1/56
Looks like no tags are added yet.
Demografiska transitionsmodellen
Hur födelsetal och dödstal förändras när ett samhälle utvecklas. Fas 1 - höga födelsetal, höga dödstal, långsam befolkningstillväxt. Fas 2 - höga födelsetal, dödstalen sjunker genom förbättrad sjukvård, hygien och försörjning, snabb befolkningstillväxt. Fas 3 - födelsetalen börjar minska, urbanisering, utbildning och familjeplanering ökar, befolkningen fortsätter växa men långsammare. Fas 4 - låga födelsetal, låga dödstal, stabil befolkningstillväxt.
Epidemiologiska transitionsmodellen
Hur de huvudsakliga dödsorsakerna förändras när ett samhälle utvecklas. Fas 1 - höga dödstal och stora skillnader från år till år, de vanligaste dödsorsakerna är infektionssjukdomar och svält. Fas 2 - bättre hygien och sjukvård gör att dödstalen sjunker snabbt, infektionssjukdomarna minskar men finns kvar. Fas 3 - låga dödstal, livsstilsrelaterade och kroniska sjukdomar blir vanligare. Fas 4 - fortsättning på fas 3, förebyggande vård förlänger livet ytterligare.
Andra demografiska transitionen
Förklarar befolkningsutveckling i högutvecklade länder efter den första demografiska transitionen. Menar att en rad faktorer som jämställdhet, högre utbildning och ökad individualism skapar lägre födelsetal. Typiska kännetecken är senare/uteblivet äktenskap, fler partners, ökad användning av preventivmedel m.m.
Census/folkräkning
Bygger på att varje hushåll svarar på ett formulär och genomförs var 5:e eller var 10:e år. Det ger väldigt specifik information om befolkningen, men kan även skapa problem och fel i systemet (såsom frågor om etnicitet eller uteblivande svar).
Registerräkning
Digitala register där individer själva registrerar förändringar. Mer heltäckande än census och ger en kontinuerlig uppdatering av förändringar. Däremot kräver denna metod välutvecklade digitala system och god tillgänglighet till internet.
Vitalstatistik
Att stora livshändelser bokförs löpande. Detta inkluderar födslar, giftermål, dödsfall m.m. Över tid kan man räkna storleken på befolkningen genom att addera födslar och subtrahera dödsfallen.
Sample census/stickprov
Fungerar som en folkräkning, men istället för att undersöka hela befolkningen blir en slumpmässig del vald att besvara ett formulär. Används för att få en överblick av en befolkning utan att behöva genomföra en hel folkräkning.
Kohort-komponentmodellen
En metod som används för att sätta en prognos för befolkningsutvecklingen över tid. 1. Starta med basbefolkningen. 2. Beräkna hur många som överlever till nästa tidsperiod. 3. Lägg till nya födslar. 4. Justera för migration. 5. Upprepa för varje åldersgrupp och tidsintervall.
Vad innebär åldrande/minskande befolkning?
Påverkan på ekonomisk tillväxt, arbetskraftsbrist, ökad försörjningsbörda, ökat sparande, lägre arbetslöshet, ökad innovation, mindre miljöbelastning.
Demografisk försörjningskvot
Hur många personer som är i arbetsför ålder i förhållande till hur många äldre och barn de behöver försörja.
TFR/Total Fertility Rate
Summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen för ett givet år, uttryckt i antal barn per kvinna.
Kohortmått
Studerar en kvinna som är förbi sin barnafödande ålder för att ta reda på hur många barn hon fick under sitt liv.
De jure respektive de facto
De jure är befolkningsmängden som lagen tror att det finns medan de facto är den faktiska befolkningsmängden.
Crude death rate
Antalet döda per 1000 invånare.
Malthusianism
Befolkningstillväxten utmanar jordens bärkraft, resurser räcker inte till.
Cornucopianism/teknikoptimism
Befolkningstillväxten är bra eftersom fler människor innebär ökad innovation och utveckling.
Crude birth rate
Antal födda per antal invånare - befolkningstrender/tillväxt.
Generational birth rate
Antal födda per kvinna (kohort).
Zelinskys transitionsmodell
Förklarar människors flyktmönster genom den demografiska transitionen. Steg 1 - låg rörlighet som enbart sker inom samhällen, låg urbanisering och industrialisering. Steg 2 - befolkningstillväxten ökar snabbt genom industrialisering och urbanisering, internationell emigration genom ny transport. Steg 3 - urbaniseringen ökar fortfarande, stor intern migration, emigrationen avtar, immigrationen ökar. Steg 4 - stora migrationsflöden inom urbana områden, immigrationen har tagit över. Steg 5 - hög rörlighet, den internationella migrationen är balanserad.
Lees push och pull modell
Push - faktorer som bidrar till att en person flyttar från en plats, såsom krig, svält och arbetslöshet. Pull - faktorer som bidrar till att en person flyttar till en plats, såsom utbildning, arbete och säkerhet. Hinder - faktorer som försvårar en flytt, såsom brist på pengar, att sakna visum eller språkkunskaper.
Bundna migranter
Personer som flyttas eftersom de är beroende av personen som väljer att flytta, såsom barn.
Designade migranter
Migranter som har egenskaper en nation söker, såsom högutbildad personal eller billig arbetskraft.
Bruttoflykt och nettoflykt
Brutto - alla som flyttar från en plats till en annan. Netto - inflytt minus utflytt, alltså befolkningsförändringen.
