FYPC17 - Allmän anatomi: Neuroanatomi II

Dura mater

hårda hjärnhinnan, yttersta & tjockaste lagret av hjärnhinnorna.

Fungerar som en skyddande barriär mot yttre skador.

Hjärnhinnan är innerverad av mycket sensoriska nervändar som löper genom ryggmärgen ner till S2

Falx cerebri

Del av Dura mater, skiljer hemisphärerna (hjärnhalvorna) åt.

Stabiliserar hjärnan i craniet - förhindrar överdriven rörelse.

Tentorium cerebelli

Del av Dura mater. "Taket" som skiljer Cerebellum från hemisphärerna

Arachnoidea mater

Spindelvävshinnan, mellersta lagret av hjärnhinnan. Växer likt spindenät till underst hjärnhinne-lager.

Löper genom ryggmärg & ner till S2.

Täcker Subarachnoidala rummet som omges av Cerebrospinalvätska (CSF)

Pia mater

mjuk hjärnhinna, understa lagret av hjärnhinnan. Ligger nära hjärnan.

Är tunn & mjuk, följer alla konturer på hjärnan (gyrus/sulcus).

Täcker blodkärl som förser hjärna med blod.

Arteria carotis interna

Inre halsartären, blodådra i hals som utgör främre blodcirkulationen.

Går ut i främre delar av hjärna + ögon + delvis ansikte.

Är en del av A. carotis communis

Circulus willsi

"Willis cirkel", cirkelformad förgrening av hjärnartärer vid skallbasen.

Består av: A. carotis interna, A. basilaris, främre kommunicerande artär, bakre kommunicerande artär.

Försörjer hjärnan med blod.

Fungerar som en säkerhetsmekanism - säkerställer blodflöde trots eventuell propp i något område.

A. cerebri media

Viktig förgrening av A. carotis interna.

Förser stor del av hjärnans laterala yta med blod

A. cerebri anterior

förgrening av A. carotis interna.

Förser hjärnans mediala & främre yta med blod.

A. cerebri posterior

Förgrening av A. basilaris. Förser hjärnans bakre delar

Arteria vertebralis

kotartären, blodådra i hals som utgör bakre blodcirkulationen. Uppdelad i 2 delar (dex/sin).

Löper längs Pars cervikalis (C1-C8).

Går in i kranie genom Foramen magnum

-> längs Medulla oblongata anteriort

-> förgrenas som A. basilaris

Arteria basilaris

Sammanstrålning av A. vertebralis, en "oparad artär".

Löper anteriort superiort längs Pons.

Ger blodförsörjning till: Cerebellum, hjärnstammen & bakre del av hemisphärerna

Ventrikelsystemet

Kroppens inre vätskesystem. Består av håligheter fyllda med Cerebrospinalvätska (CSF). Cerebrospinalvätskan produceras i ventriklarna, som cirkulerar där innan den når Subarachnoidalrummet

Finns 4st ventriklar

Subarachnoidalrummet

Finns mellan hjärnhinnelager Arachnoidea & Pia mater.

Innehåller Cerebrospinalvätska (CSF) som när rummet genom mediala & laterala hjärnventriklar.

Flödar runt i hjärna & neråt längs ryggmärgen till S2

Tractus corticospinalis

Pyramidbanan, viktig nervbana.

Ansvarar för motorisk & viljestyrd kontroll.

Börjar i Cortex & går ut till ryggmärgens framhorn.

Skickar signaler till nedre motorneuron.

Funiculus posterior

Baksträngarna, skickar afferenta impulser. Signaler från ryggmärgen till hjärnan - sensorisk info.

Kranialnerver

12st nervpar vars rötter ansluter till hjärnan/hjärnstammen, ej i ryggraden.

Är en del av det perifera nervsystemet.

Vissa av cranialnerverna är sensoriska/motoriska/både och

N. Olfactorius

Nr. 1, luktnerven.

Sensorisk, afferent nerv.

Utgår från luktbulb i näs-slemhinnor.

Skada i nerv kan leda till Anosmi, luktblindhet

Viktig att komma ihåg!

