Myologi - musklernas origo, insertio och funktion

M. cutaneus/mm. cutaneus (hudmuskler)

*Fäster i huden

*Kan spänna, rycka och röra huden

-Vissa områden på hästen har tjockare hud = kan röra sig mer (t.ex. avlägsna flugor)

Halmuskelaturen (övergripande funktion och uppbyggnad)

*Flera lager och muskler jobbar tillsammans

*Ffa till för att stabilisera kotpelaren, röra huvudet och hålla huvudet i rätt position

M. brachiocephalicus (halsmuskel)

*Mellan huvud, hals och överarm

*Origo: Lateralt och proximalt om humerus

*Insertio: Nackbenet (ink. lig. nuchae på hund)

*Ventral och lateral flexion av hals och nacke när benet är i marken

-Ventral flexion när båda sidors muskler kontraherar

-Lateral flexion om bara en sidas muskel kontraherar (på den sidan)

M. sternocephalicus (halsmuskel)

*Origo: Kranialt sternum

*Insertio: Kaudalt cranium

*Ventral och lateral flexion av hals och nacke

-Ventral flexion när båda sidors muskler kontraherar

-Lateral flexion om bara en sidas muskel kontraherar (på den sidan)

M. spelnius (halsmuskel)

*Origo: Mankens tornutskott (processus spinosus) + lig. nuchae

*Insertio: Crista nuchae

-Samt halsens tvärutskott (processus transversus) på häst

*Täcks till stor del av andra muskler

*Dorsal- och lateralflexion av hals och nacke

-Dorsalflexion när båda sidors muskler kontraherar

-Lateralflexion om bara en sidas muskel kontraherar

Ligamentum nuchae (nackbandet)

*Origo: Kaudalt cranium på häst, axis på hund

*Insertio: Tornutskotten (processus spinosus) i främre mankområde

*Elastisk bindväv

*Avlasta halsens muskler (de jobbar mot tyngdlagen) genom att lagra energi

*Underlag för dorsala muskler

Nackbursan

*Mellan lig. nuchae och atlas/axis (häst)

*Stötdämpning mellan ben och bindväv (skyddar mot utskott på axis och atlas)

V. jugularis (stora halsvenen) i jugularfåran

*Mellan m. sternocephalicus dorsala kant och m. brachiocephalicus ventrala kant

*Intravenösa injektioner/kanyl/blodprov på stordjur

M. longissimus (ryggmuskel)

*Origo och insertio: Segmenterad = längs hela muskelns förlopp - från pelvis, ryggkotapelarens dorsalsida till craniums

*Huvuddel, halsdel, bröstryggsdel, länddel

*Dorsal- och lateralflexion av rygg + stabilisera kotpelare (columna vertebralis)

M. iliocostalis (ryggmuskel)

*Origo: Os ilium

*Insertio: Segmenterad = längs hela ryggen fram till sista halskotan

*Bröstryggsdel, länddel

*Lateralflexion av rygg + stabilisera kotpelaren

M. multifidi (ryggmuskel)

*Origo och insertio: Segmenterad = längs hela kotpleren från kota till kota (lateralt och dorsalt)

*Ligger djupt och går precis intill ryggkotepelare, bakom longissimus

*Stabilisera och göra finjusteringar i kotpelaren

Linea alba

*Fiburös mittsträng (bindväv) i medianplan i buken

*Löper från sternum till pelvis

M. rectus abdominis (raka bukmuskeln)

*Origo: Revben + kaudalt sternum

*Insertio: Os pubis

*Förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen, samt vitala livsfunktioner

M. obliquus externus abdominis (sneda yttre bukmuskel)

*Origo: Revbenens kaudala och laterala kant

*Insertio: Linea alba + os pubis

*Fiberriktning in mot mitten snett kranialt ifrån

*Förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen, samt vitala livsfunktioner

M. obliquus internus abdominis (sneda inre bukmuskel)

*Origo: Tuber coxea

*Insertio: Linea alba

*Djup muskel

*Fiberriktning in mot mitten, snett kaudalt ifrån

*Förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen, samt vitala livsfunktioner

M. transversus abdominis (tvärsgående bukmuskel)

*Origo: Thoracolumbarfascian (ryggen)

*Insertio: Linea alba

*Djup muskel

*Fiberriktning dorsalt till ventralt

*Förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen, samt vitala livsfunktioner

Boggördelns muskler (övergripande funktion)

*Bogblad och överarm hålls på plats mot bröstkorgen

*Bära upp bålens tyngd

*Medverkar i frambenets, ryggens, halsens och huvudets rörelser

M. trapezius (boggördel-muskel)

*Origo:

