1/10
Looks like no tags are added yet.
Troponin (blodprov)
Hjärtmuskelspecifikt protein som läcker ut i blodet vid nekros (celldöd) i myokardiet. Används för att diagnostisera akut hjärtinfarkt (STEMI/NSTEMI).
NT-proBNP / BNP (blodprov)
Hormon som utsöndras från hjärtats kamrar vid ökad väggspänning (volym- eller tryckbelastning). Används för att diagnostisera eller utesluta hjärtsvikt.
D-dimer (blodprov)
Nedbrytningsprodukt av fibrin som bildas när en blodpropp löses upp (fibrinolys). Förhöjt vid venös tromboembolism; används för att utesluta djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE).
EKG, EKO, Arbetsprov & Lungscintigrafi
EKG = Mäter hjärtats elektriska aktivitet (visar arytmier, ischemi/STEMI). EKO (ekokardiografi) = Ultraljud av hjärtat (visar pumpförmåga/ejektionsfraktion och klaffel vid hjärtsvikt). Arbetsprov = EKG under fysisk belastning för att påvisa ansträngningsutlöst syrebrist (angina pectoris). Lungscintigrafi = Bilddiagnostik av lungornas perfusion och ventilation för att påvisa lungemboli.
Vänsterkammarsvikt - Orsak & Symtom
Orsak är ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hypertoni, aortaklaffel. Patofysiologi & Symtom är att vänster kammare inte orkar pumpa ut blodet i systemkretsloppet -> blodet stockas bakåt i lungkretsloppet -> ökat hydrostatiskt tryck i lungkapillärerna -> dyspné (andnöd), ortopné (svårt att andas i liggande), trötthet och i svåra fall lungödem (rosslig andning, skummande rosa slem).
Högerkammarsvikt - Orsak & Symtom
Orsak är oftast en följd av vänsterkammarsvikt, men även lungsjukdomar (KOL, cor pulmonale) eller lungemboli. Patofysiologi & Symtom är att höger kammare inte orkar pumpa blodet till lungorna -> blodet stockas bakåt i det perifera vensystemet -> perifera ödem (svullna vrister/underben), halsvenstas, hepatomegali (leverförstoring) och ascites (vätska i buken).
DVT (Djup ventrombos) - Orsak & Komplikationer
Orsak (Virchows triad) är 1. Venös stas (långsamt blodflöde, t.ex. immobilisering), 2. Endotelskada (kärlväggsskada, t.ex. kirurgi), 3. Hyperkoagulabilitet (obalans i koagulationen, t.ex. cancer, p-piller, APC-resistens). Livshotande komplikation är lungemboli (proppen lossnar och fastnar i lungans artärer).
PTS (Posttrombotiskt syndrom)
Kronisk komplikation efter en DVT där venklaffarna i benet har förstörts, vilket ger kronisk venös insufficiens. Symtom är kronisk bensvullnad (ödem), tyngdkänsla/smärta, hudförändringar (eksem, brunpigmentering) och svårläkta bensår.
Ateroskleros - Patofysiologi
Endotelskada i artärväggen gör att LDL-kolesterol tränger in i tunica intima och oxideras. Monocyter vandrar in, blir makrofager, fagocyterar lipiderna och omvandlas till skumceller. Detta bildar ett aterosklerotiskt plack med en lipidkärna och en fibrös kapsel som förtränger kärlet.
STEMI vs NSTEMI
Båda orsakas oftast av att ett aterosklerotiskt plack i ett kranskärl brister (plackruptur), vilket aktiverar trombocyter och bildar en tromb (blodpropp). STEMI (ST-höjningsinfarkt) = Total ocklusion (helt stopp) i kranskärlet, vilket ger transmural ischemi/nekros genom hela hjärtmuskelväggen. NSTEMI (Icke-ST-höjningsinfarkt) = Partiell (delvis) ocklusion i kranskärlet, vilket ger subendokardiell skada (syns ej som ST-höjning på EKG, men ger förhöjt troponin).
Claudicatio intermittens ("Fönstertittarsjuka")
Patofysiologi är perifer artärsjukdom (ateroskleros i benens artärer) som leder till syrebrist (ischemi) och mjölksyraansamling i vadmuskulaturen vid ansträngning, vilket ger smärta som tvingar patienten att stanna och vila. Kirurgisk behandling är PTA (perkutan transluminal angioplastik = ballongvidgning, ev. med stent), trombendartärektomi (TEA = urkärning av plack) eller bypass-kirurgi.