N. opticus

Nr. 2, synnerven.

Sensorisk, afferent nerv.

Utgår från Thalamus.

Skada i nerv kan leda till synfältsbortfall

Viktig att komma ihåg!

Chiasma opticum

synnervskorsning, decussatio där synnerver korsas vid Diencephalons bas.

(dex/sin) synfelt behandlas av motsatt hjärnhalva

N. oculomotorius

Nr. 3, ögonmuskelnerven.

Motorisk, efferent nerv.

Styr rörelser i ögats muskler.

Utgår från Mecencephalon.

Skada i nerv kan leda till dubbelseende.

Viktig att komma ihåg!

N. trochlearis

Nr. 4, rullmuskelnerv.

Motorisk, efferent nerv

Styr yttre ögonmuskel: böjer ögat neråt & utåt (depression/abduktion)

Utgår från Mecencephalon

Skadad nerv kan leda till dubbelseende.

N. trigeminus

Nr. 5, trillingnerven.

Både sensorisk, afferent & motorisk, efferent nerv.

Stor nerv med många förgreningar.

Utgår från Pons, hjärnbryggan.

Sensorisk: känsel från panna, ansikte, bihålor, näs/munhåla, tunga anteriort

Motorisk: Styr tuggmuskler

Skada i nerv kan leda till känselbortfall

N. abducens

Nr. 6, sidtittarnerven.

Motorisk, efferent nerv.

Styr 1 av ögats yttre muskler som gör abduktion.

Utgår från Pons, hjärnbryggan.

Skada i nerv kan leda till dubbelseende

N. facialis

Nr. 7, ansiktsnerven.

Både sensorisk, afferent & motorisk, efferent nerv.

Utgår från Pons, hjärnbryggan.

Sensorisk: Känner smak anteriort på tunga, känsel i ytteröra & hörselgång

Motorisk: Styr muskler för ansiktsuttryck, stigbygelmuskel, käkmuskler för sväljning.

Skada i nerv kan leda till ansiktsförlamning .

Viktig att komma ihåg!

N. vestibulocochlearis

Nr. 8, balans & hörselnerv.

Sensorisk, afferent nerv.

Har specialiserad sensorisk innervering: leder sensoriska signaler för hörsel & balans.

Utgår från Pons & Medulla oblongata (hjärnbrygga & förlängda märgen)

Skada i nerv kan leda till hörselnedsättning, yrsel & tinnitus.

Viktig att komma ihåg!

N. glossopharyngeus

Nr. 9, tung & svalgnerven.

Både sensorisk, afferent & motorisk, efferent nerv.

Utgår från Medulla oblongata, förlängda märgen.

Sensorisk: signaler från trumhåla, örontrumpet, ytteröra, mellersta svalg, posteriort på tungan, karotiskörtel/sinus

Motorisk: Styr muskel i svalget med vidgande funktion

Skada i nerv kan leda till svalgpares - sväljproblematik pga försvagade muskler

N. vagus

Nr. 10, Vagusnerven/kringirrande nerven.

Både sensorisk, afferent & motorisk, efferent nerv.

Utgår från Medulla oblongata, förlängda märgen.

Sensorisk: signaler från hjärta, lungor, luftstrupe, luftvägar, svalg, struphuvud, matsmältningskanal & ytteröra

Motorisk: Styr hjärta, lungor, gomen, svalg, struphuvud, luftstrupe, luftvägar & matsmältningskanal

Skada i nerv kan leda till Dysfagi - tugg/svälgsvårigheter

Viktig att komma ihåg!

N. accessorius

Nr. 11, binerven/extranerven.

Motorisk, efferent nerv.

Styr M. sternocleidomastoideus & M. trapezius.

Utgår från Medulla oblongata & Medulla spinalis (förlängda märg & ryggmärg)

Skada i nerv kan leda till muskelsvaghet

N. hypoglossus

Nr. 12, tuggmuskelnerven.

Motorisk, efferent nerv.

Styr alla tungmuskler utom en.

Utgår från Medulla oblongata, förlängda märgen.