-Ena delen i lig. nuchae

-Andra delen i tornutskott (processus spinosus) i manken

*Insertio: Spina scapula

*Höja bogbladet (om båda delar kontraherar) och rotera bogbladet (om ena delen kontraherar)

M. latissimus dorsi (boggördel-muskel)

*Origo: Thoracolumbafascian

*Insertio: Mediala humerus

*Dra benet bakåt och uppåt (böja bogleden) om obelastad och flytta bålen framåt om benet är i marken

M. pectorialis superficalis (boggördel-muskel)

*Origo: Strernum

*Insertio: Mediala humerus

*Finns framför och mellan frambenen

*För frambenet in mot kroppen (adducerar) och framåt till viss del

M. pectoralis profundus (boggördel-muskel)

*Origo: Strernum

*Insertio: Mediala humerus

*För frambenet in mot kroppen (adducerar) och bakåt till viss del

*Finns bakom och mellan frambenen, samt djupare

*Finns en extradel hos häst

M. supraspinatus (framben-/bog-muskel)

*Origo: Spina scalpula

*Insertio: Tuberculum majus (humerus)

*Finns direkt intill bogbladet på dess laterala sida och fyller ut utrymmet som finns kranialt om spina scapulae

*Stabilisera och extenderar bogled (sitter framför den)

M. infraspinatus (framben-/bog-muskel)

*Origo: Lateralt och kaudalt på scalpula

*Insertio: Tuberculum majus (humerus)

*Täcks delvis av deltoideus

*Finns intill bogbladet på dess lateralsida och fyller ut området på bogbladet kaudalt om spina scapulae

*Stabilisera bogled (+ lite abduktion)

M. deltoideus (framben-/bog-muskel)

*Origo: Spina scalpula

*Insertio: Laterala proximala humerus

*Lateralsida av bogbladet

*Flektera bogleden (ligger bakom rörelsecentrum)

*Två delar på hund

M. subscapularis (framben-/bog-muskel)

*Origo: Medialsidan av scalpula

*Insertio: Tuberculum minus (humerus)

*Stabilisera bogleden

M. triceps brachii (framben-/armbåge-muskel)

*Origo: Kaudala scapula + humerus

*Insertio: Olecranon (ulna)

*Extendera i armbågsleden och flektera i bogleden

M. biceps brachii i (framben-/armbåge-muskel)

*Origo: Kraniala och distala scapula

*Insertio: Mediala radius (+ulna hos hund)

*Täcks av m. brachiocaphalicus på lateralsidan

*Extendera i bogled och flektera i armbågsleden

*Skyddas av bicepsbursan på häst

Bicepsbursan (häst - framben)

*Mellan m. biceps brachiis infästningssena och ett utskott på humerus

V. axillaris och a. axillaris (frambenets stora artär och ven)

*I höjd med bogleden, på scapulas medialsida

*Ven och artär följer varandra

*Förser framben med blod

Frambenens extensorgrupp (framben - distalt)

*Proximalt om carpus

*Består av flera muskler

*Främst på benets kranialsida

*Extendera frambenets leder - karpal-,

metakarpofalang- och/eller falanglederna

Långa tåsträckarsenan (framben - distalt)

*Tillhör extensorgrupp

-Går från hovben (häst)/tåben (hund)

*Sträcker karpal- och falanglederna

Frambenens flexorgrupp (framben - distalt)

*Proximalt om carpus

*Består av flera muskler

*Främst på benets caudalsida

*Flektera frambenets leder - karpal-,

metakarpofalang- och/eller falanglederna

Ytliga och djupa böjsenan (framben - distalt)

*Ytliga böjsenan: Bidrar till att böja distala benets leder

-Insertio: Varsin sida av kot- och kronben (häst), phalanx media (hund)

*Djupa böjsenan: Bidrar till att böja karpal- och falangleder

-Insertio: Hovben (häst), tåben (hund)

Karpalsenskidan (häst - framben)

*Går över karpus och till mitten av metakarpus

*Omger ytliga och djupa böjsenan

Gaffelbandet (häst - framben och bakben distalt)

*Senomvandlad muskel på häst

*Origo: Proximalt på metakarpus (metatarsus)

och distala karpalbensraden (tarsalbensranden)

*Insertio: Kotsenbenet (grenar sig och fäster in där)

-Grenar fortsätter sedan till långa tåsträckarsenan

*Böjer och motverkar översträckning i metakarpofalangled (metatarsofalangled)

Strålbensbursan (häst - distala fram- och bakben)

