kritoiskt tänkande och tillämpad etik

Axiom

Ett grundantagande som accepteras utan att bevisas inom ett visst system.

Antipatier

Motvilja eller stark negativ inställning till någon eller något.

Nonkonformism

Att inte anpassa sig till rådande normer, åsikter eller konventioner.

Reformivrare

En person som starkt förespråkar förändringar eller reformer av rådande förhållanden.

Eutanasi

Att avsiktligt avsluta en människas liv för att befria personen från lidande, vanligtvis i ett medicinskt sammanhang. Frågan är etiskt och juridiskt omdiskuterad.

Inference (slutledning)

Att dra en slutsats utifrån en eller flera premisser.

Kontrafaktiskt argument

Ett resonemang om vad som skulle ha hänt om något hade varit annorlunda. Exempel: ”Om jag hade pluggat mer skulle jag ha klarat tentan.”

Reductio ad absurdum

Att visa att ett påstående leder till en motsägelse eller orimlighet och därför bör förkastas. Kallas även reduktion till absurditet.

Fonologi

Studiet av hur språkljud fungerar och organiseras i ett språk.

Syntax

Reglerna för hur ord kombineras till fraser och meningar.

Semantik

Studiet av språkliga uttrycks betydelse.

Pragmatik

Studiet av hur sammanhang, situation och talarens avsikt påverkar betydelsen av det som sägs.

Referensteorin

Teorin att ett uttrycks betydelse är knuten till det som uttrycket refererar till, alltså dess referent.

Begreppsempirism

Uppfattningen att begrepp och idéer har sin grund i erfarenheten, exempelvis sinnesintryck. En klassisk empiristisk tanke är att våra idéer bygger på erfarenheter.

Meaning as use (betydelse som användning)

Uppfattningen att ett ords betydelse förstås genom hur det används i språkliga praktiker och sammanhang. Förknippas särskilt med den senare Wittgenstein.

Rapportativ definition

Beskriver hur ett ord faktiskt används, ungefär som en ordboksdefinition.

Stipulativ definition

Bestämmer vad ett ord ska betyda i ett visst sammanhang.

Essentiell definition

Försöker beskriva de egenskaper som gör att något är just det det är.

Genus–art-definition

Definierar något genom att ange en överordnad kategori (genus) och den särskiljande egenskap som skiljer det från andra medlemmar i kategorin (artskillnad).

Ostensiv definition

Förklarar ett begrepp genom att peka ut ett exempel

Nödvändigt villkor

Något som måste vara uppfyllt för att något annat ska vara fallet. Om A är nödvändigt för B kan B inte förekomma utan A.

Tillräckligt villkor

Något som räcker för att något annat ska vara fallet. Om A är tillräckligt för B innebär A att B gäller.

Premiss

Ett påstående som används som stöd för en slutsats.

Slutsats

Det påstående som premisserna ska ge stöd för.

Underförstådd premiss

Ett antagande som inte uttrycks direkt men som behövs för att argumentet ska fungera.

Enpremissargument

Ett argument som har en enda uttrycklig premiss som stöd för slutsatsen.

Flerpremissargument

Ett argument där flera premisser ger stöd för en slutsats.

Kedjeargument

Ett argument där en slutsats från ett led används som premiss i nästa led, så att resonemanget bildar en kedja.

Kontradiktoriskt argument

Ett uttryck som kan syfta på ett argument med motsägelsefulla påståenden. Det är inte en lika standardiserad argumentkategori som exempelvis cirkelargument.

Ansats

Ett angreppssätt eller en metod för att undersöka eller lösa ett problem.

Felslutsats

En slutsats som inte följer av premisserna, eller som bygger på ett felaktigt resonemang.

Kriterieansats

Ett angreppssätt där man fastställer eller undersöker kriterierna för att något ska räknas som ett visst slags fall. Den exakta innebörden kan bero på kursen.

Adekvat stöd (adekvans)

Att premisserna ger tillräckligt starkt stöd för slutsatsen. I kritiskt tänkande bedöms bland annat om argumentets stöd är tillräckligt för slutsatsens styrka.

Auktoritet

En person eller institution med särskild kunskap eller expertis inom ett område. Att en auktoritet uttalar sig kan ge stöd, men gör inte automatiskt påståendet sant.

Korrespondensteorin

Ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten.

Koherensteorin

Ett påstående är sant om det passar ihop med ett sammanhängande system av andra påståenden.

Pragmatism

En filosofisk inriktning som betonar praktiska konsekvenser och vad idéer innebär i handling. I vissa pragmatiska sanningsteorier har undersökning, erfarenhet och praktisk prövning en central roll.

Begging the question / petitio principii

Att förutsätta det man försöker bevisa. Det är ett cirkelresonemang. Exempel: ”Det här är sant eftersom det är korrekt.”

