1/23
Looks like no tags are added yet.
Sensorisk mottagning och transduktion
- Process genom vilken sinnesceller mottar ett stimulus
- Sensoriska mottagare -> kan vara en cell, ett organ, en subcellulär struktur, som detekterar stimuli
¤ Är antingen en nervcell eller en cell som reglerar en nervcell
- Effekten är alltid att jonkanaler öppnas/stängs => förändring i membranpotentialen
¤ Kallas för receptorpotential
- Omvandlingen från stimulus till receptorpotential -> sensorisk transdukion
Transmission/överföring
- Transmission => aktinspotentialet leds genom CNS
- En nervcell-receptor kan ändra aktionspotentialet direkt
¤ Starkare stimulus -> högre frekvens i aktionspotentialet
- En icke-neuronal receptor för över information genom att frisätta neurontransmittor som ändrar aktionspotentialet av en grann-neuron
¤ Större receptorpotential -> större mängder av utsöndrad neurotransmittor
- Receptorpotentialet ökar med stimulusstorleken
Perception
- När hjärnan bearbetar informationen som kommer från sensoriska receptorn
- När aktionspotentialer når hjärnan via sensoriska neuroner bearbetas denna information i nervcellskretsar => perception av stimulit
- Aktionspotentialer från sinnesreceptorer färdas längs nervcellskretsar som är specialiserade för en viss typ av stimuli
- Hjärnan skiljer mellan olika typer av stimuli utifrån de nervbanor genom vilka aktionspotentialerna har anlänt
Förstärkning (amplification)
- Förstärkning av en sensorisk signal under transduktionen
- Stor fördel med kemisk signalering
¤ En enskild kemisk reaktion -> flera molekylära produkter => förstärker signalen

Sensorisk adaption
- Minskning av känslighet eller respons som uppstår eftre långvarig stimulering
- Ex. känner lukten av mat i ett rum när man går in -> efter några minuter känner ej av nåt längre fastän i samma rum
Klasser av sinnesreceptortyper
- Mekanoreceptorer
- Kemoreceptorer
- Elektromagnetsiak receptorer
- Termoreceptorer
- Smärtreceptorer
Mekanoreceptorer
- Består av jonkanaler
- Länkade till strukturer som fortsätter utanför cellen (ex. flimmerhår (cilia))
¤ När ciliera böjs/sträcks -> öppnas/stängs jonkanalerna mekaniskt
- Den resulterande förändringen i membranets permeabilitet för joner orsakar depolariser/hyperpolarisering
- Mekanoreceptorer känner av:
¤ Tryck
¤ Beröring (ex. katternas morrhår)
¤ Uttänjning (ex. muskler)
¤ Rörelse
¤ Ljud

Kemoreceptorer
Finns 2 kategorier
*Kategori 1*
- Förmdelar information om den totala koncentrationen av lösta ämnen
- Ex. osmoreceptorer som stimulerar törst när osmolariteten i blodet ökar
*Kategori 2*
- Reglerar specifika molekyler (ex. glukos, syre, koldioxid etc.)
- Upplevelsen av smak (gustation) och lukt (olfaktion) -> beroende av kemoreceptorer
- Molekyer som aktiverar kemoreceptorer binder till specifika receptorer på den sensoriska cellens membran => initierar förändringar i jonpermeabiliteten

Elektromagnetiska receptorer
- Registrerar olika former av elektromagnetisk energi (ljus, elektricitet och magnetism)
- Vissa djur kan upptäcka det elektriska fält som genereras av deras bytesdjur
- Vissa fiskar genererar elektriska strömmar och använder sen receptorer för att lokalisera byten som stör dessa strömmar
- Många djur använder jordens magnetfält för att orientera sig (ex. duvor valar m.fl.)
Termoreceptorer
- Registrerar värme och kyla
- Hos vissa djur (ex. ormar) används termoreceptorer för att upptäcka den infraröda strålningen som avges från varma bytesdjur
- Hos människan finns termoreceptorer i huden och i hypotalamus främre del (anteriora hypotalamus) -> känner av blodets temperatur
- Aktiveras även när vi äter stark (capsaicin i chilli) eller "kylig" (mentol) mat

Smärtreceptorer (noiciceptorer)
- Registrerar skadligt (noxiska) stimuli, ex:
¤ Extremt tryck
¤ Extrema temperaturer (kapsaicinreceptor hos däggdjur -> upptäcker farligt höga temperaturer => fungerar som en smärtreceptor)
¤ Skadliga kemiska ämnen
- Prostaglandier => ämnen som produceras i kroppen efter en vävnadsskada och som förstärker smärtupplevelsen
- Vissa smärtstillande läkemedel minskar smärtan genom att hämma syntesen av prostaglandier
Hörsel och balanssinne
- Mekanoreceptorceller genererar receptorpotentialer som svar på att cilier (flimmerhår) på cellens yta böjs av partikel- eller vätskerörelser
- Balanssinnet förmedlar information om kroppens position i förhållande till gravitationen
- Hörslen registrerar och tolkar ljudvågor
- Ryggradslösa djur -> balansorganen är separata från hörselorganen
- Ryggradsdjur -> örat ansvarar både för balans och hörsel
Ljuduppfattning hos ryggradslösa djur
- Många inskter uppfattar ljud med hjälp av kroppshål som vibrerar som svar på ljudvågor, eller mha. "öron" som består av ett membran (trumhinna) spänt över en inre luftfylld kammare
- Trumhinnan vibrerar som svar på ljudvågor -> vibrationen stimulerar mekanoreceptorer som är fästa på trumhinnans insida
Mäsnkliga örat
- Är indelat i 3 delar: ytterörat, mellanörat och innerörat
*Ytterörat*
- Består av öronmusslan (pinna) och den yttre hörselgången
*Mellanörat*
- Trumhinnan (membrana tympani) skiljer ytterörat från mellanörat
- Består av hörselbenen: hammaren (malleus), städet (incus) och stigbygeln (stapes)
- Överför vibrationer till det ovala fönstret
*Ytterörat*
- Består av vätskefyllda hålrum, inklusive båggångarna (balanssinnet) och snäckan (cochlea; hörseln)

