjliga handlingar som människor kan vidta när de engagerar sig i en social interaktion.

Spelare

1.de som är involverade i den sociala interaktionen

Möjliga strategier

mängden av de handlingsalternativ en spelare har

Information

vad man vet om spelet i en valsituation

Utfall

för alla möjliga kombinationer av handlingsalternativ

Bästa respons

•den strategi som ger det bästa utfallet mot motspelaren då man känner till den andras strategi

Dominant strategi

•Den respons som är bäst oberoende vad motspelaren gör (en dominant strategi behöver inte finnas!)

Dominant strategijämvikt

Ett utfall där alla spelar en dominant strategi

Nash-jämvikt

en mängd av strategier (one per spelare), så att spelarens bästa respons är den bästa givet motsåndarens strategi.

I en Nash-jämivikt har ingen spelarae incitement att på eget bevåg avvika från jämvikten.

OBS: Det kan existerar flera Nash-jämvikter I ett spel.

Fångarnas Dilemma

Ett spel med en dominerande strategijämvikt, där spelar den dominerande strategin ger lägre individuella och totala utfall jämfört med andra strategier

Ett ömsesidigt optimalt utfall uppnås ej

Ojämlikhetsaversion

•man finner det motbjudande att endel får mera än andra

Reciprocitet

•Bemöt andra som du själv vill bli bemött

Ultimatumspel -> sekventiellt spel

där deltagarna väljer hur de ska dela på ekonomisk vinst t.ex. en hög pengar

Allokering

ett utfall av en ekonomisk interaktion. (Beskriver vem gör vad och vem får vad)

Allokering Paretoeffektiv ifall:

ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre.

Paretoeffektivitetskurvan eller kontraktkurvan

mängden av alla paretooptimala föredelningar (mellan 2 parter)

•Sammanbinder alla punkter i det admissibla området där MRS = MRT.

•Det sammanlagda överskottet är det samma, men föredelningen varierar.

Lorenzkurvan

Visar omfattningen av ojämlikhet och möjliggör jämförelse av fördelning.

Ginikoefficienten

Mäter hur mycket Lorenzkurvan avviker från en jämnfördelning av inkomster. Går från 0 ( total jämlikhet) till 1 (maximal ojämlikhet).

Utfall Objektivt

•Pareto effektivitet

Utfall subjektivt

•Rättvisa (saklig och proceduell rättvisa)

Allokeringarna beror på preferenser och makt/institutioner

•Institutionerna kan bestämma reservationsalternativ och förhandlingsstyrka

•Gini-koefficienten mäter ojämlikheten i tilldelningarna

•Ekonomisk politik kan göra tilldelningarna effektivare eller rättvisare

Företag

en businessorganisation som

•Anställer folk

•Köper insatsfaktorer för att tillverka/tillhandahålla marknadsvaror och -tjänster

•Prissätter sina produkter till ett högre pris än produktionskostnaderna

"Företaget i en kapitalistisk ekonomi är en privatägd miniatyr av en centralplanerad ekonomi".

Kontrakt

ett juridiskt document eller en norm som specificerar en mängd handlingar som parterna i kontraktet måste fullfölja.

företagsspecifika tillgångar.

färdigheter, nätverk och vänskapsband

Separation av ägande och kontroll

när ledarena besluter hur man använder ägarnas pengar.

asymmetrisk information

Ägarna och företagsledningen vet inte alltid vad deras underlydande vet eller gör. Allt det job som delegerats behöver inte bli gjort.

Ofullständiga kontrakt

specificerar inte varje aspekt i interaktionen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren i en juridistk genomdrivbar form.

Ackordarbete

en typ av anställning får betalt för den mätta mängden arbete. (Hos oss tillämpas detta ofta inom skogsbruket).

Ackordavlöning ger arbetstagaren incitement att arbeta mera.

Anställningens avkastning

kostnad för förlorat arbete som omfattar

•Förlorad inkomst under tiden mans söker jobb

•Kostnaden för att börja med ett nytt jobb

•Förlusten av övriga anställningsförmåner

•Social skam av att vara arbetslös

Reservationslön

värdet för det nästbästa alternativet (annan anställning eller arbetslöshetsunderstöd)

(Anställningens avkastning=

lön - reservationslön

- värdet av ansträngningen)

Bästa-responskurvan

Representerar företagets transformationskurva (feasible frontier) för loner och ansträngning

Bästa responskurvans lutning = MRTvisar den optimala ansträngningen en arbetstagare kommer att utöva för varje lön som erbjuds

(Representerar företagets transformationskurva (feasible frontier) för loner och ansträngning

Bästa responskurvans lutning = MRT)

isokostnadslinjen

Kostnader för ansträngningen är den samma på alla punkter

(Isokostnadskurvans lutning = MRS =

Förhållandet med vilken arbetsgivaren är villig att höja på lönen för att få ut en bättre ansträngning.)

Effektiv lön

löner som är högre än resrvationslönen, så att arbetaren är mån om sin arbetsplats.

Ofrivillig arbetslöshet

vara utan arbete, men föredra att ha ett jobb på arbetsvillkor som annars likbördiga anställda arbetstagare har.

