Perifer cirkulation

Vilka är blodsystemets tre uppgifter.

• Transport: Transportera syrgas, näringsämnen och hormoner till vävnader. Transportera koldioxid och avfallsprodukter från vävnader.

• Reglering: Reglera pH, elektrolytbalans och temperatur.

• Skydd: Transport av blodceller och molekyler som ingår i immunförsvaret samt stoppa blödningar genom blodplättar och koaguleringsfaktorer (hemostas).

Beskriv bilda typer av kärlbäddar som blodet passerar från hjärtat till vävnader och tillbaka.

• Artär: Leder syrerikt blod från hjärtat.

• Arteriol: Viktigt för reglering av kärlmotstånd och blodflöde.

• Kapillärer: Utbyte av gaser, resproduktion och näringsämnen med vävnader.

• Venol: Samlar upp syrefattigt blod från kapillärerna.

• Vener: Leder syrefattigt blod till hjärtat—>vena cava inferior/superior—>lungor.

Vad heter artärer respektive vener i medicinsk terminologi i singular och plural.

• s: Arteria, pl: arteriae.

• s: vena, pl: venae

Poisseuillés lag:

• Sammanfatta lagen.

• Förklara perfusionstrycket.

• Vad beror motståndet på? (3)

• Blodet flödar från ett högre tryck till ett lägre tryck.

• Skillnaden i tryck mellan två punkter som driver blodet framåt.

• Motstånd beror på:

  • blodkärlets längd: längre kärl, mer motstånd.

  • blodets viskositet: hur tunt eller tjockt det är. Hög viskositet, högt motstånd.

  • blodkärlets radie: stor radie, lite motstånd, mer blod kan passera.

Poisseuillés lag: vad händer om radien på kärlet halveras?

Motståndet ökar med 16 gånger och blodflödet minskar till 1/16.

Vad har artärer och vener gemensamt i sin uppbyggnad?

De har samma vägglager:

• Innerst: Tunica intima/interna: Endotel och underliggande bindväv. Har direktkontakt med blodet.

• Mellerst: Tunica media: Glatt muskulatur och elastiska fibrer som gör att kärlet kan dra ihop sig.

• Ytterst: Tunica externa: Bindväv med kollagen och elastiska fibrer. Ger stöd och förankrar.

Vad skiljer artärer från vener? (4)

• Artärer har mycket tjockare lager muskler i tunica media än vener.

• Artärer har tjockare kärlvägg generellt.

• Vener har större diameter, vilket ger en större blodreserv i vener (svimma—>ta upp benen).

• Vener har klaffar som gör att blodet åker åt rätt håll.

Windkesselfunktionen:

• Beskriv funktionen under systole.

• Beskriv funktioner under diastole.

• Varför behövs funktionen?

• Vad ger funktionen?

• Systole: Stora elastiska artärer, ex. aortan, kan vidga sina väggar när blodet kommer. Aorta fungerar som en tryckreservoar som fångar upp och lagrar en del av den kinetiska energin. Detta dämpar trycktoppen så att slagen inte blir för kraftiga ute i kroppen.

• Diastole: När hjärtat slappnar av stängs aortaklaffen så att blodet inte rinner tillbaka.Aortaväggen, som har tänjts ut, fjädrar tillbaka till sin ursprungsform. Denna tillbakarullning trycker på blodet och driver det vidare ut i kretsloppet även under diastole. Resultatet blir att blodflödet ut i kroppen blir jämnt och mjukt i stället för att hacka fram i stötar.

• För om aorta vore ett stelt rör skulle allt blod smälla ut i kroppen på en gång i en väldig stötvåg, och sedan skulle det bli helt stopp när hjärtat vilar.

• Funktionen ger ett kontinuerligt blodflöde till organ och vävnader.

Arterioler:

• Vad gör de? Ge två exempel.

• Vad påverkar dem?

• Hur förändras trycket i arterioler?

• Reglerar kärlmotstånd genom sin glatta muskulatur.

  • Om muskulaturen drar ihop sig—>vasokonstriktion—>ökat motstånd, minskat flöde.

  • Om muskulaturen vidgas—>vasodilation—>minskat motstånd, ökat flöde.

• Påverkas av sympatikus och lokala faktorer i vävnader.