Stock och flöde
Stock - den utlandsfödda i en befolkning. Flöde - hur många som flyttar in och ut.
Antal flyktingar som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015
160 000
Remittenser
Pengar, varor eller andra resurser som migranter skickar tillbaka till familj i ursprungslandet.
Humankapital
Individens värde genom investeringar i arbete och utbildning.
Transnationalism
Innebär att migranter lever sina liv över flera länder samtidigt. De behåller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska band till ursprungslandet samtidigt som de etablerar sig i destinationslandet.
Cirkulär migration
Människor som lever på olika platser vid olika tidpunkter på året.
Diaspora
Grupper av migranter som delar gemensamma kulturella aspekter från deras hemland.
Agens
Människors förmåga att agera, fatta egna beslut och påverka sina liv. Hög agens - arbetsmigration, anhörigmigration, kärleksmigration. Låg agens - flykt, trafficking, tvångsgifte.
Fyra sätt att förstå ålder
Kronologiskt - hur länge man levt. Förkroppsligat - hur man ser ut, hur man mår och vad man kan göra. Social ålder - bygger på socialt konstruerade förväntningar. “Being and becoming” - fokus på det man kommer bli istället för den man är just nu.
Neoliberalismens kännetecken
Deregulering, privatisering, individualisering.
Åldrande befolkning - skalnivåer
Lokalt - högre tryck på sjukvård, brist på personal, minskad kollektivtrafik. Regionalt - obalans i befolkningen, tomma landskap, färre investeringar. Nationellt - ökad belastning på pensioner, större skattebörda på arbetsföra, ökade statliga kostnader. Globalt - global arbetskraftsrörlighet, ekonomin växer långsammare, bromsar forskning och utveckling.
Intergenerationalitet
Hur relationer mellan generationer formar individers identitet och rummet.
Livsloppsperspektivet
Innebär att olika perioder i livet kan vara flexibla, varierande och dynamiska. Det finns inga tydliga markeringar där en fas i livet slutar och den andra börjar.
Intersektionalitet
Handlar om att exkluderande processer inte är isolerade, utan korsar och interagerar med varandra. Ett sätt att förstå komplexiteten av sociala relationer på specifika platser och genom tiden.
NELM
NELM ser migration som ett gemensamt beslut inom hushållet där migration används för att minska ekonomiska risker och förbättra familjens försörjning.
Aspirations approach
Aspirations Approach förklarar migration som ett resultat av både människors önskan att migrera (aspiration) och deras möjlighet att göra det (capability). Migration sker när både vilja och möjlighet finns.
Network theory
Network theory menar att sociala relationer mellan migranter och personer i ursprungsområdet minskar kostnader och risker för migration. Dessa nätverk bidrar till kedjemigration och gör att migrationsflöden kan bestå över tid.
6 sätt att studera intersektionalitet
Social ojämlikhet, makt, relationella perspektiv, social kontext, komplexitet, social rättvisa.
Livstransition
När livet går från en fas till en annan, fördelas över livsbanan vid dynamiska tidpunkter.
Livscykel
Utgår ifrån att varje liv har en liknande gång och att livsförändringar sker vid förutsatta tidpunkter.
Domains of power
Olika roller som makt kan spela i samhället.
Interpersonal domain
Handlar om makt i vardagliga relationer mellan människor.
Disciplinary domain
Hur människor övervakas, kontrolleras och regleras.
Hegemonic domain
Handlar om idéer, normer och värderingar som framstår som naturliga eller självklara.
Structural domain
Hur samhällets struktur gynnar vissa grupper och missgynnar andra.
Elefanten i rummet
Fas 1 - ökad ekonomisk tillväxt och mindre sociala klyftor, iknomsten av lön är högre än avkastningen från investeringar, förklaras genom globala processer såsom världskrig, börskrasch m.m. Fas 2 - trenden börjar så småningom vända på grund av neoliberalism, avkastningar växer snabbare igen vilket koncentrerar rikedom till allt färre individer.
Koncentration av rikedom
Enstaka mått - studerar mått på olika skalnivåer, såsom hur mycket pengar som spenderas efter att skatten betalats eller variationer mellan länder med nationella genomsnitt. Ranking (leuge table) - rangordnar variabler på en ordinal skala, exempelvis inkomst, arbete eller hälsa.
Olika typer av encounter
Med betoning på sociala olikheter, mellan människor och djur, med mat, med den fysiska omgivningen och religion.
Encounter
Ett möte mellan två motsatta sidor för att undersöka hur skillnader skapas, föreställs, upplevs och besvaras.
Geodemografi
En statistisk analys som att dela in områden i kluster vilket gör det möjligt att identifiera olika typer av fattigdom.
Supergentrifiering
Ett tidigare gentrifierat område ersätts av ännu rikare invånare,
Kuznets-kurvan
Ekonomisk utveckling leder till mindre ojämlikhet.
The neighbourhood effect
Platsen där människor bor påverkar deras livschanser, utöver deras individuella egenskaper.
Olika sätt att visualisera ojämna geografier av rikedom och fattigdom
BNP per capita - ett land kan ha hög BNP per capita men ändå stora skillnader mellan rika och fattiga. Human Development Index - ett land kan vara relativt fattigt men ändå ha god utbildning och hälsa. Kartogram - visar geografiska mönster som vanliga kartor inte gör.