Skada i nerv kan leda till Tungdeviation - tunga dras åt sida.

Spinalrötter

Uppdelning av spinalnerverna, delas i 2 förgreningar:

Ventral (främre) & dorsal (bakre) rot

Ventralrot

Främre spinalroten. Skickar ut motoriska, efferenta signaler från ryggmärgen ut till kroppen (musklerna)

Dorsalrot

Bakre spinalroten. Tar emot sensoriska, afferenta signaler från kroppens receptorer som går till ryggmärg.

Plexus

Det perifera nervsystemet (PNS).

Nervsystemet som ej går genom kranie & ryggmärg.

Består av: somatiska, viljestyrda signaler & autonoma, icke viljestyrda signaler

Plexus cervicalis

Sammanstrålning av nackkotorna i

(C1-C4).

Innerverar hud & vissa muskler, t.ex vid nacke, axlar & diafragma

N. phrenicus

Nerv som utgår från Plexus cervicalis. Styr diafragman.

Plexus brachialis

Nervsammanstrålning av nackkotor

(C5-T1).

Vid axelområde, innerverar överarm & hand

N. musculocutaneus

(C5-C7), nerv från Plexus brachialis.

Innerverar flexormuskler i överarm

+ sensoriskt på hud lateralt i underarm

N. ulnaris

(C7-T1), nerv från Plexus brachialis.

Innerverar underarm & medialt hand

+ sensoriskt på hud medial del av hand.

Viktig för finmotorik & gripkraft

N. medianus

(C6-T1), del av Plexus brachialis.

Förgrening av laterala/mediala nervtrådar.

Innerverar muskler anteriort på underarm, vid armbåge & lateralt på hand

+ sensoriskt på hud på handflata, laterala fingrar

Viktig för rörelse & känsel i hand

N. radialis

(C5-T1), del av Plexus brachialis.

Innerverar extensormuskler posteriort på över- & underarm

+ sensoriskt på hud posteriort på över- & underarm

Viktig för förmåga att sträcka arm & hand

Nervi intercostales

Nervrötter som går genom revbenen.

Innerverar muskler i Intercostar-område.

Bidrar till andning + att lyfta/sänka revben.

Plexus lumbosacralis

Förgrening av spinalnerver i kotor (L1-S4), lumbalis/sacraliskotorna.

Innerverar nedre extremitet

N. gluteus superior

(L4-S1), del av Plexus lumbosacralis.

Innerverar:

M. gluteus medius

M. gluteus minimus

M. Tensor fascia latae

N. gluteus inferior

(L5-S2), del av Plexus lumbosacralis.

Innerverar: M. gluteus maximus

N. obturatorius

(L2-L4), del av Plexus lumbosacralis.

Innerverar: insida/baksida lår

M. adductor (mag/long/bre)

M. Obturator externus

M. Pectineus

M. Gracillis

+ sensoriskt på hud medial sida lår & knä/höftled

N. femoralis

(L2-L4), del av Plexus lumbosacralis.

Yttre del innerverar:

M. sartorius

+ sensoriskt på hud anteriort medialt på lår

Djup del innerverar:

Mm. quadriceps

+ sensoriskt på hud medialt på ben, ankel & fot

N. ischiadicus

(L4-S3), del av Plexus lumbosacralis.

Innerverar muskler posteriort på femur samt på Tibia & fot (via förgreningar)

+ sensoriskt på hud på ben & fot (förgreningar)

Avgörande för rörelse & känsel i dessa områden

N. pudendus

(S2-S4), del av Plexus lumbosacralis.

Innerverar djupa/ytliga muskler vid bäckenbotten, genitalier & anal

+ sensoriskt på hud vid samma områden.

Motorisk enhet

Neuron kopplat till specifikt muskelfiber = nervcell + muskelcell.

Styr muskelfiberna.

Finns stora & små motoriska enheter

Nedre motorneuron

Skickar efferenta signaler från hjärnstam/ryggmärgens framhorn ut till musklerna & styr dem.

Utför rörelser genom aktivering av muskelfiber.

Skador på nedre motorneuron kan leda till förlamning & försvagade muskler