• Blodtrycket sjunker genom hela kretsloppet, ju längre från de stora kärlen man kommer, men mer påtagligt vid arteriolerna.

Kapillärer:

• Vad sker i kapillärerna?

• Vad avgör vilka delar av kroppet som får blod?

• Beskriv hur blodet kan ta genvägar för att slippa färdas genom hela kapillärnätverket.

• Vad består kapillärer av?

• Byte av gas, näring/avfall, restprodukter, hormon osv.

• Behovet, alltså vävnadens ämnesomsättning. Om blod behövs till en vävnad öppnar prekapillära sfinkter.

• Blodet kan gena genom metateoler

• De är tunna. Ett enda lager endotelceller som vilar på ett basalmembran.

Kapillärer: Hur sker överföringen mellan kapillär och vävnad? (3)

• Osmos: Osmos är transporten av vatten över ett semipermeabelt (halvgenomsläppligt) membran. Vattnet rörelse sker från ett område med högre vattenkoncentration (låg koncentration av lösta ämnen) till ett område med lägre vattenkoncentration (hög koncentration av lösta ämnen) för att uppnå jämvikt.

• Diffusion: Ämnen transporteras från hög till låg koncentration.

• Filtration:

  • Hydrostatiskt tryck: Pressar ut vätska ur kapillärerna.

  • Kolloidosmotiskt tryck: Skapas av plasmaproteiner i blodet och motverkar att vätska lämnar kapillärerna.

  • Lymfkapillär: Tar upp överskottsvätska från vävnaden och återför den till blodbanan.

Vad är ödem och varför uppstår det?

Ödem uppstår när det ansamlas mer vätska än vad lymfsystemet hinner transportera bort. Det sker på grund av en obalans i vätsketrycken eller att kärl/lymfknutor skadas

Redogör för fyra anledningar till att ödem uppstår

• Ökat hydrostatiskt tryck: Om trycket i kapillärerna stiger, ex. vid hjärtsvikt pressas det ut mer vätska än normalt. Lymfsystemet orkar till slut inte evakuera allt—>ödem.

• Lågt kolloidosmotiska tryck: Proteiner i blodet, främst albumin, fungerar som en svamp som drar till sig och håller kvar vätska inne i blodbanan. Vid brist på albumin i blodet, ex. vid leversvikt eller njursjukdom, så stannar inte vätskan kvar i kärlet utan läcker ut i vävnaden—>ödem.

• Läckande kapillärer: Vid inflammation, allergi eller vävnadsskada drar cellerna i kapillärväggen ihop sig så att det uppstår "glipor". Då läcker både vätska och proteiner ut i vävnaden, vilket drar med sig ännu mer vatten—>lokalt ödem.

• Sämre lymfdrenage: Om lymfkärlen skadas, blockeras eller opereras bort blir "avloppet" täppt. Vätskan blir kvar i vävnaden och ger ett så kallat lymfödem.

• Vad består lymfsystemet av? (4)

• Syfte (2).

• Viktigt organ för lymfsystemet.

• Lymfkapillärer, större lymfkärl, lymfnoder och större organ.

• Att dränera vävnader på vätska som läckt ut från kapillärerna och föra tillbaka den till blodet, samt att försvara kroppen mot infektioner via immunsystemet

• Mjälten/splen

• Vad heter den dränerade vätskan när den kommer in i lymfkärlen?

• Hur transporteras lymfa?

• Lymfan återinförs lymfan till blodet via X. Vad gör X mer?

• Lymfa.

• Ej pump, utan sammandragningar, andningsmuskulatur, klaffar osv.

• Via lymfnoder/lymfkörtlar. Kontrollstation för immunförsvar där lymfan skannas efter potentiellt skadliga ämnen.

• Vilka två uppgifter har vener?

• Vad drivs venöst återflöde av?

• Vilka mekanismer samverkar för venöst återflöde? (6)

• Uppgifter:

  • Transportera tillbaka blod till hjärtat.

  • Fungera som blodreservoar.

• Tryckskillnader.

• tryckskillnader (högre tryck i vener än höger förmak), pulsation i närliggande artärer, andningspumpen (lungorna vidgas, venerna runt pressas), muskelpumpen, kroppsläge, venkonstriktion via sympatikus.