Hårceller
- Från varje hårcell skjuter ett knippe av stavformade "hår" ut => stereocilier
- När stereocilierna böjs eller förskjuts av ljudvågor -> aktiveras mekanoreceptorer => förändrar hårcellerna membranpotential
Cortisorgan (organum spirale)
- Hårceller med stereocilier är fästa vid tektorialmembranet
- När ljudvågor får basilarmembranet att vibrera böjs stereocilierna -> aktiverar hårcellerna -> omvandlar ljudets mekaniska energi till nervsignaler
Hörsel hos däggdjur
- Luftens rörelser får trumhonnan att vibrera
- De 3 ben i mellanörat överför dessa vibrationer till det ovala fönstret
- När stigbygeln (strapes) vibrerar mot det ovala fönstret skapas tryckvågor i vätskan inne i snäckan (cochlea)
- Vätskans tryckvågor pressar ned cochlear-kanalen och basilarmembranet -> börjar vibrera upp och ner
- Håren (stereocilierna) som sticker ut från hårcellerna böjs av det relativt fasta tektorialmembranet
- Vid varje vibration böjs håren först åt ena och sen åt andra hållet -> jonkanalerna i hårcellerna öppnas/stängs
¤ När håren böjs i den ena riktningen depolariseras hårcellerna -> ökar frisättningen av neurotransmittorer
¤ När håren böjs i motsatt riktning hyperpolariseras hårcellerna -> minsknar frisättningen av neurotransmittorer
- Vid vilomembranpotentialen är en liten andel av transduktionsakanalerna öppna
- Hårcellerna kan generera sinusformas receptorpotential som svar på ett sinusformigt stimulus

Ljudets styrka
- Beror på ljudvågornas amplitud
- Större vibrationer i trumhinnan och hörselbenen -> starkare signaler till snäckan -> ljudet upplevs som högre
- Hårceller i snäckan reagerar olika beroende på hur kraftigt basilarmembranet rör sig
Tonhöjd (frekvens)
- Snäckan är tonotropiskt organiserad => höga frekvenser registreras vid basen och låga vid toppen
- Olika hårceller aktiveras beroende på var vibrationerna sker -> hjärnan kan avgöra tonhöjden
Gravitationssinnet hos ryggradslösa djur
- Statocyster innehåller statoliter -> korn av kalciumkarbonat
- När statoliterna sjunker till botten i statocysten böjs cilierna på mekanoreceptorcellerna som finns där
- Aktivering av dessa mekanoreceptorer ger information om kroppens orientering i förhållande till gravitationen
- Varje gång ett djur ändrar kroppsställning omfördelas statioliterna och sjunker till en ny lågpunkt i statocysten -> stimulerar mekanoreceptorerna där

Balanssinne i däggdjur
Balansorganet (vestibulära systemet) ger 2 typer av information:
- Från båggångarna (semicicular canals) -> rotation
- Från hinnsäckarna (utricle och saccule) -> acceleration
Båggångarna
- Håren (stereocilierna) på hårcellerna sticker upp i en geléartad struktur -> cupula
- När huvudet börjar ich slutar rotera pressas vätskan i båggångarna mot cupulan => håren böjs
- Böjningen av stereocilierna aktiverar mekanoreceptorerna i hårcellerna -> förändringar i huvudets rotationsrörelser kan registreras
- Böjning av stereocilierna ökar frekvensen av aktionspotentialer i afferenta neuroner i direkt propotion till rotationsaccelerationens storlek

Hinnsäckarna
- Registrerar linjär acceleration och huvudets position i förhållande till gravitationen
- Utrculen är känslig för horisontella röreler och sacculen för vertikala
- Otolitmembranet med små kalkkristaller (otoliter) förskjuts vid rörelse och påverkar hårceller

Sidolinjesystem
- De flesta fiskar och vattenlevande groddjur har detta längs vardera sida av kroppen
- Registrerar lågfrekventa vågor
- Finns grupper av hårceller vars hår är inbäddade i en cupula -> vatten som tränger in i sidolinjesystemet genom porer får cupulan att böjas -> hårcellerna depolariseras och det blir en aktionspotential
- Fisken uppfattar sina rörelser, vattenrörelser och vibrationer som orsakas av byten, rovdjur och andra föremål i rörelse