Ekvivokation

Att använda samma ord i två olika betydelser i ett argument. Exempel: ”En lätt uppgift är inte tung. Den här väskan är lätt. Alltså är väskan inte tung” – här behöver man se upp med betydelsen av ”lätt”.

Falsk dikotomi

Att framställa två alternativ som de enda möjligheterna trots att fler finns. Exempel: ”Antingen håller du med mig eller så bryr du dig inte.”

Argumentum ad baculum

Att använda hot eller tvång i stället för relevanta skäl. Exempel: ”Håller du inte med får du sparken, alltså har jag rätt.”

Argumentum ad misericordiam

Att vädja till medlidande i stället för att ge relevanta belägg. Exempel: ”Ge mig godkänt, annars blir jag ledsen.”

Argumentum ad populum

Att hävda att något är sant eller rätt eftersom många tror på det. Exempel: ”Alla tycker att det är sant, alltså är det sant.”

Argumentum ad verecundiam

Att hänvisa till en auktoritet på ett olämpligt sätt, exempelvis när personen saknar relevant expertis eller när auktoritetens uttalande ersätter belägg.

Ad hominem

Att angripa personen i stället för att bemöta personens argument. Exempel: ”Du är okunnig, så ditt argument är fel.”

Tu quoque

En variant av personangrepp där man anklagar motparten för hyckleri i stället för att bemöta argumentet. Exempel: ”Du säger att jag ska sluta röka, men du röker ju själv.”

Straw man (halmgubbe)

Att förvränga motståndarens ståndpunkt till en svagare version och sedan angripa den.

Slippery slope (sluttande plan)

Att hävda att ett första steg oundvikligen leder till en kedja av alltmer extrema konsekvenser utan tillräckligt stöd för sambanden.

Ad hoc

En förklaring eller ett antagande som läggs till för att rädda en ståndpunkt från kritik, utan självständigt stöd.

Post hoc

Vanligen post hoc ergo propter hoc: felslutet att något orsakat en händelse bara för att det inträffade före den.

Cirkelargument

Ett argument där slutsatsen direkt eller indirekt används som stöd för sig själv.

Anekdotiskt bevis

Att använda enstaka personliga erfarenheter som stöd för en generell slutsats, trots att de kanske inte är representativa.

Emotivism

En metaetisk teori enligt vilken moraliska yttranden framför allt uttrycker känslor eller attityder snarare än beskriver objektiva moraliska fakta.

Moralisk sfär

Området av handlingar, individer och frågor som vi betraktar som föremål för moralisk bedömning. Exakt användning kan variera mellan teorier.

Preferensutilitarism

En form av utilitarism där man bedömer handlingar utifrån hur väl de tillgodoser berörda individers preferenser, alltså deras önskningar eller intressen.

Artpartiskhet (speciesism)

Att ge individer olika moralisk hänsyn enbart på grund av vilken art de tillhör. Begreppet är centralt i Peter Singers kritik av hur människor behandlar djur.

Deduktivt resonemang

Om resonemanget är giltigt och premisserna är sanna måste slutsatsen vara sann.

Induktivt resonemang

Premisserna ger sannolikhetsbaserat stöd för slutsatsen, exempelvis genom observationer och generaliseringar.

Abduktivt resonemang

Man försöker hitta den bästa eller mest rimliga förklaringen till något man observerar.

Modus ponens

Om P medför Q och P gäller, följer Q.

Modus tollens

Om P medför Q och Q inte gäller, följer att P inte gäller.

Disjunktiv syllogism

Om P eller Q gäller och P utesluts, återstår Q.

Statistisk syllogism

En slutledning från ett statistiskt mönster i en grupp till en sannolik slutsats om en enskild medlem. Exempel: 90 % av gruppen klarade provet; Alex tillhör gruppen; Alex klarade sannolikt provet.

Induktiv generalisering

Att dra en generell slutsats om en population utifrån ett urval av observationer.

Induktion genom konfirmation

Att stärka stödet för en hypotes genom observationer eller belägg som stämmer med hypotesen. Hur starkt stödet är beror bland annat på hur förväntade beläggen var om hypotesen är sann.

Analogt resonerande

Att dra en slutsats om ett fall utifrån likheter med ett annat fall. Exempel: Två läkemedel fungerar på liknande sätt, så det ena kanske har en liknande bieffekt som det andra.

Induktiv generalisering

Från ett urval till en större grupp.

Induktion genom konfirmation

Från belägg som stöder en hypotes till ett starkare stöd för hypotesen.

konjunktion

p och q

disjunktion

p eller q

implikation

p alltså q

p- antecedenten

villkoret

q- konsekventen

följden

disjunktiv syllogism

Om P eller Q gäller och P utesluts, återstår Q.