*Mellan strålbenet och djupa böjsenan

Kotsenskidan (distala fram- och bakben)

*Omger ytliga och djupa böjsenan

*Hus hund en på varje tå

Ringband (häst - distala fram- och bakben)

*Ligament palmart över böjsenorna i höjd med kotleden

*Bildar kanal för ytliga och djupa böjsenorna

X-platta (häst - distala fram- och bakben)

*Ligament som täcker böjsenorna i karledsområdet på motsvarande

vis som ringbandet vid kotleden

Tåbinda (häst-distala fram- och bakben)

*Ligament som fixerar djupa böjsenan palmart, distalt om kronleden

*Halvmåneformat

Vena cephalica (framben)

*Löper på distala frambenet

*Kanylläggning och blodprov på hund/katt här

Aa. + Vv. digitalis lateralis et medialis (digitalkärl) och nn. digitalis lateralis et medialis (digitalnerver) (distala fram- och bakben)

*Över kotsenbenet på lateral- och medialsida på häst (fram- och bakben)

-Ven mest kranialt, artär i mitten och nerven mest kaudalt (VAN)

*Kan ta pulsen här

M. iliopsoas (bäckengördel-muskel)

*Origo: Ländrygg + os ilium

*Insertio: Kraniala femur

*Övre tak av bukhåla

*Flekterar höftleden

Canalis femorialis (femoralkanalen) - bakben

*Kanal för kärl/nerver mediala låret - v. femoralis och a. femoralis samt nerver går här

*Pulstagning hund/katt

M. gluteus medius (bakbensmuskel - kruppa och lår)

*Origo: Laterala os Ilium

*Insertio: Trochanter major (femur)

*Sträcker lår-/höftled

M. quadriceps femoris (bakbensmuskel - kruppa och lår)

*Origo: Os ilium + femur

*Insertio: Patella

*Täcks av biceps femoris på lateralsidan

*Extension i knäleden (och flektera höftled)

M. biceps femoris (bakbensmuskel - kruppa och lår)

*Origo: Tuber ischiadicum

*Insertio: Tibia, femur, akillessenan

*Extendera lår-/höftled, extendera/flektera

knäled, extendera hasled

M. semitendinosus (bakbensmuskel - kruppa och lår)

*Origo: Tuber ischiadicum

*Insertio: Tibia och akilessenan

*Kaudalt på låret

*Extension av höft-/låtled

M. semimembranosus (bakbensmuskel - kruppa och lår)

*Origo: Tuber ischiadicum

*Insertio: Femur och tibia

*Kaudalt på låret, medialt om semitendinosus

*Extension av höft-/lårleden och adduktion av benet

M. adductur (bakbensmuskel - kruppa och lår)

*Origo: Os pubis

*Insertio: Kaudala och distala femur

*Lårets medialsida

*Adduktion av benet

Bakbenens extensorgrupp (bakben - distalt)

*Proximalt om tarsus

*Består av flera muskler

*Främst på benets kranialsida

*Extention av bakbenets distala leder (metatarsofalang- och/eller falanglederna) och flexion av tarsalleden

Långa tåsträckarsenan (bakben - distalt)

*Tillhör extensorgrupp

*Insertio: Hovben/tåben

*Böjer hasleden, sträcker falanglederna samt kan hjälper till att hålla knäleden sträckt

Bakbenens flexorgrupp (bakben - distalt)

*Proximalt om tarsus

*Består av flera muskler

*Främst på benets caudalsida

*Flexion av bakbenets distala leder (metatarsofalang- och/eller falangleder) och extention av tarsalleden

Ytliga böjsenan (bakben - distalt)

*Ytliga böjsenan: Bidrar till att sräcka trasalled samt böja knä- metatarsofalang- och de proximala falanglederna

-Origo: Distala humerus

Akillessenan (bakben - distalt)

*Finns muskler som fäster hit

*Går vid flexorgruppen

*Insertio: Spetsen av calcaneus

Piphasbursan (bakben distalt)

*Vid akillessenans fäste

*Subkutan bursa över ytliga böjsenan i höjd med spetsen på calcaneus

*Hund och häst

Timglasbursan (bakben distalt)

*Mellan ytliga/djupa böjsenan, i höjd med spetsen på calcaneus

*Hund och häst

Tarsalsenskidan (bakben distalt)

*Omsluter djupa böjsenan

*Från hasled till metatarsus

*Hund och häst

V. saphena medialis

Viktig ven hos häst

V. saphena lateralis

*Viktig ven hos hund

*Vanligt att ta blodprov eller lägga kanyl här