(Det måste alltid finnas ofrivillig arbetslöshet i arbetsdisciplin modellen)

Koperativer, Andelslag

företag som till största delen ägs av de anställda, som anställer och sparkar företagsledaren

Huvudman-agent

modeller fångar upp interaction under ofullständiga kontrakt

• t.ex. Företaget är huvudman och arbetaren är agent

Agenten gör en handling som är dold från huvudmannen, således kan inte huvudmannen verifiera handlingen.

Problem med dålda handlingar

uppkommer då

•Det finns en intressekonflikt mellan huvudmannen och agenten över vissa handlingar som kan vidtas av agenten och denna åtgärd kan inte inkluderas i ett fullständigt kontrakt.

•Information om handlingen kan vara antingen asymmetrisk eller icke verifierbar.

Isokostnadskurvor

•företagets "indifferenskurvor"

bästa responskurvan

maximal genomförbar ansträngning, för givna löner

vinst-maximum

MRS = MRT

Skalfördelar, en stigande skalavkastning i produktionen

Om insatsfaktorerna ökar i en given proportion och proportionen ökar mera än denna proportion

konstant skalavkastning i produktion

Om insatsfaktorerna ökar i en given proportion och proportionen ökar i samma proportion

Skalnackdelar, en avtagande skalavkastning

Om insatsfaktorerna ökar i en given proportion och proportionen ökar mindre än denna proportion

Kostnadsfördelar (skalfördelar)

•Stora företag kan köpa insatsfaktorer till förmånligare villkor, eftersom de har större förhandlingsstyrka när de förhandlar med leverantörer.

Föredelar på efterfrågesidan

Nätvärkseffekter (Värdet av produkten växer då antalet användare växer, för t.ex. datorprogram och mobilappar)

lkostnadsfunktionen (TC eller C, Total Cost function)

visar hur den totala produktionskostnaden beror på den producerade mängden

Genomsnittskonstnaden eller enhetskostnaden (AC)

Average Cost.

•Räknas som C/Q (eller TC/Q). Detta är indentiskt med lutnings-koefficienten för en linje som går igenom origo och en punkt på totalkostnadsfunktionen..

Marginalkostnaden eller gränskostnaden (MC, marginal cost)

Intuition "tilläggskostnaden av att producer en enhet till av en product". Matematiskt, lutningskoefficienten för total-kostnadsfunktionen. MC(Q)=C´(Q)=dC/dQ.

Förhållandet mellan MC och AC

•Ifall AC > MC, så är AC avtagande; Ifall AC < MC så är AC växande.

•MC-kurvan skär alltid AC kurvan i dess minimipunkt.

Efterfrågan

den mängd som konsutmenterna är villga att köpa av en vara på en marknad till ett visst pris under en viss tid.

Företagen kan estimera efter-frågan via omfattande konsu-mentundersökningar eller genom att variera på priserna.

Isovinstkurvorna

visar de (pris x mängd)-kombinationer som har en konstant vinst.

Funktionsformen på företagets kostnadsfunktion påverkar isovinstkurvorna.

Efterfrågekurvan

Företagets Transformationskurva (FF, Feasibility Frontier) (lutning = MRT)

Isovinstkurvorna

•Företagets indifferenskurvor (lutning = MRS)

Vinstmaximum då MRS = MRT

Marginalintäkt, gränsintäkt (MR, Marginal Revenue)

"förändringen i totalintäkter om man säljer en enhet mera av enprodukt. Matematiskt MR(Q)=TR´(Q)=dTR(q)/dQ, totalintäktsfunktionens lutning (i.f.h.t.) såld mängd. Vinstmaximum då MR = MC

Konsumentöverskott (CS, Consumer Surplus)

den kumulativa skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och försäljningspris.

Producentöverskott (PS, Producer Surplus)

den kumutlativa skillnaden mellan försäljningspris och marginalkostnad

Totalöverskott

Konsumentöverskott + Producent-överskott

(Totala nytta av handel, (skuggade omr.))

Välfärdsförlusten (Deadweight loss)

förlusten av totalöverskottet till en Pareto-effektiv allokering (underutnyttjade handelsvinster

Totalöverskottet är störst då

Efterfrågan = Marginalkosntad

(Paretoeffektiv allokering)

Efterfrågans priselasticitet

mäter konsumenternas känslighet för en prisförändring.

monopolvinster

Företag kan prissätta sina produkter högre än marginalkostnaden utan att förlora konsumeter (p.g.a inga konkurrenter)

naturligt monopol

uppkommer då ett företag kan producera till en lägre kostnad än två eller flera företag

Hur förstärker innovationer företagens marknadsstyrka (differentiering)

•teknologiska innovatiner möjliggör det att ett företag kan differentiera sig från sina konkurrenter (t.ex. Apple). Företag som kommer fram med nya produkter och tekniska lösningar kan skydda sig mot konkurrens via patent, varumärken och Copyright.

Hur förstärker marknadsföring företagens marknadsstyrka (differentiering)

•Företag kan attrahera konsumenter via marknadsföring och bygga upp brand och brandloajlitet. Marknadsföring kan vara effektivare än rabbatter för att attrahera kunder.

Välfärdsförlust

•då allokeringen inte är Paretoeffektiv