Uk 5 sexualitet och relationer

Hbtq

Ett samlingsnamn för personer vars sexuella identitet eller könsidentitet ofta står utanför samhällets gällande normer. Ex. homosexuella, bisexuella, trans och queer.

Cis

En person vars kropp, juridiska kön och upplevda könsidentitet är i samklang med samhällets förväntade könsnormer.

Kunskapsområdets tre sidor (Triangeln)

En didaktisk modell som beskriver hur undervisningen om sexualitet och relationer bör organiseras:

Basen: Ämnesintegrering och ämnesövergripande arbete i olika skolämnen

Sida 2: Enskilda lektioner, temadagar eller liktade insatser.

Sida 3: Att fånga frågan i flykten (spontana, oplanerade frågor och samtal som dyker upp i klassrumsvardagen)

Riskperspektiv

Ett synsätt inom sexualundervisningen där fokus ligger på de risker och negativa konsekvenser som sexualitet kan föra med sig, ex. könssjukdomar, oönskade graviditeter, sexuella trakasserier och övergrepp.

Friskperspektiv

Ett synsätt som utgår från och belyser sexualitetens och relationers positiva aspekter, ex. lust, njutning, kärlek, trygghet, välbefinnande, samhörighet och stärkt självbild

Inkluderingsperspektiv

Ett förhållningsätt med utgångspunkten att alla elever, oberoende av etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet, klasstillhörighet eller funktionsförmåga, ska känna sig inkluderade, sedda och trygga i undervisningen.

Normmedvetet förhållningssätt

Att läraren planerar och genomför undervisningen med en aktiv medvetenhet om de normsystem som finns i samhället och klassrummet, i syfte att undvika att osynliggöra eller exkludera elever.

Kunskapsuppdrag och värdegrundsuppdrag

skolans två ömsesidigt förstärkande och sammanvävda huvuduppdrag enligt läroplanen.

Kunskapsuppdraget: Handlar om ämnesinnehåll, färdigheter och måluppfyllelse i kursplanerna.

Värdegrunduppdraget: Handlar om att förankra och förmedla demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och alla människors lika värde.

Hälsofrämjande arbete

Insatser inom både värdegrunds- och kunskapsuppdraget som syftar till att främja elevernas välbefinnande utifrån insikten om att god hälsa och lärande hänger tätt samman.

Ett tvärvetenskapligt kunskapsområde

Innebär att sexualitet och relationer inte utgör ett enskilt isolerat skolämne, utan hämtar sina kunskaper från flera vetenskapliga discipliner

Objektivism/obejktivistisk kunskapssyn

En epistemologisk kunskapssyn som eftersträvar neutral, evidensbaserad och enhetlig kunskap om världen genom stabila kategorier, ex. tvåkönsmodellen utifrån biologiska faktorer osv.

Konstruktivism/socialkonstruktionism

En kunskapssyn där världen, kön, genus och sexualitet betraktas som socialt och språkligt konstruerade i specifika sammanhang genom diskurser, maktsamband och normer snarare än som biologiskt givna sanningar.

Posthumanism

En kunskapssyn där kunskap och värld anses oåtskiljbara och där fokus flyttas från människan som ensam aktör till sammankopplingar av mänskliga kroppar, biologiska processer, språk, diskurser och materiella ting (kondomer, tamponger osv.)

Genuspedagogik

Syftar till att uppmärksamma, motverka och utmana traditionella könsmönster och könsroller i skolan. Bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn där vi skiljer på biologiskt kön och socialt konstruerat genus. Kritik: om vi ständigt analyserar, motverkar och pratar om könsroller kan det låsa fast barnen i sina könstillhörigheter.

Normkritisk pedagogik/perspektiv

Utgår från konstruktionistisk kunskapssyn. Arbetet innebär att kritiskt reflektera över och aktivt påverkar skolans från normativa och exkluderande strukturer. Kritiskt granska och ifrågasätt de osynliga majoritetens normer. Förändra skolans exkluderande maktstrukturer istället för att “anpassa” eller “inkludera” de som avviker.

Sexuella värdehierarkier

Föreställningen om att det i samhället finns en gradering och hierarki för vilka sexuella handlingar och relationer som betraktas som legitima, hälsosamma och “goda” kontra de som ses som dåliga, avvikande eller tabubelagda.

Samtycke

Frivillig och aktiv vilja att delta i en sexuell handling. Undervisningen handlar om att förstå gränser, ömsesidighet, kommunikation samt hur makt- och beroendeställningar påverkar möjligheten att säga ja eller nej. I samhället finns det manus ex. att kvinnan ska vara passiv och mannen vara initiativtagande, som gör att det finns en fördelaktig grund för sexuella övergrepp

Idenitet

En individs upplevelse och sammanhållande kärna av vem man är, som formas i komplexa samspel mellan kognition, socialisation och den sociala kontexten.

Microaggressioner

Vardagliga, ofta subtila, verbala eller icke-verbala nedsättande handlingar och kommentarer riktade mot minoritetsgruppen som ackumuleras över tid. Ofta bortförklarade som skämt

Minoritetsstress

Den korniska fysiska och psykiska stress som individer ur minoretsgrupper upplever till följs av att leva i en miljö präglad av hetronormativitet, fördomar och krav på anpassning

Hedernormer

Kollektiva normsystem baserade på patriarkala eller heteronormativa föreställningar där familjens/släktens anseende vilar på kontroll av enskilda individers (ofta kvinnor) sexualitet och könsuttryck.

Hedersrelaterat våld

Kollektivt utövat tryck, kontroll, fysisk/psykisk våld eller begränsningar i vardagen som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över barnet. Ex. val av kläder, umgänge, utbildning, äktenskap.

Intersektionalitet

Ett teoretiskt perspektiv som analyserar hur olika maktordningar och identitetskategorier samverkar och korsar varandra i skapandet av privilegier och underordningar. Ex. kön, etnicitet, sexualitet, klass, ålder och funktionsförmåga.

Inkludering

Att skapa undervisningsmiljöer där alla elever känner sig delaktiga, giltigförklarade och trygga

Exkludering

Processer där vissa elever stängs ute eller görs obekväma på grund av rådande normer

Åtgärdsprogram

En skriftlig plan för särskilt stöd som upprättas när en elev befaras inte nå kunskapskraven för godkänt eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation

Jämlikhet

Ett övergripande paraplybegrepp som avser alla människors lika värde samt lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund eller personliga egenskaper

Jämställdhet

Jämlikhet specifikt mellan kvinnor och män, vilket innebär att alla har samma makt att forma sina liv i samhället utan att begränsas av könsstereotypa föreställningar.

Genus

Det socialt och kulturellt konstruerade könet, dvs de förväntningar, föreställningar och mönster som samhället tillskriver män och kvinnor till skillnad från biologiskt kön.

Kön

Delas in i fyra sammanvävda aspekter

• Kroppsligt/biologiskt kön

• Juridiskt kön

• könsidentitet

• könsuttryck